Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: nedlagd förundersökning
Stölddrabbat bolag får ut uppgifter om tidigare misstänkt inför skadeståndsprocess
En förundersökning om en stöld på ett bolag i Umeå lades ned av polisen med hänvisning till att den misstänkte var under 15 år. När en bolagsföreträdare sedan ville ta del av den unges namn och personnummer avslog både Polisen och kammarrätten detta, med hänvisning särskilt till personens ringa ålder. Nu gör Högsta förvaltningsdomstolen en helt annan bedömning efter att ha tagit upp målet till prövning, med fokus just på åldersaspekten. De förundersökningsuppgifter som den som lidit skada av ett brott behöver för att kunna driva en skadeståndsprocess ska i normalfallet lämnas ut, enligt HFD. Särskilda omständigheter krävs för att uppgifterna ska nekas, och enbart en persons låga ålder – eller det faktum att en person har varit brottsmisstänkt – räcker inte, är slutsatsen. Inte heller brottsrubriceringen i fallet, stöld, ger täckning för ett nekat röjande av uppgifterna, anser HFD.
Bolagsföreträdaren pekade i sitt överklagande till högsta instans på att underinstansernas avgöranden i praktiken innebär att skadelidande brottsoffer står rättslösa i skadeståndshänseendet. Kammarrätten var inte enig i sitt utslag i ärendet.
Kontoinnehavares identitet kunde lämnas ut till målsägande
Målsäganden i en nedlagd utredning om ID-kapning hade rätt att få veta vilka som var innehavare till vissa kontonummer som förekom i utredningen. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Polismyndigheten hade avslagit begäran med hänvisning till den förundersökningssekretess som gäller till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.
När målsäganden överklagade beslutet medgav Polismyndigheten, i ett yttrande till kammarrätten, att målsäganden hade ett behov av att få ut uppgifterna för att driva en skadeståndstalan mot de misstänka. Två av kontoinnehavarnas identitet skulle därför lämnas ut, ansåg myndigheten, men för den tredje var det av synnerlig vikt att sekretessen upprätthölls.
Kammarrätten å sin sida bedömde att uppgifter om identitet kunde lämnas ut för alla de tre kontoinnehavarna. Det fanns inga särskilda omständigheter som talade för att det var av synnerlig vikt för den tredje kontoinnehavarens att dennes identitet hemlighölls. Det fanns till exempel inget som tydde på att vederbörande skulle utsättas för trakasserier om dennes identitet blev känd.
Fick inte ut sitt eget larmsamtal
En person vände sig till Polisen och begärde ut inspelningen av ett larmsamtal som hon själv hade ringt in. Inspelningen fanns på en digital ljudfil. Myndigheten vägrade lämnade ut ljudfilen eftersom den innehöll sekretessbelagda uppgifter och lämnade i stället ut en transkribering med uppgifterna maskerade.
Polisen motiverade det så här:
”Handlingen består i huvudsak av uppgifter som lämnats av dig och den operatör som arbetar vid Polismyndigheten. Merparten av uppgifterna kan därför lämnas ut till dig. Handlingen innehåller emellertid också uppgifter som avser andra enskilda personer”.
Personerna kunde lida men om uppgifterna lämnades ut, bedömde myndigheten.
Personen överklagade och skrev bland annat att hon ville ha ut ljudfilen för att hon eventuellt skulle behöva den som målsägande i en kommande rättegång med koppling till larmsamtalet. Kammarrätten avslog. Domstolen konstaterade att en myndighet inte behöver lämna ut digitala handlingar (ljudfilen) i annan form än utskrift. Domstolen delade Polismyndighetens bedömning vad gällde maskeringarna i transkriberingen.
Polisen maskade för mycket i Palme-liggaren
Två personer begärde ut den så kallade liggaren i Palmeutredningen, en handling om cirka tusen sidor i A2-format. Liggaren fungerade som en slags innehållsförteckning över handlingarna i utredningen och har formen av en tabell i Excel.
