Namn på anstalts kökspersonal skyddas inte av försvarssekretess

En person begärde ut sammanställningar av namnuppgifter, titlar och löner avseende samtliga anställda vid två kriminalvårdsanstalter. Begäran avslogs med hänvisning till försvarssekretessen i 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att en ingående kartläggning av myndigheter som ingår i Sveriges totalförsvarsplanering typiskt sett kan antas medföra risker för skada för landets försvar eller vålla fara för rikets säkerhet på något annat sätt. Ett utlämnande av en handling, som innefattar en sammanställning med uppgifter om identiteten på samtliga anställda vid en kriminalvårdsanstalt kan – oberoende av anstaltens storlek och klassning från säkerhetsskyddssynpunkt – mot den bakgrunden normalt antas medföra risker för de intressen som skyddas av bestämmelsen om försvarssekretess.

Ett utlämnande av personalens verksamhetsställe och tjänstetitlar ansåg man dock inte skyddades av någon sekretessbestämmelse. Uppgifter om namn på omkring 15 anställda, som var kökspersonal, hälso- och sjukvårdspersonal och lärare, ansåg domstolen inte heller skyddades av försvarssekretessen. Det finns inte något som tyder på att begäran om utfående av de aktuella uppgifterna ingår i en kartläggning som kan antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet, menade Högsta förvaltningsdomstolen.

Försvarssekretess gäller för kockar inom Kriminalvården

En person som begärde ut namnen och befattningarna för samtliga anställda lärare, bespisnings- eller hälso- och sjukvårdspersonal vid två av Kriminalvårdens anstalter nekades dessa och överklagade myndighetens avslagsbeslut till kammarrätten i Jönköping. Kriminalvården hade argumenterat att myndigheten är en del av totalförsvaret och att lämna ut uppgifter om samtliga dessa anställda utgör en säkerhetsrisk, de skulle kunna användas för att kartlägga myndighetens kapacitet eller för otillåten påverkan.

Efter att avslagsbeslutet hade överklagats till kammarrätten begärde en annan person ut samma uppgifter, men från domstolen, som hade tagit emot dem från Kriminalvården. Kammarrätten avslår den sökandes begäran på samma rättsliga grunder. Domstolen slår i sitt beslut fast att handlingarna är en sammanställning av personal hos Kriminalvården, som är en del av totalförsvaret och därför omfattas av försvarssekretess, men utvecklar inte skälen vidare.

Kammarrätten i Jönköping har även fattat ett likalydande beslut i ett snarlikt ärende, där dock uppgiften om personalens löner bedöms kunna lämnas ut.

Söktjänst nekas sammanställning från sjukvårdsregister

Försvarssekretess hindrar ett massutlämnande av personuppgifter om anställda inom hälso- och sjukvården, enligt Kammarrätten i Stockholm, som därmed avslår ett överklagande från nyhetsbyrån Vivalto. Bakgrunden är att bolaget i fjol begärde ut en bred sammanställning av uppgifter ur Socialstyrelsens så kallade HOSP-register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Myndigheten sade nej till begäran med hänvisning till såväl dataskyddssekretess och försvarssekretess. Kammarrätten gör nu samma bedömning på den senare punkten, med argumentet att den civila vården hör till totalförsvaret, och att personuppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga den svenska sjukvårdens resurser och kapacitet. Frågan om ett utlämnande även skulle strida mot dataskyddsförordningen , GDPR, blir därmed överflödig, enligt domstolen.

Ingen försvarssekretess för förtroendevaldas personnummer

När en journalist begärde ut personnummer för ledamöter i nämnder och kommunbolag avslog Perstorps kommun detta med hänvisning till att ”i stort sett all verksamhet i kommunen måste upprätthållas vid krig,” och att kommunens verksamhet således är en del av totalförsvaret. Men det argumentet är för vagt enligt kammarrätten, som anser att det saknas en motivering om varför ett utlämnande skulle kunna skada landets försvar enligt den aktuella paragrafen 15 kap. 2 § OSL. Det blir nu upp till kommunen att göra en ny prövning i den del av begäran som avser samtliga bolag och nämnder utom socialnämden. I det senare fallet delar nämligen domstolen bedömningen att uppgifterna omfattas av personaladministrativ sekretess.

