Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: vårdpersonal
Fick inte ut uppgifter för att bygga eget register
Ett företag begärde att få ut uppgifter om samtliga legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor med uppgifter om deras utbildningskoder, examensår, eventuella specialisering, förskrivningsrätt och tiosiffrigt personnummer ur Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP-registret).
Socialstyrelsen gjorde bedömningen att företaget skulle använda uppgifterna i strid med GDPR om dessa lämnades ut, av den anledningen sekretessbelade Socialstyrelsen uppgifterna.
Företaget överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Företaget hade uppgett marknadsföring som ändamål för den tänka personuppgiftsbehandlingen. Det kan i och för sig vara ett berättigat intresse, konstaterade domstolen. Men i det här fallet tänkte företaget använda uppgifterna för att bygga upp ett eget register över all vårdpersonal, vid sidan av det så kallade HOSP-registret som förs av Socialstyrelsen. Det är uttömmande reglerat vad Socialstyrelsen får använda HOSP-registret till – en reglering som skulle bli meningslös om en annan aktör kunde begära ut samtliga uppgifter och skapa ett eget register, ansåg kammarrätten.
Namnen på avstängda var offentliga
En journalist hade rätt att få ut namnen på de tre anställda vid Region Stockholm som vid tillfället var avstängda från sin arbeten. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Han hade däremot inte rätt att ta del av deras personnummer eftersom dessa uppgifter skyddas av en förstärkt sekretess när det gäller vårdpersonal.
Antalet specialistläkare i Kronoberg är offentligt
En sammanställning som visar samtliga specialistläkares löner i Region Kronoberg är inte en försvarshemlighet och kan lämnas ut. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Det var inte löneuppgifterna i sig som ledde till att Region Kronoberg vägrade lämna ut den begärda sammanställningen utan att den skulle avslöja antalet offentliganställda specialistläkare i regionen. Sådana uppgifter kan i och för sig omfattas av försvarssekretess, enligt kammarrätten, men i det här fallet var uppgifterna redan kända via databaser som Regionfakta och Socialstyrelsens statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal.
Kammarrätten tyckte inte heller att uppgifterna kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer.
Lex Maria-rapporter var inkomna handlingar
När personal vid Statens institutionsstyrelse rapporterar missförhållanden till myndigheten enligt patientsäkerhetslagen (lex Maria) intar de en självständig ställning i förhållande till myndigheten. Rapporterna blir därmed inkomna och följaktligen allmänna handlingar redan innan det aktuella lex Maria-ärendet är avslutat. Det slog en oenig kammarrätt fast i denna dom. Majoriteten i kammarrätten jämförde med den kammarrättspraxis som finns kring motsvarande rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen, så kallade lex Sarah-rapporter.
KR Sthlm 4262-12
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd hade inte rätt att hemlighålla var en person, som tidigare hade haft svensk läkarlegitimation, planerade att arbeta om han skulle få tillbaka legitimationen. Det slog kammarrätten fast i denna dom och gav den klagande journalisten rätt.
JO 1617-11
Landstinget i Jönköpings län dröjde ett knappt år med att diarieföra en varning som utfärdats mot en anställd inom landstinget. JO var kritisk till att varningen inte diariefördes i anslutning till att den utfärdades.
KR Sthlm 4919-11
Socialstyrelsen hade inte stöd i lag för att maskera identiteten på en läkare som anmälts till myndigheten av sin arbetsgivare. Det slog kammarrätten fast i den här domen och bestämde att anmälan mot läkaren skulle lämnas ut i sin helhet. Av anmälan framgick att läkaren, på grund av en ansträngd arbetssituation, sviktat i sin yrkesetik och skrivit ut för mycket narkotikaklassade läkemedel. Enligt kammarrätten var det inte sådana ”särskilt integritetskänsliga uppgifter” som krävs för sekretess.
OBS! OSL 25:8 a är ändrad efter denna dom. Numera är det Inspektionens för vård och omsorg, IVO, som handlägger den aktuella ärendetypen. Socialstyrelsen har alltså bytts ut till Inspektionen för vård och omsorg i paragrafen.
JO 2000/01 s. 522
När en anställd inom kommunens vård eller omsorg gör en anmälan till socialnämnden enligt Lex Sarah så är den anställda så pass självständig i förhållande till nämnden att anmälan anses som inkommen och därmed en allmän handling hos nämnden. Detta trots att den anställde formellt sett är underställd socialnämnden. Det här mot bakgrund av att det är den anställde själv som måste avgöra om han eller hon omfattas av anmälningsskyldigheten enligt Lex Sara.
Se även kammarrättsdomar i samma ämne här.
KR Sundsvall 1388-11
Västerbottens läns landsting hade inte lagligt stöd för att maskera namnet på den anställda när myndigheten lämnade ut en kopia på ett disciplinbeslut. Det konstaterade kammarrätten i denna dom.