Hovrätt hänvisade till fel domstol för överklagande om nekade handlingar

När en person som varit part i ett tvistemål i Göta hovrätt begärde ut handlingar i målet och fick nej av hovrätten, hänvisade domstolen felaktigt personen till kammarrätten för att överklaga beslutet. När personens överklagande avvisades av kammarrätten, som inte ansåg sig vara rätt instans att pröva överklagandet, hamnade personens överklagande i ett limbo. Något som fördröjde personens möjlighet att överklaga. Nu får hovrätten kritik av Justitieombudsmannenn (JO) för hanteringen av ärendet.

Hovrätten hade nekat personen prövningstillstånd i tvistemålet. När personen sedan begärde ut hovrättens underlag för beslutet – bland annat rättsutredningen och handlingar där domstolens resonemang och ställningstaganden framgick – tolkade domstolen personens begäran som att den gällde utlämnande av allmänna handlingar ”i hovrättens administrativa verksamhet”, enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Detta trots att personen ska ha begärt ut handlingarna baserat på sin rätt till partsinsyn. Domstolen bedömde sedan att de inte utgjorde allmänna handlingar och att beslutet därför skulle överklagas till kammarrätten.

Men JO menar att rätten till partsinsyn, som regleras i rättegångsbalken, innebär en större rätt till insyn i handlingar i ett mål än tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar. Därför, skriver JO i sitt beslut, bör domstolar i regel utgå ifrån att en sådan begäran först ska prövas enligt rättegångsbalken. Och därför borde inte Göta hovrätt ha hänvisat till kammarrätten. Ett beslut om tillämpningen av rätten till partsinsyn ska inte överklagas till en förvaltningsdomstol utan till en allmän domstol. I detta fall var den behöriga överinstansen Högsta domstolen.

Kammarrätten avvisade personens överklagande och hänvisade åter till hovrätten, vilket gjorde att personen hamnade i ett moment 22. JO riktar kritik mot hovrätten och konstaterar att den felaktiga hänvisningen gjorde att personens överklagande fördröjdes med åtta månader. ”Ett sådant dröjsmål är naturligtvis inte acceptabelt”, skriver JO.

Möjlig smitväg även till HD

Frågan har prövats tidigare i förvaltningsdomstolarna. Men nu kan det ha öppnats en möjlighet att ta sekretessfrågor till högsta instans utan prövningstillstånd även i allmän domstol. Det här efter att Högsta domstolen undanröjt ett av sina tidigare beslut att neka prövningstillstånd i ett mål om sekretess.

Bakgrunden var att en person hade begärt ut en journalkopia som förekom i ett mål om godmanskap vid en tingsrätt. Tingsrätten lämnade ut kopian i maskerat skick med hänvisning till sekretess. Personen överklagade beslutet till hovrätten och i samband med det överlämnades journalkopian dit.

En helt annan person vände sig då till hovrätten och begärde ut journalkopian där. Även hovrätten lämnade ut den i maskerat skick. Personen överklagade beslutet till Högsta domstolen som nekade prövningstillstånd.

Personen begärde senare resning och menade att HD:s beslut utgjorde domvilla. HD gick på sökandens linje och undanröjde sitt tidigare beslut. Att kräva prövningstillstånd i ett sekretessmål där ett beslut hade fattats av hovrätten som första instans var ett grovt rättegångsfel, enligt HD. Domstolen tog sedan upp sekretessfrågan till prövning och avslog överklagandet. De maskerade uppgifterna i journalkopian var hemliga eftersom ett utlämnande kunde medföra men för enskild person, enligt HD.

Nekade gratiskopior överklagbart

En person ville ha kopior av handlingarna i ett mål i hovrätten där han själv var part. Hovrätten avslog och personen överklagade till Högsta domstolen, HD.

HD tog först ställning till om överklagandet skulle avvisas eller tas upp till prövning. Domstolen konstaterade att man i praxis har gjort skillnad på fall där en sökande har nekats att få ut en handling på grund av att den inte är beredd att betala avgiften, och fall där en sökande har nekats att få ut en handling därför att den endast godtar att få ut handlingen i en viss form, t.ex. elektroniskt. Beslut i den första kategorin har ansetts vara överklagbara, medan beslut i den andra har avvisats.

HD tog mot denna bakgrund upp överklagandet till prövning och delade då hovrättens bedömning att personen inte hade någon rätt att få kopior av de begärda handlingarna utan att betala någon avgift. Därmed avslogs överklagandet.

Part hade inte rätt till avgiftsfria kopior

En person vände sig till Göta hovrätt och begärde kopior av handlingar som hon själv hade skickat in i ett mål där hon var part. Hovrätten lämnade ut kopiorna i elektronisk form per e-post och tog ut en avgift för det. Sökanden överklagade avgiftsuttaget till Domstolsverket. Hon invände att hovrätten inte i förväg hade informerat henne om avgiften samt att hon borde få kopior gratis eftersom hon var part i målet. Domstolsverket avslog överklagandet. Myndigheten konstaterade att det i och för sig är lämpligt att informera i förväg om att en avgift kommer att tas ut men att det inte är ett krav. Domstolsverket konstaterade också att parter har rätt till gratis kopior av vissa handlingar i ett mål, bland annat domar, beslut och vissa protokoll. Men i det här fallet hade sökanden begärt kopior på handlingar som hon själv gett in och då gällde ingen avgiftsfrihet, enligt Domstolsverket.

DV_1125_13