Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Försvarssekretess gällde för häktes tjänstgöringslista

En intagen begärde hos Kriminalvården att få del av en handling med namn på alla som jobbade på en viss häktesavdelning under en angiven natt, plus de som kom till avdelningen för att förflytta honom till isoleringen. Kriminalvården avslog begäran med hänvisning till försvarssekretess samt den sekretess som skyddar bevaknings- och säkerhetsåtgärder.

Den intagne överklagade men kammarrätten delade Kriminalvårdens bedömning och avslog.

CV skyddades inte av försvarssekretess

Kriminalvården hade inte stöd för att sekretessbelägga en anställds CV och meritförteckning med hänvisning till försvarssekretess. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen tyckte inte heller att Kriminalvården hade motiverat varför samma handlingar var hemliga med stöd av personalsekretess, och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för ett nytt försök i denna del.

Ingen försvarssekretess för energibolags fakturor

Ett företag begärde ut ett antal avtal och fakturor från Halmstads Energi och Miljö AB, HEM. Handlingarna avsåg leverans och mottagande av brännbart avfall till HEM:s förbränningsanläggning. HEM avslog begäran med hänvisning till försvarssekretess och affärssekretess.

Företaget överklagade till kammarrätten som upphävde HEM:s beslut och skickade tillbaka ärendet till bolaget för ny prövning. Kammarrätten ansåg inte att försvarssekretessen var tillämplig på uppgifterna eftersom dessa inte innehöll ”några närmare uppgifter om den berörda anläggningen för energiåtervinning och den verksamhet som bedrivs där.” Kammarrätten tyckte inte heller att HEM hade gjort en tillräckligt noggrann prövning, uppgift för uppgift, när det gällde den påstådda affärssekretessen.

Säkerhetsprövningar hemlighölls på fel grund

Fackförbundet ST begärde ut handlingar ur utredningar som Migrationsverket hade gjort om två anställdas säkerhetsklassning. Myndigheten hemlighöll stora delar av dessa med hänvisning till försvarssekretess.

ST överklagade till kammarrätten som upphävde Migrationsverkets beslut och skickade tillbaka ärendet dit för ny prövning. Domstolen ansåg att de begärda handlingarna ”huvudsakligen inte omfattas av försvarssekretess”. Eventuellt omfattades uppgifterna av annan sekretess, men den saken skulle prövas av Migrationsverket som första instans, enligt kammarrätten.

Portad polisstudent nekades ta del av beslutsunderlag

En person som hade blivit avskiljd från fortsatta studier på polisprogrammet begärde ut samtliga handlingar som hade legat till grund för beslutet. Polismyndigheten avslog med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter i myndighetens register och uppgifter om rikets försvar. Polisen bedömde att personen inte heller hade rätt att få ta del av uppgifterna i egenskap av part i avskiljandeärendet. Personen överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut.

Matarvattenledning ingen försvarshemlighet

Ett byggföretag begärde hos Storumans kommun att få ut ett antal handlingar gällande en entreprenad som omfattar bygget av en två kilometer lång matarvattenledning i Hemavan. Kommunstyrelsen lämnade ut handlingarna med undantag för inmätning av matarvattenledningen och karta tillhörande markavtal. Dessa handlingar sekretessbelades med hänvisning till försvarssekretess. Även uppgifter om entreprenörens á-priser sekretessbelades med hänvisning till affärssekretess.

Byggföretaget överklagade. Kammarrätten ändrade delvis kommunens beslut och bestämde att handlingar gällande inmätning av matarvattenledning samt karta tillhörande markavtal skulle lämnas ut. Enligt domstolen rörde uppgifter om byns vattenförsörjning visserligen totalförsvaret, men det skulle inte innebära en fara för rikets säkerhet att lämna ut dessa.

Uppgifter om á-priser var däremot hemliga enligt domstolen eftersom det inte fanns anledning att ifrågasätta entreprenörens uppgifter om att ett utlämnande skulle vålla stor skada för framtida prisstrategier.  

Lista över rörläggare var inte en försvarshemlighet

En person vände sig till Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun och begärde ut en lista över samtliga anställda inom VA. Listan skulle enligt begäran omfatta namn, titel, lön och anställningsdatum. Kommunen avslog med hänvisning till att listan var en försvarshemlighet. Det tyckte däremot inte kammarrätten som upphävde beslutet efter att personen hade överklagat.

Kammarrätten skrev bland annat att uppgifter ”måste på något sätt röra” totalförsvaret om de ska omfattas av försvarssekretess. Domstolen konstaterade också att regeln om försvarssekretess har ett rakt skaderekvisit: ”Samhällets åtgärder för landets försvar ska således inte undandras offentlighet annat än då det verkligen är påkallat”. 

Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Fick insyn i sitt eget säkerhetsärende

Kammarrätten slog fast att en anställd vid Kriminalvården hade rätt att få ut både beslutet och beslutsunderlaget i en säkerhetsprövning som myndigheten hade gjort av honom. Säkerhetsprövningen hade lett till att han inte längre fick ha någon säkerhetsklassad befattning inom myndigheten.

Kriminalvården menade att delar av beslutet och beslutsunderlaget var hemligt av hänsyn till myndighetens säkerhetsarbete och rikets försvar. Men kammarrätten pekade på att Kriminalvården redan hade lämnat ut stora delar av beslutsunderlaget samt att sökanden kände till mycket sedan tidigare. Därför biföll domstolen överklagandet.

Inte hemligt vilka anstalter som var coronadrabbade

Uppgifter som avslöjar på vilka anstalter intagna har testats positivt för covid-19 kan inte hemlighållas med stöd av den sekretess som ska skydda ”…uppgift om åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten…” inom Kriminalvården. Det slog HFD fast i denna dom och skickade tillbaka ärendet till kammarrätten som hade vägrat lämna ut sådana uppgifter.

Domen i det mål som uppgifterna begärdes ut från:

Kammarrätten avslog begäran på nytt, den här gången med hänvisning till att uppgifterna kunde skada Sveriges försvar om de kom ut. HFD avfärdade även denna sekretessgrund och bestämde att uppgifterna skulle lämnas ut eftersom de inte skyddades av någon annan sekretess.