Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: namn anställda
Boende på generalkonsulat kan ej hemlighållas rutinmässigt
Svenska generalkonsulatet i Jerusalem har inte ”gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning” i ett utlämnande av allmänna handlingar och maskerat för många uppgifter. Det konstaterar kammarrätten i Göteborg i en dom som tvingar konsulatet att ompröva sitt beslut. Generalkonsulatet sekretessbelade bland annat en tjugo år gammal lista över svenska medborgare och deras familjemedlemmar som hade varit bosatta där. Men konsulatet måste lämna ut minst namn och personnummer, samt bedöma i varje enskilt fall om kontaktuppgifter kan lämnas ut, då generalkonsulatet ”inte har anfört något som skulle kunna utgöra fog för att de enskilda behöver sekretesskydd”, samtidigt som det råder presumtion för offentlighet för dessa uppgifter och de därför inte kan ”hemlighållas rutinmässigt”. Generalkonsulatet motiverade maskningen av uppgifterna delvis även med hänvisning till biståndssekretess, men eftersom det inte har förklarat hur uppgifterna hör till ett biståndsärende kan de inte sekretessbeläggas på den grunden, menar domstolen.
Kammarrätten underkänner även hur generalkonsulatet har sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till bland annat paragraferna för skydd av säkerhets- och bevakningsåtgärder, skydd för mellanstatliga förbindelser och skydd för affärsförbindelser med myndigheter.
Fängelsepersonals namn skyddas av försvarssekretess
En journalist begärde ut namnen på samtliga anställda på Kirsebergsanstalten. Kriminalvården avslog bland annat med hänvisning till försvarssekretessen eftersom kriminalvårdens personal ingår i totalförsvaret. Myndigheten ansåg att namnen på samtliga anställda vid en anstalt skulle kunna användas för otillåten påverkan som hot eller korruption riktad mot personalen. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen ansåg att det fanns stöd för att hemlighålla namnuppgifterna med försvarssekretessen som grund. Journalisten gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen men nekades prövningstillstånd.