Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Namn och titel på en tjänsteman som hade gjort en orosanmälan till socialtjänsten var offentliga. Tjänstemän som utför uppgifter i tjänsten omfattas inte av begreppet ”enskild” i socialtjänstsekretessens mening, konstaterade kammarrätten i denna dom.
En person begärde ut lönelistor för flera yrkeskategorier inom socialtjänsten i Jönköpings kommun. Förutom lön, ville han att listorna skulle omfatta uppgifter om namn, arbetsplats, yrkestitel samt födelsedatun. Kommunen lämnade ut listorna men utan uppgifter om namn och födelsedatum.
Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut att sekretessbelägga namnen på de anställda i listan. Domstolen konstaterade att namn på offentliganställda är offentliga som utgångspunkt. Undantaget är om det finns omständigheter i ärendet som tyder på att ett utlämnande skulle kunna leda till våld eller annat allvarligt men för de anställda. Kammarrätten tyckte inte att den frågan var tillräckligt utredd och skickade tillbaka ärenden i den delen till kommunen. Kammarrätten fastställde däremot kommunen beslut att hemlighålla de anställdas födelsedatum.
På möten vid LVM-hemmet Hornö diskuterades frågor som gällde de intagnas medicinering och hälsa, trots att inte bara sjukvårdspersonal var närvarande utan även personal från socialtjänstverksamheten.
I det här beslutet konstaterade JO att hälso- och sjukvård respektive socialtjänst är två olika verksamhetsgrenar inom Statens institutionsstyrelse, vilket att betyder att det gäller sekretess mellan dem. Därför var det fel att diskutera enskilda personers hälsotillstånd vid dessa möten.
Södermalms stadsdelsnämnd hade sekretessbelagt för mycket av en utredning om en dement kvinna och kunde lämna ut fler uppgifter till kvinnans förvaltare. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Förvaltaren behövde uppgifterna för att kunna företräda kvinnan. Stadsdelsnämnden hade bland annat sekretessbelagt namn på tjänstemän vid nämnden samt vad dessa hade gjort i kvinnans ärende.
Två personer begärde ut handlingar i ärenden vid socialnämnden i Alingsås kommun där ungdomstjänst av någon anledning inte hade verkställts. Kommunen menade att handlingarna inte kunde lämnas ut i någon del på grund av socialtjänstsekretess. Enligt kommunen gick det inte att avidentifiera handlingarna eftersom det gick att koppla dem till offentliga tingsrättsdomar om ungdomstjänst där de berörda personernas identitet framgick. Men när de sökande överklagade gav kammarrätten nämnden bakläxa. Enligt domstolen var det möjligt att lämna ut vissa uppgifter utan att handlingarna kunde kopplas till tingsrättsdomarna.
En förvaltningshandbok vid socialtjänsten i Stockholms stad omfattades av biblioteksundantaget, enligt JO, och var därmed inte en allmän handling. Däremot tyckte JO att en enskild borde ha rätt att begära utdrag ur handboken på samma sätt som man inom statlig sektor har rätt att mot avgift få kopior av lagar och förordningar i svensk författningssamling.
Handböcker och liknande är inte att anse som allmänna handlingar och behöver därför inte lämnas ut på begäran. Det skriver JO i det här beslutet. Det framgår dock inte vad det var för typ av handbok som hade begärts ut.
En förälder begärde ut handlingar gällande sina två barn från familjeenheten vid en stadsdelsnämnd i Stockholm. Föräldern var inte vårdnadshavare för barnen men visade upp en fullmakt från den andra föräldern som var det. Familjeenheten menade fullmakten inte gällde inom socialtjänsten. Men kammarrätten gjorde en annan bedömning efter överklagande. I fullmakten fanns en formulering om att den gällde ”i övriga instanser som har med barnen att göra” och kammarrätten ansåg att familjeenheten kunde betraktas som en sådan instans. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till familjeenheten för att pröva begäran som om den hade gjorts av en vårdnadshavare.
En journalist fick inte ut namn och adress för fysiska personer som Stockholms stad hade anlitat som jourhem under vissa år. Kammarrätten menade att uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess och att de berörda personerna kunde lida men av ett utlämnande. Att syftet inte var att publicera uppgifterna utan att möjliggöra journalistisk granskning medförde ingen annan bedömning, enligt kammarrätten.
Kammarätten prövade ett överklagande av ett sekretessbeslut trots att klaganden var under arton år. Domstolen tog hänsyn till att klaganden skulle fylla arton innevarande år och att begäran avsåg hennes egen akt hos socialtjänsten. Kammarrätten delade socialnämndens bedömning och avslog överklagandet.