Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Boende på generalkonsulat kan ej hemlighållas rutinmässigt

Svenska generalkonsulatet i Jerusalem har inte ”gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning” i ett utlämnande av allmänna handlingar och maskerat för många uppgifter. Det konstaterar kammarrätten i Göteborg i en dom som tvingar konsulatet att ompröva sitt beslut. Generalkonsulatet sekretessbelade bland annat en tjugo år gammal lista över svenska medborgare och deras familjemedlemmar som hade varit bosatta där. Men konsulatet måste lämna ut minst namn och personnummer, samt bedöma i varje enskilt fall om kontaktuppgifter kan lämnas ut, då generalkonsulatet ”inte har anfört något som skulle kunna utgöra fog för att de enskilda behöver sekretesskydd”, samtidigt som det råder presumtion för offentlighet för dessa uppgifter och de därför inte kan ”hemlighållas rutinmässigt”. Generalkonsulatet motiverade maskningen av uppgifterna delvis även med hänvisning till biståndssekretess, men eftersom det inte har förklarat hur uppgifterna hör till ett biståndsärende kan de inte sekretessbeläggas på den grunden, menar domstolen.

Kammarrätten underkänner även hur generalkonsulatet har sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till bland annat paragraferna för skydd av säkerhets- och bevakningsåtgärder, skydd för mellanstatliga förbindelser och skydd för affärsförbindelser med myndigheter.

Krisberedskap inte skäl att hemlighålla länsstyrelsens kortfakturor

Uppgifter om de kortinköp som länsstyrelsen på Gotland har gjort, med myndighetens vaktmästare som beställarreferens, kan inte maskeras med stöd av det lagrum i OSL som skyddar det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Det anser kammarrätten efter att en journalist har överklagat länsstyrelsens tidigare besked. Enligt myndigheten hade de löpande inköpen med företagskort gjorts ”inom ramen för det systematiska arbetet i syfte att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten”, med följden att ett röjande skulle kunna leda till möjligheter för utomstående att kartlägga myndighetens krisberedskap.

En myndighets inköp skulle visserligen kunna omfattas av sekretess enligt den berörda paragrafen, enligt kammarrätten. Men domstolen ser dock inte någon sådan risk i det aktuella fallet, och betonar att länsstyrelsen inte heller har underbyggt sina argument närmare. Enligt journalistens överklagande handlar det om ett 20-tal inköp på totalt 34 000 kronor. Fakturauppgifterna måste nu lämnas ut omaskerade.

Generalkonsulat måste lämna ut namnuppgifter om Gaza-svenskar

En person som i höstas ville veta om det fanns svenska medborgare i Gaza aktuella för beredskapsplanering – med vissa angivna efternamnssuffix – fick nej hos generalkonsulatet i Jerusalem. Konsulatet konstaterade i sammanhanget att sammanställningen var möjlig att göra med rutinbetonade åtgärder, men att enskilda riskerade lida men vid ett röjande. Det avslaget underkänns nu av kammarrätten i Göteborg, som understryker att det inte finns några uppgifter i handlingarna som kan knytas till en enskild person. Inte heller riskerar uppgifterna att störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser ”eller på annat sätt” skada landet, anser domstolen, som tillägg till ytterligare sekretesshänvisningar från generelkonsulatet inför avgörandet i rätten. Därmed ska de begärda handlingarna i fallet lämnas ut.

Personen bakom begäran poängterade i överklagandet att det handlade om vanligt förekommande namnsuffix, och att det därigenom skulle vara helt omöjligt att identifiera enskilda individer utifrån en aktuell sammanställning. Den bakomliggande syftet var således inte att kartlägga svenska medborgare i Gaza vid tidpunkten, enligt personen.

Advokat nekas lista över utövare med säkerhetskänslig verksamhet

En sammanställning över de verksamhetsutövare som har anmält till Energimyndigheten att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet med stöd av säkerhetsskyddslagen – det vill en advokat ha utlämnat, med hänvisning till att det inte finns några lagrum i OSL som är tillämpliga för att motivera ett nekande.

