Utökad personalsekretess gäller inte polisstudenter

Kammarrätten i Stockholm bedömer att polisstudenter inte omfattas av den nya och utökade sekretessen i personaladministrativ verksamhet, som gäller sedan den 2 juli 2025 för personer som arbetar på myndigheter där de ”särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men”. I en dom river domstolen därför upp ett beslut från Polismyndigheten om att sekretessbelägga ett beslut om att avskilja en student från polisutbildningen. Detta efter att en journalist hade begärt ut Polisens personalansvarsnämnds protokoll gällande två specifika månader. Protokollen innehöll även disciplinärenden, beslut om att skilja anställda från tjänsten, och yttranden till domstol.

Polismyndigheten hade även sekretessbelagt övriga personuppgifter i handlingarna, och det var korrekt anser kammarrätten, med hänvisning till två vägledande domar i HFD. Den utökade sekretessen i bland annat Polisens personaladministrativa verksamhet gäller personalansvarsnämndens ärenden. Men polisstudenter omfattas inte eftersom de inte är anställda vid myndigheten. Domstolen påpekar att ärenden om att skilja en student från polisutbildningen kan omfattas av sekretess, men att beslut i regel är undantagna.

Registreringsnummer på fordon som brunnit hemliga

En person begärde ut uppgifter ur en statistikdatabas om bilbränder som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Myndigheten lämnade ut uppgifter med undantag för registreringsnumren för de enskilda fordonen.

Personen ville ha ut registreringsnummer för att kunna undersöka om bilar som brunnit hade vari utannonserade till försäljning men sedan inte bytt ägare, vilket kunde tyda på bedrägeri. Men MSB menade att registreringsnumren var hemliga på grund av statistiksekretess. Det fanns inte heller någon möjlighet att lämna ut uppgifterna med ett sekretessförbehåll, enligt myndigheten.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Klubb borde ha få ut tillträdesförbud

Djurgårdens IF begärde hos Polismyndigheten att få del av samtliga tillträdesförbud som hade beslutats vid en match mellan Djurgårdens IF och Örebro SK i juni 2020. Polismyndigheten lämnade ut tillträdesförbuden med fotografier, namn och personnummer på de berörda personerna maskerade.

Det finns en sekretessbrytande regel som gör det möjligt att informera idrottsklubbar om vilka personer som har meddelats tillträdesförbud till idrottsevenemang, men den var inte tillämplig i detta fall, ansåg Polismyndigheten. Djurgårdens IF behövde inte informationen, enligt myndigheten, eftersom matchen spelades utan publik på grund av coronapandemin.

Djurgårdens IF överklagade beslutet till kammarrätten och anförde bland annat att det vid matchen skulle finnas ett antal personer på arenan som inte hörde till klubben, till exempel personal från arenabolaget och städpersonal. Klubben menade att den hade ett behov av att kunna kontrollera att ingen av dessa hade tillträdesförbud. Kammarrätten delade den bedömningen och konstaterade att klubben borde ha fått ut tillträdesförbuden inför matchen. Men eftersom matchen hade spelats när kammarrätten meddelade sin dom fanns det inte längre något sådant behov och överklagandet avslogs.

Universitetsanställdas personnummer var hemliga

En person vände sig till Uppsala universitet och begärde att få ta del av namn, personnummer, avdelning, e-postadress och befattning för samtliga närmare 7.500 anställda. Personen ville inte uppge vad som var syftet med begäran och svarade inte på frågan om han kunde tänka sig att få ut uppgifterna med sekretessförbehåll. Universitet vägrade lämna ut uppgifterna.

Personen överklagade till kammarrätten som avslog. Domstolen skrev bland annat: ”Automatiserad behandling av personnummer är förenat med stora
integritetsrisker. Med hänsyn till det och till att Haro de Grauw inte velat
redogöra för sitt syfte med behandlingen kan det antas att de anställdas
personnummer kommer att behandlas i strid med den allmänna
dataskyddsförordningen”.

Fick inte ut Dalarnas jaktkortsinnehavare

En journalist vände sig till Naturvårdsverket och begärde ut förnamn och efternamn på alla personer som hade löst statligt jaktkort i Dalarnas län. Myndigheten avslog eftersom det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan fara för att vapen eller ammunition skulle komma till brottslig användning.

”Vid skadebedömningen beaktas inte bara risken för att den som begär att få uppgifter utlämnade ska missbruka dessa, utan också att uppgifterna kan komma på avvägar så att vapen kan hamna hos någon som kan använda dem i brottsligt syfte”, skrev myndigheten i beslutet. 

