Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Fel att sekretessbelägga visselblåsningar helt

En journalist begärde ut tre rapporter som hade kommit in till Polisens interna visselblåsarfunktion. Myndigheten sekretessbelade handlingarna i deras helhet. Det här med hänvisning till den sekretess som gäller i visselblåsarärenden för uppgifter som kan avslöja identiteten på den rapporterande personens och andra enskilda. Enligt myndigheten var en så stor del av uppgifterna i handlingarna sekretessbelagda att det som skulle ha återstått efter maskering ”helt förlorat sitt värde i informationshänssende”.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde Polismyndighetens beslut. Enligt kammarrätten kunde vissa av de begärda handlingarna lämnas ut efter att sekretessbelagda uppgifter maskerats. Uppgifterna som återstod i dessa handlingar efter maskering kunde inte anses sakna informationsvärde, enligt domstolen. Kammarrätten återförvisade ärendet till Polismyndigheten för ny prövning.

Uppgifter ”saknade intresse” och lämnades inte ut

En person begärde ut handlingarna i en nedlagd förundersökning men fick bara ut ett fåtal av dessa från Polisen. Hon överklagade men fick avslag i kammarrätten.

”De fåtal uppgifter av harmlös karaktär som i och för sig skulle kunna lämnas ut ger ingen bild av handlingarnas egentliga innehåll och får anses sakna intresse i sammanhanget”, skrev kammarrätten som motivering till att inte lämna ut handlingarna i någon del.

Ett utlämnande ”kan uppfattas sakna all rimlig mening”

En journalist begärde ut handlingar i två nedlagda förundersökningar. Polismyndigheten avslog begäran vad gällde vissa av handlingarna, eftersom de ”i princip uteslutande” bestod av uppgifter som omfattades av sekretess. Myndigheten ansåg sig inte ha någon skyldighet att lämna ut mer eller mindre tomma papper. I den delen hänvisade myndigheten till praxis från HFD.

Journalisten överklagade och argumenterade för att uppgifter i allmänna handlingar ska lämnas ut i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller särskilt uppgifter som har med Polisens verksamhet att göra, snarare än enskilda personer. Han pekade bland annat på uppgifter om vilken tjänsteman som höll ett visst förhör, när och var förhöret hölls samt om advokat närvarade.

Kammarrätten gav honom rätt i att det fanns uppgifter i de sekretessbelagda handlingarna som inte var hemliga, till exempel uppgifter om namn på befattningshavare som agerar i tjänsten och tidsangivelser i förhör, men även uppgifter om advokat närvarat vid förhör. ”Ett utlämnande av uppgifterna i fråga kan uppfattas sakna all rimlig mening”, fortsatte kammarrätten, men nu hade ju journalisten särskilt begärt att få ta del av dessa uppgifter så något intresse kanske de ändå hade. Därför skickade kammarrätten tillbaka ärendet till Polisen för en prövning av om fler uppgifter kunde lämnas ut.

Prepositioner behövde inte lämnas ut

En journalist begärde ut en incidentutredning från Kriminalvården och fick ut handlingarna med vissa avsnitt maskerade. Journalisten överklagade till kammarrätten eftersom hon tyckte att maskeringarna var allt för omfattande. Bland annat ansåg hon att det saknades stöd för att sekretessbelägga enstaka prepositioner och konjunktioner.

Kriminalvården vidarebefordrade överklagandet och de sekretessprövade handlingarna till kammarrätten och då begärde en annan person ut viss av de sekretessbelagda uppgifterna från kammarrätten. Domstolen gjorde samma bedömning som Kriminalvården och avslog.

Personen överklagade till HFD som också avslog med hänvisning till att uppgifterna ”i allt väsentligt” var sådana som omfattas av sekretess enligt de bestämmelser som Kriminalvården åberopat. ”De fåtal ord som i och för sig skulle kunna lämnas ut ger ingen bild av uppgifternas egentliga innehåll och får anses sakna intresse i sammanhanget”, skrev HFD. 

Polisen maskade för mycket i Palme-liggaren

Två personer begärde ut den så kallade liggaren i Palmeutredningen, en handling om cirka tusen sidor i A2-format. Liggaren fungerade som en slags innehållsförteckning över handlingarna i utredningen och har formen av en tabell i Excel.

