Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: förundersökning
Hade inte rätt att få ut barnpornografi
En försvarsadvokat begärde kopior av handlingarna i en polisutredning som innehöll barnpornografisk material. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att rätten att ta del av allmänna handlingar inte omfattar handlingar som utgör barnpornografi.
Advokaten överklagade men fick avslag i kammarätten med samma motivering. Kammarrätten hade inte tagit till av de aktuella bilderna, men menade att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta Polismyndighetens beskrivning av bildernas innehåll, det vill säga att dessa var barnpornografiska.
JO: Upplys om mer anonyma alternativ
En person mejlade til Eksjö tingsrätt och begärde att få ett förhör skickat till sig. Tingsrätten svarade att förundersökningar bara lämnas ut på papper, vilket medför en avgift. I samma meddelande skrev tingsrätten att den behövde personens fakturaadress, leveransadress och personnummer.
Personen JO-anmälde tingsrätten för att ha försökt efterforska hans identitet i strid med efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen. JO uttalade bland annat följande:
”Jag har ingen anledning att ifrågasätta tingsrättens uppgift om att syftet med att efterfråga bl.a. AA:s personnummer var att kunna möta hans begäran om att få handlingen skickad till sig. För det ändamålet behövde han alltså lämna vissa faktureringsuppgifter.”
Däremot tyckte JO att tingsrätten hade kunnat vara tydligare med varför man efterfrågade uppgifterna och att det fanns alternativ om personen inte ville lämna identitetsuppgifter, till exempel att han kunde komma och ta del av handlingarna på plats hos myndighet och betala kontant om han ville ta med sig kopior hem.
Rätt att ta del av Palmeutredning anonymt
En person begärde att få ta del av förundersökningen om mordet på Olof Palme på plats hos Polismyndigheten. Det fanns ett besöksrum utanför skalskyddet i polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Men myndigheten ville inte använda rummet i detta fall. Materialet var så omfattande att rummet skulle bli upptaget för en lång tid framöver. Myndigheten erbjöd därför den sökande att sitta i ett rum i direkt anslutning till Palmeutredarna innanför skalskyddet. En förutsättning var att sökanden legitimerade sig och bar besöksbricka. Sökanden tackade nej till erbjudandet eftersom denne ville vara anonym.
Hanteringen anmäldes till JO som kritiserade polisen. JO kunde inte se att det förelåg betydande hinder för utlämnande på stället, även om det kanske inte gick att lämna ut alla handlingar i Palmeutredningen samtidigt. Polismyndighetens krav att den sökande skulle legitimera sig stred mot dennes rätt att vara anonym vid utlämnandet, ansåg JO.
En myndighet kan efterforska vem den sökande är om den informationen behövs för att göra sekretessprövningen, men enligt JO avsåg begäran i detta fall de delar av förundersökningen som tidigare bedömts vara offentliga. Därmed fanns det inget skäl att efterforska sökandens identitet.
Internationella efterlysningar var hemliga
En journalist begärde ut alla efterlysningar som Polismyndigheten hade utfärdat till Interpol under en viss dag och som var kategoriserade som röda notiser. Polisen avslog begäran helt med hänvisning till utrikessekretess och den sekretess som skyddar enskilda personer som förekommer i förundersökningar.
Journalisten överklagade och anförde bland annat att efterlysta personers personuppgifter, bilder och brott publiceras öppet på Interpols hemsida. Han kunde därför inte se att Sveriges mellanfolkliga förbindelser skulle skadas av att efterlysningarna lämnades ut av svensk polis. Men det kunde kammarrätten som avslog överklagandet utan någon närmare motivering.
Anmälan om falsk tillvitelse inte beaktansvärt skäl
En person begärde ut en polisanmälan som hade riktats mot honom eftersom han ville göra en anmälan om falsk tillvitelse. Han fick ut anmälan men utan uppgiften om målsägandens namn. Polismyndigheten menade att målsäganden kunde lida men av ett utlämnande. Personens önskan om att anmäla målsäganden för falsk tillvitelse var inte ett sådant beaktansvärt skäl som krävs för att bryta sekretessen, ansåg Polismyndigheten. Personen överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning.
Hemligt om namngiven person var polisanmäld
Förfrågningar om att ta del av alla eventuella polisanmälningar mot vissa angivna personer kunde inte bifallas på grund av sekretess. Det slog kammarrätten fast i de här domarna.
Underrättelseuppslag var hemligt
Polisen vägrade lämna ut underrättelseuppslag och förhör med en uppgiftslämnare i ett ärende om omhändertagande av vapen. Sökanden ville ha ut uppgifterna för att kunna anmäla uppgiftslämnaren för falsk tillvitelse. Kammarrätten konstaterade att det fanns en risk för att uppgiftslämnaren skulle utsättas för våld eller hot om handlingarna lämnades ut till sökanden. Inte heller bestämmelsen i OSL 35:8 a bröt förundersökningssekretessen eftersom sökanden inte hade anfört tillräckligt beaktansvärda skäl för att få ut handlingarna, enligt kammarrätten.
Sekretessundantag oavsett om anmäld delgivits misstanke
Sekretessen som skyddar uppgifter om enskilda i polisanmälningar gäller bara i undantagsfall mot den anmälde själv. Det framgår av OSL 35:2. Detta undantag från sekretessen gäller oavsett om den anmälde har blivit delgiven misstanke eller inte, konstaterade kammarrätten i dessa domar.
Ettårigt dröjsmål inte straffbart
En chef vid åklagarmyndigheten dröjde mer än ett år med att lämna ut handlingar som en person hade begärt ut. Han åtalades för tjänstefel men friades i lägre instanser och målet vandrade ända upp till Högsta domstolen. Domstolen konstaterade att dröjsmålet utgjorde tjänstefel, men att det rörde sig om ett ringa brott och åtalet därför skulle ogillas. Domstolen tog hänsyn till att dröjsmålet berodde på ett rent förbiseende, att chefen hade haft en mycket ansträngd arbetssituation och att personen som hade begärt ut handlingarna inte hade lidit någon större skada av dröjsmålet.
Nedlagd förundersökning inte hemlig för försäkringsbolag
Ett försäkringsbolag begärde ut uppgifter ur fem nedlagda förundersökningar för att bedöma om målsäganden hade rätt till ersättning från överfallsskyddet i hennes hemförsäkring. Polisen avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande skulle försvåra förundersökningen om den togs upp igen. Bolaget överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Bolaget gick vidare till dåvarande Regeringsrätten som däremot gav bolaget rätt med följande motivering: ”Enbart det förhållande att en förundersökning, som har lagts ned med motiveringen att den inte givit spaningsresultat, skulle kunna komma att återupptas om nya uppgifter kommer fram och att ett återupptagande av utredningen i sådant fall skulle kunna försvåras av ett utlämnande av uppgifterna, utgör inte tillräcklig grund för att hemlighållande av uppgifterna.”