Hovrätt hänvisade till fel domstol för överklagande om nekade handlingar

När en person som varit part i ett tvistemål i Göta hovrätt begärde ut handlingar i målet och fick nej av hovrätten, hänvisade domstolen felaktigt personen till kammarrätten för att överklaga beslutet. När personens överklagande avvisades av kammarrätten, som inte ansåg sig vara rätt instans att pröva överklagandet, hamnade personens överklagande i ett limbo. Något som fördröjde personens möjlighet att överklaga. Nu får hovrätten kritik av Justitieombudsmannenn (JO) för hanteringen av ärendet.

Hovrätten hade nekat personen prövningstillstånd i tvistemålet. När personen sedan begärde ut hovrättens underlag för beslutet – bland annat rättsutredningen och handlingar där domstolens resonemang och ställningstaganden framgick – tolkade domstolen personens begäran som att den gällde utlämnande av allmänna handlingar ”i hovrättens administrativa verksamhet”, enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Detta trots att personen ska ha begärt ut handlingarna baserat på sin rätt till partsinsyn. Domstolen bedömde sedan att de inte utgjorde allmänna handlingar och att beslutet därför skulle överklagas till kammarrätten.

Men JO menar att rätten till partsinsyn, som regleras i rättegångsbalken, innebär en större rätt till insyn i handlingar i ett mål än tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar. Därför, skriver JO i sitt beslut, bör domstolar i regel utgå ifrån att en sådan begäran först ska prövas enligt rättegångsbalken. Och därför borde inte Göta hovrätt ha hänvisat till kammarrätten. Ett beslut om tillämpningen av rätten till partsinsyn ska inte överklagas till en förvaltningsdomstol utan till en allmän domstol. I detta fall var den behöriga överinstansen Högsta domstolen.

Kammarrätten avvisade personens överklagande och hänvisade åter till hovrätten, vilket gjorde att personen hamnade i ett moment 22. JO riktar kritik mot hovrätten och konstaterar att den felaktiga hänvisningen gjorde att personens överklagande fördröjdes med åtta månader. ”Ett sådant dröjsmål är naturligtvis inte acceptabelt”, skriver JO.