Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En intagen begärde hos Kriminalvården att få del av en handling med namn på alla som jobbade på en viss häktesavdelning under en angiven natt, plus de som kom till avdelningen för att förflytta honom till isoleringen. Kriminalvården avslog begäran med hänvisning till försvarssekretess samt den sekretess som skyddar bevaknings- och säkerhetsåtgärder.
Den intagne överklagade men kammarrätten delade Kriminalvårdens bedömning och avslog.
En intagen på en anstalt begärde ut övervakningsfilmen från en händelse som hade lett till att han rapporterats för våld eller hot mot tjänsteman. Kriminalvården avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kriminalvården skrev bland annat att den som tar del av en sådan film kan räkna ut var inspelningsutrustningen är placerad och dra slutsatser om kvaliteten på inspelningen. Det är uppgifter som kan användas för bland annat sabotage, enligt Kriminalvården. Enligt myndigheten behövde den intagna inte heller ta del av filmen för att tillvarata sina intressen som part.
Den intagne överklagade men fick avslag även i kammarrätten.
En person begärde ett utdrag ur Kriminalvårdens personalsystem med uppgifter om namn och lön för alla anställda vid anstalten Hall. Kriminalvården lämnade ut löneuppgifterna men inte namnuppgifterna. Det här med hänvisning till sekretessen i OSL 18:8 som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Visserligen innehöll lönelistan inga uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder, men enligt Kriminalvården kunde det ändå antas att myndighetens framtida verksamhet skulle skadas om uppgifterna röjdes.
Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att namnlistan omfattas av sekretess, men skrev inte ut vilken sekretessbestämmelse man grundade sig på. Däremot hänvisade kammarrätten till en dom i HFD där högsta instans sekretessbelade namnen i en liknande lista med stöd av försvarssekretess i OSL 15:2.
En journalist begärde ut handlingsslagsredovisningen i Polismyndighetens arkivförteckning samt myndighetens förteckning över personuppgiftsbehandlingar. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men hade maskerat stora stycken i dessa med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens verksamhet. Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut i den del som avsåg arkivförteckningen. Domstolen skrev att
”…de begärda uppgifterna är av sådan karaktär att
de sammantaget ger en sådan överblick över Polismyndighetens organisation och arbetsmetoder att de omfattas av sekretess. I fråga om förteckningen över personuppgiftsbehandlingar kom domstolen fram till att Polismyndigheten inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning och återförvisade ärendet i den delen till Polismyndigheten.
När Luftfartsverket lämnade ut tre rapporter från myndighetens internrevision var en rad uppgifter maskerade med hänvisning till försvarssekretess, sekretess för säkerhetsåtgärder och affärssekretess. Journalisten, som hade begärt ut rapporterna, överklagade men fick bara ut ytterligare uppgifter från en rapport i delar som rörde Luftfartsverkets hantering av allmänna handlingar och personuppgifter.
Strålsäkerhetsmyndigheten hade rätt att hemlighålla delar av myndighetens analyser om härdskadefrekvensen vid svenska kärnkraftverk. Det slog kammarrätten fast i den här domen. De delar som omfattades av sekretess handlade enligt domstolen om säkerhetsåtgärder som skulle motverkas om uppgifterna lämnades ut.
Helsingborgs Stad vägrade lämna ut vissa uppgifter om nya häktet i
Helsingborg till en journalist. Det rörde sig om ritningar, fasadbeskrivningar och uppgifter om vad för slags glas som hade använts till byggnadens fönster och glasfasad samt uppgifter om metod för infästning av fönster. Kammarrätten fastställde beslutet med hänvisning till säkerhetsskäl.
En fånge på Kristianstadsfängelset begärde ut en kopia av Kriminalvårdens säkerhetshandbok. Kriminalvården vägrade lämna ut någon del av handboken och hänvisade bland annat till att den innehåller instruktioner om hur personalen ska agera för att förhindra rymningar och fritagningar. Fången överklagade men kammarrätten delade Kriminalvårdens bedömning och fastställde myndighetens beslut.
En reporter på TT fick inte ut övervakningsfilmen som visade då en intagen på Häktet i Flemingsberg mördade en häktesvakt. Enligt kammarrättens bedömning måste ett utlämnande av de delar av övervakningsfilmen som skildrar den avlidnas sista tid i livet och hur mordet begås antas medföra att den avlidna och hennes närstående kommer
att lida betydande men. Dessa delar av filmen omfattades därför av sekretess
enligt OSL 21:1. Filmen var också sekretessbelagd enligt OSL 18:8 eftersom den avslöjade känslig information om säkerheten i häktets lokaler. Filmen var till sist även sekretessbelagd enligt OSL 35:1 första stycket 1 som gäller uppgifter om enskildas personliga förhållanden i förundersökningar. Detta trots att filmen överlämnats till domstol i samband med åtal. Domstolen hänvisade till undantaget i OSL 35:7 p 3.