Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: säkerhets eller bevakningsåtgärd
Boende på generalkonsulat kan ej hemlighållas rutinmässigt
Svenska generalkonsulatet i Jerusalem har inte ”gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning” i ett utlämnande av allmänna handlingar och maskerat för många uppgifter. Det konstaterar kammarrätten i Göteborg i en dom som tvingar konsulatet att ompröva sitt beslut. Generalkonsulatet sekretessbelade bland annat en tjugo år gammal lista över svenska medborgare och deras familjemedlemmar som hade varit bosatta där. Men konsulatet måste lämna ut minst namn och personnummer, samt bedöma i varje enskilt fall om kontaktuppgifter kan lämnas ut, då generalkonsulatet ”inte har anfört något som skulle kunna utgöra fog för att de enskilda behöver sekretesskydd”, samtidigt som det råder presumtion för offentlighet för dessa uppgifter och de därför inte kan ”hemlighållas rutinmässigt”. Generalkonsulatet motiverade maskningen av uppgifterna delvis även med hänvisning till biståndssekretess, men eftersom det inte har förklarat hur uppgifterna hör till ett biståndsärende kan de inte sekretessbeläggas på den grunden, menar domstolen.
Kammarrätten underkänner även hur generalkonsulatet har sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till bland annat paragraferna för skydd av säkerhets- och bevakningsåtgärder, skydd för mellanstatliga förbindelser och skydd för affärsförbindelser med myndigheter.
Rapport om personuppgiftsincident var offentlig
En journalist hade rätt att få ut en rapport om en personuppgiftsincident som hade kommit in till Datainspektionen. Kammarrätten slog fast att rapporten kunde lämnas ut i sin helhet. Incidentrapporter kan visserligen ge upplysningar om att en viss ingivares IT-system är sårbart för attacker. Men i det här fallet avsåg inte rapporten intrång eller brister i ett IT-system. Därmed var den harmlös och kunde lämnas ut, enligt kammarrätten.
IT-incidenter var hemliga
En politiker begärde ut IT-incidentrapporter som hade kommit in till Myndigheten för säkerhetsskydd och beredskap (MSB) från andra myndigheter. MSB lämnade ut rapporterna men med merparten av uppgifterna maskerade. Politikern överklagade till kammarrätten och skrev att fler uppgifter borde kunna offentliggöras, till exempel namnen på de rapporterande myndigheterna och datumangivelser. Dessutom menade hon att vissa uppgifter borde kunna lämnas ut med sekretessförbehåll. Kammarrätten avslog överklagandet. Det framgår inte av domskälen om kammarrätten prövade frågan om sekretessförbehåll.
Rapporter om IT-incidenter hemliga
En journalist begärde ut IT-incidentrapporter som olika myndigheter hade skickat in till Myndigheten för säkerhetsskydd och beredskap (MSB). MSB lämnade ut rapporterna men först efter att ha maskat i stort sett samtliga uppgifter i dessa. Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att åtminstone få ut namnet på de rapporterande myndigheterna och tillräckligt mycket av incident- och konsekvensbeskrivningarna för att förstå sammanhanget. Kammarrätten avslog överklagandet.
Uppgifter om svenska guldreserven hemliga
HFD slog i denna dom fast att följande uppgifter gällande den svenska guldreserven var hemliga: guldtackors individuella serie- respektive märkningsnummer, uppgifter i minnesanteckningar vid inventeringen av guldreserven som förvaras hos utländska centralbanker samt uppgifter om var Riksbanken förvarar sitt guld i Sverige.
KR Göteborg 7594-12
Helsingborgs Stad vägrade lämna ut vissa uppgifter om nya häktet i
Helsingborg till en journalist. Det rörde sig om ritningar, fasadbeskrivningar och uppgifter om vad för slags glas som hade använts till byggnadens fönster och glasfasad samt uppgifter om metod för infästning av fönster. Kammarrätten fastställde beslutet med hänvisning till säkerhetsskäl.