Polismyndigheten maskerade en mängd uppgifter i liggaren och personerna överklagade. Kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för en mer noggrann prövning. Domstolen tyckte att Polisen hade haft fog för att hemlighålla en stor del av de personnamn som förekom i liggaren. Enligt domstolen var det inte rimligt att kräva av Polisen att den skulle ta reda på om alla dessa personer var i livet eller döda och om deras namn hade offentliggjorts tidigare. Samtidigt kunde domstolen se att Polisen hade sekretessbelagt en rad uppgifter felaktigt. Det gällde till exempel:

  • Namn på kända misstänkta som Christer Pettersson och Stig Engström.
  • Namn på personer som agerat i sina yrkesroller som poliser, politiker, ambassadörer och journalister i tjänst.
  • Namn på länder och städer.
  • Diarienummer och avsnittskoder.
  • Namn på och adress till organisationer och andra juridiska personer.

Uppgifter om korttidspermittering var hemliga

En journalist begärde hos Tillväxtverket att få uppgifter om sex utpekade bolag hade fått stöd vid korttidsarbete och i så fall med vilket belopp. I andra hand ville han ha ut begärda handlingar i maskerat skick och i tredje hand med sekretessförbehåll.

Tillväxtverket avslog och journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Förekomsten av en ansökan om stöd vid korttidsarbete säger något om den sökandes ekonomiska ställning, konstaterade kammarrätten. Enligt domstolen var det inte heller möjligt att lämna ut handlingarna i maskerat skick, eftersom: ”…enbart vetskapen om förekomsten av någon av de begärda handlingarna skulle röja uppgift om huruvida ett visst bolag har ansökt om
stöd vid korttidsarbete.” Av samma skäl gick det inte att undanröja risken för skada med ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.

Fick inte ut övervakningsfilm mot sekretessförbehåll

En journalist begärde ut en övervakningsfilm i en polisutredning och var beredd att underkasta sig ett sekretessförbehåll med innebörden att personerna på filmen skulle avidentifieras/maskeras innan filmen publicerades. Polismyndigheten nekade med hänvisning till att risken för men inte kunde undanröjas genom ett sekretessförbehåll. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning och fastställde beslutet.

Handlingar om ungdomstjänst kunde lämnas ut

Två personer begärde ut handlingar i ärenden vid socialnämnden i Alingsås kommun där ungdomstjänst av någon anledning inte hade verkställts. Kommunen menade att handlingarna inte kunde lämnas ut i någon del på grund av socialtjänstsekretess. Enligt kommunen gick det inte att avidentifiera handlingarna eftersom det gick att koppla dem till offentliga tingsrättsdomar om ungdomstjänst där de berörda personernas identitet framgick. Men när de sökande överklagade gav kammarrätten nämnden bakläxa. Enligt domstolen var det möjligt att lämna ut vissa uppgifter utan att handlingarna kunde kopplas till tingsrättsdomarna.

Förvrängd ljudupptagning var en ny handling

Polismyndigheten avslog en begäran från en journalist som ville ta del av ett inkommet larmsamtal. Myndigheten menade att personerna som hördes på inspelningen kunde antas lida men om denna lämnades ut. Journalisten överklagade beslutet och yrkade att inspelningen skulle lämnas ut till honom i sin helhet. Han gjorde också ett antal alternativa yrkanden, bland annat att inspelningen skulle lämnas ut efter att alla röster, förutom den som tillhörde person som ringt in, hade klippts bort eller förvrängts. Inringaren hade nämligen gett sitt samtycket till att inspelningen lämnades ut till journalisten. Men enligt kammarrätten gjorde inte samtycket att handlingen kunde lämnas ut i sin helhet eftersom det förekom andra röster på inspelningen. Yrkandena om att inspelningen skulle lämnas ut med vissa röster förvrängda eller bortklippta innebar att det skulle behöva skapas en helt ny handling. En sådan begäran omfattas inte av tryckfrihetsförordningens regler om utlämnande av allmänna handlingar, menade kammarrätten och avvisade dessa yrkanden.

KR_Sthlm_5875_18

JO: Avidentifiering måste ske med försiktighet

En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd  om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.

När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.

JO_1984_85_s_269