Tjänstetitel på vårdpersonal med skyddad identitet lämnas ut

Kammarrätten i Jönköping avslog i ett tidigare beslut en persons begäran om att få ta del av uppgifter om namn och tjänstetitel på vårdpersonal som förekom i en journalkopia i ett mål om psykiatrisk tvångsvård, med hänvisning till att sekretess gäller för till skydd för part med skyddad folkbokföring. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) upphävt beslutet såvitt gäller uppgiften om tjänstetitel, efter att personen modifierat sin begäran i målet. Enligt HFD kan denna, varken enskilt eller tillsammans med andra uppgifter i målet, ge någon vägledning om vart parten i målet vistas. Därmed omfattas den inte av sekretess.

Namn och tjänstetitel på vårdpersonal inte hemligt

Kammarrätten i Jönköping hade inte fog för att sekretessbelägga namn och tjänstetitel på vårdpersonal i journalkopior i ett avslutat mål om psykiatrisk tvångsvård. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen i en dom, med hänvisning till att hälso- och sjukvårdssekretess inte gäller för uppgifterna. Däremot är inte den sekretessbrytande bestämmelsen som avser frihetsberövande åtgärder i LPT-mål tillämplig för en beslutsjournal i samma ärende. Detta då begäran inte avsåg själva beslutshandlingen i sig, utan snarare en sammanställning av noteringar över separat fattade beslut, enligt HFD.

Ingen sekretess på beslut om upphörd tvångsvård

Ett beslut om upphörande av psykiatrisk tvångsvård träffas av en undantagsbestämmelse i OSL och omfattas därmed inte av hälso- och sjukvårdssekretess. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i ett beslut, efter att kammarrätten tidigare hade maskerat uppgifter i en begärd handling med hänvisning till enskilds hälsotillstånd. HFD påminner om att undantaget avser frihetsberövade åtgärder och gäller både intagnings- och utskrivningsbeslut inom tvångsvården. Enligt HFD finns det inte heller någon annan grund för sekretess i det aktuella ärendet, varför den efterfrågade handlingen ska lämnas ut.

Nekas uppgifter om 40 år gammal dom om psykiatrisk tvångsvård

Rättsmedicinalverkets beslut att inte lämna ut uppgifter om målnummer eller datum för en dom om sluten psykiatrisk vård, avkunnad för över 40 år sedan, står sig i domstol. Bakgrunden är en begäran i fallet från en journalist, som bland annat anfört att den berörda personen har varit död i många år, och att uppgiften om datum för domens avkunnande knappast kan kränka den frid som tillkommer den avlidne.

Kammarrätten poängterar visserligen att hälso- och sjukvårdssekretess enligt 25 kap. 1 i OSL – med ett omvänt skaderekvisit – inte gäller i beslut i ärende om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser en frihetsberövande påföljd. Undantaget ifråga är dock inte tillämpligt på beslut som fattas enligt brottsbalken, med följden att sekretess ändå råder i fallet, enligt domstolen. Rättsmedicinalverket har tidigare meddelat journalisten att det finns en dom som motsvarar hans begäran, samt lämnat ut uppgiften på vilken domstol som hanterat målet.

Partsbilaga i LPT-dom inte hemlig

En person hade rätt att få ut en partsbilaga till en dom avseende sluten psykiatrisk tvångsvård enligt LPT. I bilagan fanns uppgifter om den tvångsvårdades namn, personnummer och adress.

Kammarrätten konstaterade att uppgifterna inte omfattades av patientsekretess eftersom uppgifter i beslut om psykiatrisk tvångsvård är undantagna denna sekretess. Uppgifterna kunde inte heller sekretessbeläggas med stöd av den sekretess som skyddar uppgifter om var förföljda personer bor. Namn och personnummer skyddas inte av den aktuella sekretessen. Och domstolen tyckte inte heller att det fanns någon särskild anledning att anta att den berörda skulle utsättas för våld eller annat allvarligt om adressuppgiften lämnades ut.