Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 18:8
Region Gotland måste lämna ut samtalslogg efter dom
En samtalslogg över uppgifter om samtal från Region Gotlands telefonväxel till en privatpersons nummer måste lämnas ut av myndigheten, enligt en dom i kammarrätten i Stockholm. Regionen bedömde i sitt beslut i juni att loggen inte är att anse som en allmän handling i tryckfrihetsförordningens mening, då den endast upprättats för ”befordran av ett meddelande”. Dessutom föreligger under alla omständigheter absolut sekretess för inhämtade uppgifter från personal vid en myndighets telefonväxel, enligt regionstyrelsen – som även hänvisade till ytterligare två lagrum i OSL.
Men domstolen underkänner nu det resonemanget på samtliga punkter. En samtalslogg är enligt domstolens synsätt att likställa med ett diarium eller annan förteckning som förs fortlöpande, och därmed en upprättad allmän handling förvarad hos regionen. Det finns inte heller någon sekretessbestämmelse som är tillämpbar i sammanhanget, slår kammarrätten fast.
Advokat nekas lista över utövare med säkerhetskänslig verksamhet
En sammanställning över de verksamhetsutövare som har anmält till Energimyndigheten att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet med stöd av säkerhetsskyddslagen – det vill en advokat ha utlämnat, med hänvisning till att det inte finns några lagrum i OSL som är tillämpliga för att motivera ett nekande.
Kammarrätten i Jönköping gör dock samma bedömning som Energimyndigheten tidigare har gjort, och hänvisar i sitt avslag till tidigare, likartade avgöranden i domstol som har gällt lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
Försvarssekretess gällde för häktes tjänstgöringslista
En intagen begärde hos Kriminalvården att få del av en handling med namn på alla som jobbade på en viss häktesavdelning under en angiven natt, plus de som kom till avdelningen för att förflytta honom till isoleringen. Kriminalvården avslog begäran med hänvisning till försvarssekretess samt den sekretess som skyddar bevaknings- och säkerhetsåtgärder.
Den intagne överklagade men kammarrätten delade Kriminalvårdens bedömning och avslog.
Övervakningsfilm från anstalt var hemlig
En intagen på en anstalt begärde ut övervakningsfilmen från en händelse som hade lett till att han rapporterats för våld eller hot mot tjänsteman. Kriminalvården avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kriminalvården skrev bland annat att den som tar del av en sådan film kan räkna ut var inspelningsutrustningen är placerad och dra slutsatser om kvaliteten på inspelningen. Det är uppgifter som kan användas för bland annat sabotage, enligt Kriminalvården. Enligt myndigheten behövde den intagna inte heller ta del av filmen för att tillvarata sina intressen som part.
Den intagne överklagade men fick avslag även i kammarrätten.
Namn i lönelista var hemliga
En person begärde ett utdrag ur Kriminalvårdens personalsystem med uppgifter om namn och lön för alla anställda vid anstalten Hall. Kriminalvården lämnade ut löneuppgifterna men inte namnuppgifterna. Det här med hänvisning till sekretessen i OSL 18:8 som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Visserligen innehöll lönelistan inga uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder, men enligt Kriminalvården kunde det ändå antas att myndighetens framtida verksamhet skulle skadas om uppgifterna röjdes.
Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att namnlistan omfattas av sekretess, men skrev inte ut vilken sekretessbestämmelse man grundade sig på. Däremot hänvisade kammarrätten till en dom i HFD där högsta instans sekretessbelade namnen i en liknande lista med stöd av försvarssekretess i OSL 15:2.
Arkivförteckning var hemlig i stora delar
En journalist begärde ut handlingsslagsredovisningen i Polismyndighetens arkivförteckning samt myndighetens förteckning över personuppgiftsbehandlingar. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men hade maskerat stora stycken i dessa med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens verksamhet. Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut i den del som avsåg arkivförteckningen. Domstolen skrev att
”…de begärda uppgifterna är av sådan karaktär att
de sammantaget ger en sådan överblick över Polismyndighetens organisation och arbetsmetoder att de omfattas av sekretess. I fråga om förteckningen över personuppgiftsbehandlingar kom domstolen fram till att Polismyndigheten inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning och återförvisade ärendet i den delen till Polismyndigheten.
Hemliga internrevisioner på Luftfartsverket
När Luftfartsverket lämnade ut tre rapporter från myndighetens internrevision var en rad uppgifter maskerade med hänvisning till försvarssekretess, sekretess för säkerhetsåtgärder och affärssekretess. Journalisten, som hade begärt ut rapporterna, överklagade men fick bara ut ytterligare uppgifter från en rapport i delar som rörde Luftfartsverkets hantering av allmänna handlingar och personuppgifter.
KR Sthlm 1911-13
Strålsäkerhetsmyndigheten hade rätt att hemlighålla delar av myndighetens analyser om härdskadefrekvensen vid svenska kärnkraftverk. Det slog kammarrätten fast i den här domen. De delar som omfattades av sekretess handlade enligt domstolen om säkerhetsåtgärder som skulle motverkas om uppgifterna lämnades ut.
KR Göteborg 7594-12
Helsingborgs Stad vägrade lämna ut vissa uppgifter om nya häktet i
Helsingborg till en journalist. Det rörde sig om ritningar, fasadbeskrivningar och uppgifter om vad för slags glas som hade använts till byggnadens fönster och glasfasad samt uppgifter om metod för infästning av fönster. Kammarrätten fastställde beslutet med hänvisning till säkerhetsskäl.
KR Jönköping 2323-12
En fånge på Kristianstadsfängelset begärde ut en kopia av Kriminalvårdens säkerhetshandbok. Kriminalvården vägrade lämna ut någon del av handboken och hänvisade bland annat till att den innehåller instruktioner om hur personalen ska agera för att förhindra rymningar och fritagningar. Fången överklagade men kammarrätten delade Kriminalvårdens bedömning och fastställde myndighetens beslut.