Bakläxa för Kriminalvården om försvarssekretess i internrevisionsrapport

Kriminalvårdens beslutade i fjol – efter en begäran från en journalist – att hemlighålla en tidigare utkommen internrevisionsrapport om myndighetens rekrytering, med hänvisning till försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL. Det godtas dock inte utan vidare av Kammarrätten i Jönköping. Beslutet att inte lämna ut handlingen i någon del bygger på en alltför svepande bedömning där myndigheten inte närmare har övervägt vilka typer av uppgifter det är fråga om, anser domstolen. Kammarrätten konstaterar att uppgifterna i rapporten visserligen kan sägas röra sådan verksamhet som avses i lagrummet, men påminner samtidigt om att bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, med presumtion för offentlighet. Det blir nu upp till Kriminalvården att sekretesspröva handlingen på nytt.

Journalisten betonade i sitt överklagande i fallet att det handlade om en äldre rapport som knappast återspeglar aktuella förhållanden, vilket ytterligare talar emot Kriminalvårdens bedömning.

Vindkraftsbolag får avslag om försvarsuppgifter

Företrädare för två vindkraftsbolag har i separata ärenden invänt mot att Försvarsmakten har nekat att lämna ut de uppgifter som har legat till grund för myndighetens yttranden om bolagens expansionsplaner. Enligt en av företrädarna gjorde Försvarsmaktens en helomsvängning i utbyggnadsfrågan under perioden våren 2021-våren 2022. Myndighetens ”skiftande motiveringar” och hemlighållande av uppgifter gör det svårt att arbeta fram rimliga villkor till tillståndet och samexistera med försvaret, är uppfattningen. Försvarsmakten har i sina avslag hänvisat till att informationen riskerar att avslöja uppgifter om totalförsvarets metoder och förmågor, och därmed omfattas av försvarssekretess. Kammarrätten ifrågasätter inte den bedömningen utan går nu på samma linje i båda målen.

Alla höga objekt som till exempel vindkraft och telekommunikationsmaster måste gå på remiss till Försvarsmakten innan de kan godkännas.

Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka

Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.

En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.

En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.

En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.

Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.

Lista med läkare var försvarshemlighet

En person begärde att få ta del av namnen på samtliga läkare som är fast anställda inom Region Blekinge. Regionen avslog begäran med hänvisning till försvarssekretess. Enligt regionen skulle uppgifterna, om de lämnades ut, avslöja regionens samlade förmåga, kapacitet och resurser under såväl fredstid som höjd beredskap.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen motiverade detta så här: ”Även om antalet läkare som är fast anställda av regionen framgår av årsredovisningen får en sammanställning med namnuppgifter över samtliga läkare i regionen anses vara av sådant slag att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som skyddas av 15 kap. 2 § OSL.”

Anställds säkerhetsklass var hemlig

En person begärde hos Riksdagsförvaltningen att få del av uppgift om vilken säkerhetsklass en namngiven tjänstemans tjänst vid Riksdagsförvaltningen placerats i. Riksdagsförvaltningen avslog med hänvisning till att en uppgift om vilken säkerhetsklass en anställd vid förvaltningen är placerad i rör totalförsvaret. Ett röjande av en sådan uppgift kunde antas vålla skada för rikets säkerhet.

Personen överklagade till HFD som avslog. Domstolen konstaterade bara att den uppgift som personen hade begärt ut omfattas av försvarssekretess.

Signalsystem var försvarshemlighet

Detaljerade uppgifter om Trafikverkets signalsäkerhetssystem för järnvägstrafiken var försvarshemligheter. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Det kunde antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet om uppgifterna kom ut, enligt domstolen.