Ingen vårdsekretess för e-postmeddelande till regiontidning

Den verksamhet som Västra Götalandsregionens webbtidning VGRfokus bedriver – det vill säga att rapportera om hälso- och sjukvården och andra verksamheter inom regionen – är inte i sig självt hälso- och sjukvård. Därmed är bestämmelserna i OSL om hälso- och sjukvårdssekretess inte tillämpliga på innehållet i ett epostmeddelande till redaktionen, enligt Kammarrätten i Göteborg. Regionstyrelsen lämnade i ett tidigare beslut ut meddelandet med två patienters personuppgifter maskade, och ansåg att man därmed hade uppnått en jämvikt mellan integritetsintresset och allmänhetens intresse av att kunna ta del av uppgifterna ”så långt som möjligt”. Men efter att personen som begärt ut handlingen överklagat underkänner nu alltså domstolen den bedömningen, och beordrar regionstyrelsen att pröva om någon annan grund för sekretess utgör hinder för utlämnande.

Namn och tjänstetitel på vårdpersonal inte hemligt

Kammarrätten i Jönköping hade inte fog för att sekretessbelägga namn och tjänstetitel på vårdpersonal i journalkopior i ett avslutat mål om psykiatrisk tvångsvård. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen i en dom, med hänvisning till att hälso- och sjukvårdssekretess inte gäller för uppgifterna. Däremot är inte den sekretessbrytande bestämmelsen som avser frihetsberövande åtgärder i LPT-mål tillämplig för en beslutsjournal i samma ärende. Detta då begäran inte avsåg själva beslutshandlingen i sig, utan snarare en sammanställning av noteringar över separat fattade beslut, enligt HFD.

Ingen sekretess på beslut om upphörd tvångsvård

Ett beslut om upphörande av psykiatrisk tvångsvård träffas av en undantagsbestämmelse i OSL och omfattas därmed inte av hälso- och sjukvårdssekretess. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i ett beslut, efter att kammarrätten tidigare hade maskerat uppgifter i en begärd handling med hänvisning till enskilds hälsotillstånd. HFD påminner om att undantaget avser frihetsberövade åtgärder och gäller både intagnings- och utskrivningsbeslut inom tvångsvården. Enligt HFD finns det inte heller någon annan grund för sekretess i det aktuella ärendet, varför den efterfrågade handlingen ska lämnas ut.

Nekas uppgifter om 40 år gammal dom om psykiatrisk tvångsvård

Rättsmedicinalverkets beslut att inte lämna ut uppgifter om målnummer eller datum för en dom om sluten psykiatrisk vård, avkunnad för över 40 år sedan, står sig i domstol. Bakgrunden är en begäran i fallet från en journalist, som bland annat anfört att den berörda personen har varit död i många år, och att uppgiften om datum för domens avkunnande knappast kan kränka den frid som tillkommer den avlidne.

Kammarrätten poängterar visserligen att hälso- och sjukvårdssekretess enligt 25 kap. 1 i OSL – med ett omvänt skaderekvisit – inte gäller i beslut i ärende om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser en frihetsberövande påföljd. Undantaget ifråga är dock inte tillämpligt på beslut som fattas enligt brottsbalken, med följden att sekretess ändå råder i fallet, enligt domstolen. Rättsmedicinalverket har tidigare meddelat journalisten att det finns en dom som motsvarar hans begäran, samt lämnat ut uppgiften på vilken domstol som hanterat målet.

Underkände sonens fullmakt

Kammarrätten underkände en fullmakt som en person hade visat upp för att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter om sin mamma. Uppgifterna fanns i en patientjournal hos region Värmland.

Fullmakten löd: ”Härmed ger jag […], med personnummer […], min son eller den han sätter i sitt ställe, rätt att företräda mig i samtliga juridiska frågor som rör min person.”

Det var allt för allmänt hållet, ansåg kammarrätten, och fastställde regionens beslut att inte lämna ut de begärda journalanteckningarna.

Partsbilaga i LPT-dom inte hemlig

En person hade rätt att få ut en partsbilaga till en dom avseende sluten psykiatrisk tvångsvård enligt LPT. I bilagan fanns uppgifter om den tvångsvårdades namn, personnummer och adress.

Kammarrätten konstaterade att uppgifterna inte omfattades av patientsekretess eftersom uppgifter i beslut om psykiatrisk tvångsvård är undantagna denna sekretess. Uppgifterna kunde inte heller sekretessbeläggas med stöd av den sekretess som skyddar uppgifter om var förföljda personer bor. Namn och personnummer skyddas inte av den aktuella sekretessen. Och domstolen tyckte inte heller att det fanns någon särskild anledning att anta att den berörda skulle utsättas för våld eller annat allvarligt om adressuppgiften lämnades ut.

Smittspridning per kommun och vecka var offentlig

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om antal smittade i covid-19 per kommun och vecka, även när det rörde sig om färre än 15 fall. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

Folkhälsomyndigheten hade avslagit begäran, bland annat med hänvisning till ”den alarmerande situation som covid-19 skapat”.

Foton med blåljuspersonals ansikten var offentliga

En man vars son dött i en trafikolycka vände sig till Rättsmedicinalverket och begärde ut bilder från olyckplatsen och från den rättsmedicinska undersökningen av sonen. Myndigheten lämnade ut bilderna från olycksplatsen, men hade maskerat ansiktena på den blåljuspersonal som syntes på bilderna. Bilderna från den rättsmedicinska undersökningen sekretessbelade myndigheten helt. I båda fallen hänvisade myndigheten till den sekretess som gäller i rättsmedicinsk verksamhet för uppgifter om enskildas hälsotillstånd och personliga förhållanden.

Mannen överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Bilderna från olycksplatsen skulle lämnas ut omaskerade, enligt kammarrätten. Blåljuspersonalen befann sig på platsen i egenskap av offentliga befattningshavare som utförde åtgärder i tjänsten, fotografierna som visade deras ansikten utgjorde då inte uppgifter om ”personliga förhållanden” i lagens mening. När det gällde fotografierna från den rättsmedicinska undersökningen delade kammarrätten Rättsmedicinalverkets bedömning att dessa var sekretessbelagda.

Fel att sekretessbelägga patientplaner helt

En person hade rätt att få ut fler uppgifter ur samordnade individuella planer för patienter vid Region Värmlands vårdcentraler i Karlstad. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Personen accepterade att få ut planerna i avidentifierat skick men regionen hade sekretessbelagt dem helt. Kammarrätten ansåg dock att det fanns en rad uppgifter i planerna som kunde offentliggöras utan att peka ut enskilda patienter.

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till regionen för ny prövning.

Slarvigt sekretessbeslut om patientjournaler

Karolinska institutet begärde ut 14 patientjournaler från Västra Götalandsregionen. Journalerna gällde patienter som hade behandlats för uppgivenhetssyndrom. Journalerna var tänkta att användas i en utvärdering av den aktuella typen av behandling.

Regionen avslog begäran och Karolinska institutet överklagade till kammarrätten. Domstolen undanröjde regionens beslut eftersom regionen inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning. Domstolen saknade bland annat en prövning av om uppgifterna kunde lämnas ut med tanke på att de skulle användas för forskningsändamål och även skulle omfattas av sekretess hos Karolinska institutet.