Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: maskera
Ett utlämnande ”kan uppfattas sakna all rimlig mening”
En journalist begärde ut handlingar i två nedlagda förundersökningar. Polismyndigheten avslog begäran vad gällde vissa av handlingarna, eftersom de ”i princip uteslutande” bestod av uppgifter som omfattades av sekretess. Myndigheten ansåg sig inte ha någon skyldighet att lämna ut mer eller mindre tomma papper. I den delen hänvisade myndigheten till praxis från HFD.
Journalisten överklagade och argumenterade för att uppgifter i allmänna handlingar ska lämnas ut i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller särskilt uppgifter som har med Polisens verksamhet att göra, snarare än enskilda personer. Han pekade bland annat på uppgifter om vilken tjänsteman som höll ett visst förhör, när och var förhöret hölls samt om advokat närvarade.
Kammarrätten gav honom rätt i att det fanns uppgifter i de sekretessbelagda handlingarna som inte var hemliga, till exempel uppgifter om namn på befattningshavare som agerar i tjänsten och tidsangivelser i förhör, men även uppgifter om advokat närvarat vid förhör. ”Ett utlämnande av uppgifterna i fråga kan uppfattas sakna all rimlig mening”, fortsatte kammarrätten, men nu hade ju journalisten särskilt begärt att få ta del av dessa uppgifter så något intresse kanske de ändå hade. Därför skickade kammarrätten tillbaka ärendet till Polisen för en prövning av om fler uppgifter kunde lämnas ut.
Uppgifter om korttidspermittering var hemliga
En journalist begärde hos Tillväxtverket att få uppgifter om sex utpekade bolag hade fått stöd vid korttidsarbete och i så fall med vilket belopp. I andra hand ville han ha ut begärda handlingar i maskerat skick och i tredje hand med sekretessförbehåll.
Tillväxtverket avslog och journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Förekomsten av en ansökan om stöd vid korttidsarbete säger något om den sökandes ekonomiska ställning, konstaterade kammarrätten. Enligt domstolen var det inte heller möjligt att lämna ut handlingarna i maskerat skick, eftersom: ”…enbart vetskapen om förekomsten av någon av de begärda handlingarna skulle röja uppgift om huruvida ett visst bolag har ansökt om
stöd vid korttidsarbete.” Av samma skäl gick det inte att undanröja risken för skada med ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.
Fick inte ut övervakningsfilm mot sekretessförbehåll
En journalist begärde ut en övervakningsfilm i en polisutredning och var beredd att underkasta sig ett sekretessförbehåll med innebörden att personerna på filmen skulle avidentifieras/maskeras innan filmen publicerades. Polismyndigheten nekade med hänvisning till att risken för men inte kunde undanröjas genom ett sekretessförbehåll. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning och fastställde beslutet.
Förvrängd ljudupptagning var en ny handling
Polismyndigheten avslog en begäran från en journalist som ville ta del av ett inkommet larmsamtal. Myndigheten menade att personerna som hördes på inspelningen kunde antas lida men om denna lämnades ut. Journalisten överklagade beslutet och yrkade att inspelningen skulle lämnas ut till honom i sin helhet. Han gjorde också ett antal alternativa yrkanden, bland annat att inspelningen skulle lämnas ut efter att alla röster, förutom den som tillhörde person som ringt in, hade klippts bort eller förvrängts. Inringaren hade nämligen gett sitt samtycket till att inspelningen lämnades ut till journalisten. Men enligt kammarrätten gjorde inte samtycket att handlingen kunde lämnas ut i sin helhet eftersom det förekom andra röster på inspelningen. Yrkandena om att inspelningen skulle lämnas ut med vissa röster förvrängda eller bortklippta innebar att det skulle behöva skapas en helt ny handling. En sådan begäran omfattas inte av tryckfrihetsförordningens regler om utlämnande av allmänna handlingar, menade kammarrätten och avvisade dessa yrkanden.
JO: Avidentifiering måste ske med försiktighet
En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.
När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.
Begäran om handlingar delvis hemlig
En journalist begärde ut en begäran om allmänna handlingar som hade kommit in till Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun. Stadsdelsnämnden lämnade ut den aktuella begäran men maskerade uppgifterna om sökandens namn och personnummer. Det här med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att inget i begäran avslöjade att sökanden var aktuell inom socialtjänsten. Däremot hade nämnden, efter det att den maskade begäran lämnats ut, informerat journalisten om att sökanden eller någon närstående till denne var aktuell inom socialtjänsten. Mot den bakgrunden var sökandens namn och personnummer hemligt, enligt kammarrätten.
Videoförhör gick inte att ”maska”
Ett barns vårdnadshavare hade rätt att få ut en tjänsteanteckning med en sammanfattning av ett polisförhör som hade hållits med barnet. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Vårdnadshavaren fick ut de delar av sammanfattningen som gällde barnet men inte de uppgifter som barnet hade lämnat om en tredje person. Enligt kammarrätten hade vårdnadshavaren inte rätt att få ut en kopia av videoförhöret eftersom uppgifterna om barnet och den tredje personen gick i varandra.
Hade inte rätt att få ut originalhandling
En person begärde ut en skrivelse från Gymnasieförvaltningen i Kungsbacka kommun och fick då en avskrift av skrivelsen där namnen på ett antal personer utelämnats på grund av sekretess. Personen överklagade och begärde att få se handlingen i original men kammarrätten avslog. Domstolen skrev ”Någon rätt att ta del av originalhandlingen finns inte när handlingen ifråga innehåller delar, t.ex. namn, som inte får röjas”.
KR Jönköping 2150-14
Sjöfartsverket hade inget stöd för att maskera uppgifter om mottagare, avsändare respektive ärendemening i en e-postlogg på den grunden att de aktuella mejlen var privata. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
KR Sthlm 5456-14
En journalist från SVT:s Uppdrag granskning begärde att få ut en övervakningsfilm från Husbykravallerna våren 2013 med sekretessförbehåll. Men AB Svenska bostäder som hade filmen nekade och journalisten överklagade. Kammarrätten konstaterade att klaganden var journalist och att det därför var troligt att han tänkte sprida filmen vidare. Att journalisten lovade avidentifiera personerna på filmen var inte tillräckligt för kammarrätten. Det gick inte heller att utforma ett sekretessförbehåll som undanröjde risken för de enskilda, enligt domstolen.
Se även KR Sthlm 2849-14