Kammarrätten i Jönköping gör dock samma bedömning som Energimyndigheten tidigare har gjort, och hänvisar i sitt avslag till tidigare, likartade avgöranden i domstol som har gällt lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.

Kommun sekretessbelade uppgifter med krisparagraf utan motivering – får bakläxa

Kommunstyrelsen i Helsingborg beslutade tidigare i år att avslå en begäran om en sammanställning över samtliga kommunägda fastigheter. Detta med motiveringen att listan innehåller upplysningar om samhällsviktig verksamhet och infrastruktur, varför den bör vara sekretessbelagd. Men kommunens beslutsmotivering är alltför oprecis, enligt kammarrätten, som i ett beslut pekar på att det inte framgår om uppgifterna har samlats in inom ramen för myndighetens analys- planerings- eller förberedelseverksamhet kring fredstida kriser. Det senare kriteriet är nämligen en förutsättning för att en den berörda sekretessbestämmelsen som kommunen har hänvisat till ska vara tillämplig. Om kommunstyrelsen skulle stå fast vid sitt beslut behövs det en närmare motivering till varför det skulle finnas skäl för att hemlighålla uppgifter för samtliga ägda fastigheter, enligt utslaget.

Ärendet skickas nu åter till kommunstyrelsen för en noggrannare och mer detaljerad sekretessprövning. Personen som gjort begäran i fallet skrev i sitt överklagande att samma uppgifter kan hämtas från exempelvis Lantmäteriet, men då mot en avgift.

Inventering av möjliga flyktingboenden hemlig

En journalist begärde ut en inventering som Uppsala kommun hade lämnat till länsstyrelsen om vilka lokaler i kommunen som skulle kunna användas som boenden för flyktingar från Ukraina. Länsstyrelsen avslog med hänvisning till att ett utlämnande kunde antas motverka det allmännas möjligheter att hantera en fredstida kris.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Pandemiplan omfattades inte av försvarssekretess

Två personer begärde ut Tanums kommuns pandemiplan. Kommunen lämnade ut planen men med flera avsnitt maskerade. Det här med hänvisning till försvarssekretess samt den sekretess som skyddar uppgifter om myndigheters förberedelser inför fredstida krissituationer.

Personerna överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att uppgifterna i planen omfattades av försvarssekretess. Sekretessen som skyddar uppgifter om myndigheters förberedelser inför fredstida krissituationer var däremot tillämplig på vissa uppgifter, enligt kammarrätten. Men inte så många som kommunen hade ansett. Därför skulle ytterligare uppgifter ur planen lämnas ut till dem sökande.

Hemligt var vaccindoser finns

En person begärde hos Region Stockholm att få ut en sammanställning med uppgifter om hur samtliga vaccindoser mot covid-19 fördelats i regionen, hur många vaccindoser respektive vårdgivare fått, av vilket vaccin och vilka datum. Regionen nekade med stöd av den sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter om fredstida kriser.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Vårdgivares vaccinlager hemliga

I två olika ärenden begärde personer ut handlingar med uppgifter om hur många vaccindoser som fanns hos eller skulle levereras till olika vårdgivare i Region Stockholm. Regionen avslog begäran med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hantering av fredstida kriser.

Personerna överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Rapport om covidutbrott hemlig

En person begärde att få ut en rapport avseende utbrott av Covid-19 under vecka 50 år 2020 som Region Uppsala hade skickat in till Folkhälsomyndigheten. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller samhällets hantering av fredstida kriser.

Personen överklagade men kammarätten kom till samma slutsats som Folkhälsomyndigheten. Domstolen hänvisade till att rapporten innehöll uppgifter på detaljnivå om inrapporterade utbrott av Covid-19 från en viss region under en specifik tidsperiod.