Journalisten överklagade och skrev att hennes syfte var rent journalistiskt och att hon inte tänkte publicera namnen på jaktkortsinnehavarna. Kammarrätten avslog. Ett sekretessförbehåll kunde inte undanröja riskera med ett utlämnande eftersom journalisten eftersom det handlade om mer än ”ett begränsat antal uppgifter och med hänsyn till vad som i övrigt har framkommit i målet…”

Uppgifter om korttidspermittering var hemliga

En journalist begärde hos Tillväxtverket att få uppgifter om sex utpekade bolag hade fått stöd vid korttidsarbete och i så fall med vilket belopp. I andra hand ville han ha ut begärda handlingar i maskerat skick och i tredje hand med sekretessförbehåll.

Tillväxtverket avslog och journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Förekomsten av en ansökan om stöd vid korttidsarbete säger något om den sökandes ekonomiska ställning, konstaterade kammarrätten. Enligt domstolen var det inte heller möjligt att lämna ut handlingarna i maskerat skick, eftersom: ”…enbart vetskapen om förekomsten av någon av de begärda handlingarna skulle röja uppgift om huruvida ett visst bolag har ansökt om
stöd vid korttidsarbete.” Av samma skäl gick det inte att undanröja risken för skada med ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.

Enskild bör tillfrågas innan utlämnande med förbehåll

En person vände sig till Söderhamns kommun för att ta del av en anmälan hos kommunen om kränkande särbehandling. Kommunjuristen lämnade ut handlingen ”…med förbehåll att inte lämna ut namn på berörda personer. Såvida de inte själva löser sekretessen i samtal med dig.”

Personen JO-anmälde kommunjuristen och var bland annat missnöjd med att hon inte hade blivit tillfrågad i förväg om hon gick med på att ta del av handlingen med sekretessförbehåll.

JO konstaterade att det ställs vissa minikrav på utformningen av ett förbehåll för att det ska få rättslig verkan mot den som det riktar sig emot: Det ska utformas som ett formligt beslut där det framgår vilken handling det är fråga om, vem som träffas av förbehållet och vad förbehållet innebär.

Enligt JO bör den enskilde normalt också tillfrågas om ett förbehåll godtas innan ett utlämnande sker. Det här eftersom förbehållet innebär att den enskilde får en tystnadsplikt förenad med straffansvar. Den enskilde kan därför behöva överväga om utlämnande får konsekvenser som är svåra att hantera.

JO påpekade också att ett utlämnande med förbehåll är ett beslut i förvaltningslagens mening och därmed ska innehålla en motivering och en upplysning om hur det kan överklagas.

JO kritiserade Söderhamns kommun för hanteringen.

Terrorfilm var hemlig

Sökanden begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av gärningsmannens egen inspelning av terrordådet i Christchurch, Nya Zeeland den 15 mars 2019. Filmen fanns i en förundersökning mot en person som hade spridit filmen och senare dömts för brottet olaga våldsskildring. Åklagarmyndigheten sekretessbelade filmen eftersom det inte stod klart att den kunde röjas ut utan fara för att den skulle spridas vidare i strid mot yttrandefrihetsgrundlagen.

Sökanden överklagade och yrkade i första hand att skulle få avbilda filmen på plats genom att göra både rörliga bilder och stillbilder. I andra hand yrkade han att få ta del av filmen mot förbehåll om att bara göra stillbilder. Syftet var, enligt sökanden, att trycka stillbilder ur filmen i en av tryckfrihetsförordningen skyddad skrift.

Brottet olaga våldsskildring omfattar bara rörliga bilder. Men kammarrätten såg ändå en risk att sökanden skulle göra sig skyldig till olaga våldsskildring om han fick ta del av filmen. Risken kunde inte heller undanröjas med ett sekretessförbehåll, enligt domstolen som avslog överklagandet.

Underkände otydligt förbehåll

Villkoren i ett sekretessförbehåll som Finansinspektionen hade beslutet var otydliga och onödigt långtgående kom kammarrätten fram till i den här domen. Att uppgifterna bara fick nyttjas i relation till en viss rättstvist var svårtolkat, enligt kammarrätten, eftersom begreppet rättstvist kan betyda olika saker. Villkoren om att de utlämnande handlingarna inte fick kopieras och skulle förstöras vid en viss tidpunkt var allt för långtgående, enligt kammarrätten. Domstolen tyckte också att ett villkor om att handlingarna skulle förvaras ”under betryggande former” var allt för oklart.

Skyddsombud fick ut uppgifter

Ett skyddsombud hade rätt att få ut uppgifter ur en utredning om en arbetsmiljöhändelse med stöd av den sekretessbrytande bestämmelse som bland annat gäller skyddsombud.