Polismyndigheten maskerade en mängd uppgifter i liggaren och personerna överklagade. Kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för en mer noggrann prövning. Domstolen tyckte att Polisen hade haft fog för att hemlighålla en stor del av de personnamn som förekom i liggaren. Enligt domstolen var det inte rimligt att kräva av Polisen att den skulle ta reda på om alla dessa personer var i livet eller döda och om deras namn hade offentliggjorts tidigare. Samtidigt kunde domstolen se att Polisen hade sekretessbelagt en rad uppgifter felaktigt. Det gällde till exempel:
- Namn på kända misstänkta som Christer Pettersson och Stig Engström.
- Namn på personer som agerat i sina yrkesroller som poliser, politiker, ambassadörer och journalister i tjänst.
- Namn på länder och städer.
- Diarienummer och avsnittskoder.
- Namn på och adress till organisationer och andra juridiska personer.
Nedlagd förundersökning inte hemlig för försäkringsbolag
Ett försäkringsbolag begärde ut uppgifter ur fem nedlagda förundersökningar för att bedöma om målsäganden hade rätt till ersättning från överfallsskyddet i hennes hemförsäkring. Polisen avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande skulle försvåra förundersökningen om den togs upp igen. Bolaget överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Bolaget gick vidare till dåvarande Regeringsrätten som däremot gav bolaget rätt med följande motivering: ”Enbart det förhållande att en förundersökning, som har lagts ned med motiveringen att den inte givit spaningsresultat, skulle kunna komma att återupptas om nya uppgifter kommer fram och att ett återupptagande av utredningen i sådant fall skulle kunna försvåras av ett utlämnande av uppgifterna, utgör inte tillräcklig grund för att hemlighållande av uppgifterna.”
KR Sthlm 5833-14
En man hade rätt att få ut förhörsprotokoll ur en nedlagd förundersökning. Förhören gällde händelser i samband med att mannens mor upprättade sitt testamente och de förhörda personerna var mannens syster och två testamentsvittnen. Mannen menade att testamentet gynnade systern på hans bekostnad och han ville använda uppgifter ur förhören i en tvist om rätten till arvet. Kammarrätten konstaterade att mannen hade ett behov av handlingarna som bevis i arvstvisten. Enligt domstolen kunde det inte heller anses vara av synnerlig vikt för de förhörda personerna att handlingarna hölls hemliga eftersom de inte innehöll några särskilt känsliga uppgifter. Slutsatsen blev att polisen skulle lämna ut de begärda handlingarna till mannen.
KR Jönköping
Polismyndigheten i Jönköpings län hade bara lämnat ut vissa handlingar i en nedlagd förundersökning. Mannen som hade begärt ut handlingarna överklagade till kammarrätten och fick rätt. Kammarrätten menade att mannen, genom de handlingar som lämnats ut till honom, redan kände till en stor del av uppgifterna i de återstående handlingarna i förundersökningen. Därför såg domstolen inga hinder för att lämna ut också dessa handlingar.
KR Sthlm 238-13
En journalist fick inte ut förhör med målsäganden, förhör med den misstänkte eller
förhör med ansvarig inom landstinget Kronoberg i en nedlagd förundersökning om våldtäkt. Handlingarna kunde inte ens lämnas ut i avidentifierad form, menade Åklagarmyndigheten och fick medhåll av kammarrätten.
KR Sundsvall 2708-12
Uppgiften om ett IP-nummer som polisen hade begärt ut från Blocket i en förundersökning var hemlig. Det här med hänsyn till den sekretess som gäller för känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden i förundersökningar. Förundersökningen var nedlagd vid tiden för begäran.
KR Sthlm 7993-12
En journalist hade rätt att få ut handlingar ur en nedlagd förundersökning efter att kopiorna hade avidentifierats. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Polismyndigheten menade att sekretesskyddet riskerade att bli illusoriskt om kopiorna lämnades ut i avidentifierat skick men domstolen höll alltså inte med om det.