Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Polisen maskade för mycket i Palme-liggaren

Två personer begärde ut den så kallade liggaren i Palmeutredningen, en handling om cirka tusen sidor i A2-format. Liggaren fungerade som en slags innehållsförteckning över handlingarna i utredningen och har formen av en tabell i Excel.

Polismyndigheten maskerade en mängd uppgifter i liggaren och personerna överklagade. Kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för en mer noggrann prövning. Domstolen tyckte att Polisen hade haft fog för att hemlighålla en stor del av de personnamn som förekom i liggaren. Enligt domstolen var det inte rimligt att kräva av Polisen att den skulle ta reda på om alla dessa personer var i livet eller döda och om deras namn hade offentliggjorts tidigare. Samtidigt kunde domstolen se att Polisen hade sekretessbelagt en rad uppgifter felaktigt. Det gällde till exempel:

  • Namn på kända misstänkta som Christer Pettersson och Stig Engström.
  • Namn på personer som agerat i sina yrkesroller som poliser, politiker, ambassadörer och journalister i tjänst.
  • Namn på länder och städer.
  • Diarienummer och avsnittskoder.
  • Namn på och adress till organisationer och andra juridiska personer.

Polisen maskade för mycket i Palmeutredningen

En journalist begärde ut handlingarna i ”den nya Palmeutredningen”, det vill säga den utredning som leddes av Krister Petersson från 2017 till 2020 och rörde den så kallade Skandiamannen Stig Engström. Förundersökningen omfattade omkring 1.000 sidor och Polismyndigheten lämnade ut materialet med en stor del av uppgifterna maskerade.

Journalisten överklagade och menade bland annat att Polismyndigheten slentrianmässigt hade tagit bort namnen på personer som förekommer i förundersökningen.

Kammarrätten inledde med att konstatera att Stig Engström är avliden och inte har några efterlevande som kan betraktas som närstående i offentlighets- och sekretesslagens mening. Domstolen menade att Polismyndigheten inte hade tagit hänsyn till detta i tillräckligt stor utsträckning och därför hade sekretessbelagt allt för många uppgifter om Engström. Även när det gällde uppgifter om Engströms bror och om den så kallade ”vapensamlaren” hade Polismyndigheten varit för restriktiv, enligt kammarrätten. Polismyndigheten hade också använt förundersökningssekretess som grund för att maskera ett stort antal uppgifter om försvaret, vilket var fel enligt kammarrätten. Vidare hade Polismyndigheten utan fog sekretessbelagt namn på ett stort antal företag och organisationer.

Kammarrätten tyckte inte att det var domstolens uppgift att i detalj avgöra vilka uppgifter som skulle lämnas ut ur förundersökningen och skickade i stället tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en förnyad prövning. Den skulle emellertid göras med ledning av de uttalanden som kammarrätten hade gjort i domskälen.

Svägerska inte närstående

Svägerskan till en avliden person omfattades inte av begreppet närstående och kunde därför inte få ut den avlidnes patientjournal, enligt denna dom i kammarrätten.