Hovrätt hänvisade till fel domstol för överklagande om nekade handlingar

När en person som varit part i ett tvistemål i Göta hovrätt begärde ut handlingar i målet och fick nej av hovrätten, hänvisade domstolen felaktigt personen till kammarrätten för att överklaga beslutet. När personens överklagande avvisades av kammarrätten, som inte ansåg sig vara rätt instans att pröva överklagandet, hamnade personens överklagande i ett limbo. Något som fördröjde personens möjlighet att överklaga. Nu får hovrätten kritik av Justitieombudsmannenn (JO) för hanteringen av ärendet.

Hovrätten hade nekat personen prövningstillstånd i tvistemålet. När personen sedan begärde ut hovrättens underlag för beslutet – bland annat rättsutredningen och handlingar där domstolens resonemang och ställningstaganden framgick – tolkade domstolen personens begäran som att den gällde utlämnande av allmänna handlingar ”i hovrättens administrativa verksamhet”, enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Detta trots att personen ska ha begärt ut handlingarna baserat på sin rätt till partsinsyn. Domstolen bedömde sedan att de inte utgjorde allmänna handlingar och att beslutet därför skulle överklagas till kammarrätten.

Men JO menar att rätten till partsinsyn, som regleras i rättegångsbalken, innebär en större rätt till insyn i handlingar i ett mål än tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar. Därför, skriver JO i sitt beslut, bör domstolar i regel utgå ifrån att en sådan begäran först ska prövas enligt rättegångsbalken. Och därför borde inte Göta hovrätt ha hänvisat till kammarrätten. Ett beslut om tillämpningen av rätten till partsinsyn ska inte överklagas till en förvaltningsdomstol utan till en allmän domstol. I detta fall var den behöriga överinstansen Högsta domstolen.

Kammarrätten avvisade personens överklagande och hänvisade åter till hovrätten, vilket gjorde att personen hamnade i ett moment 22. JO riktar kritik mot hovrätten och konstaterar att den felaktiga hänvisningen gjorde att personens överklagande fördröjdes med åtta månader. ”Ett sådant dröjsmål är naturligtvis inte acceptabelt”, skriver JO.

Kammarrätten var fel besvärsinstans vid nekad partsinsyn

Den som nekas partsinsyn i ett ärende kan överklaga till förvaltningsrätten i den ordning som gäller för överklagande av beslutet i grundärendet. Kammarrätten var alltså inte rätt besvärsinstans i ett fall där en person hade nekats partsinsyn i ett disciplinärende vid Kriminalvården. Det slog domstolen fast i denna dom.

Partsinsyn kunde ge rätt att se internt mejl

En person begärde ut mejl som hade skickats inom grundskolenämnden i Malmö och var kopplade till ett diskrimineringsärende som gällde henne själv. Nämnden avslog hennes begäran.

Hon överklagade till kammarrätten som upphävde nämndens beslut i vissa delar. Bland annat fanns det ett mejl som hon kunde ha rätt att få ut enligt reglerna om partsinsyn. Mejlet var visserligen myndighetsinternt, och alltså inte en allmän handling på den grunden att det hade blivit expedierat eller var inkommet. Det aktuella ärendet som mejlet var kopplat till var heller inte avslutat, däremot hade ´mejlet tillfört ärendet sakuppgifter. Sökanden hade alltså rätt att ta del av detta med de inskränkningar som kan följa av den begränsade sekretess som gäller för part.

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till nämnden.

Underkände beslut att sekretessbelägga skattediarium

Handlingarna som fanns i ett ärende om så kallat tredjemansföreläggande vid Skatteverket omfattades av absolut sekretess. Handlingarna i ärendet hade inte heller tillförts det ärende där sökanden var part, vilket betydde att han inte hade rätt till partsinsyn i dessa. Däremot kunde det finnas uppgifter i diariet över handlingarna i ärendet om tredjemansföreläggande som var offentliga. Det bedömde kammarrätten i det här målet. Domstolen fastställde sekretessen för handlingarna i ärendet, men återförvisade ärendet till Skatteverket i den del som gällde diariet.

Skatteverket sekretessprövade det begärde diariet och kom fram till att samtliga uppgifter i detta var hemliga på grund av skattesekretess. Personen överklagade på nytt och fick delvis rätt. Kammarrätten slog fast att flera uppgifter i diariet skulle lämnas ut, bland annat diarienummer och datum.

Ingen partsinsyn i överprövade handlingar

En person överklagade ett sekretessbeslut från Polismyndigheten. När kammarrätten lånade in de aktuella handlingarna för att gör sin sekretessbedömning begärde personen ut dessa handlingar från kammarrätten. Domstolen avslog med hänvisning till att handlingarna inte kunde betraktas som inkomna till domstolen.

Personen överklagade till HFD. Frågan i målet var om personen skulle få ta del av handlingarna hos kammarrätten enligt den sekretessbrytande regel som gäller för parter i ett mål. Det tyckte inte HFD. Partsinsynen omfattar de handlingar som har tillförts det aktuella målet. Enligt HFD hade de handlingar som lånats in inte tillförts målet. Det motiverades så här:

”Om handlingar som ska sekretessprövas av domstol skulle anses vara tillförda målet skulle en överprövning av en myndighets beslut att inte lämna ut handlingar med stöd av offentlighetsprincipen i de flesta fall bli meningslös, eftersom klaganden enbart genom att överklaga beslutet skulle få en betydligt mer omfattande rätt till insyn med stöd av den sekretessbrytande bestämmelsen”, skrev HFD.

Portad polisstudent nekades ta del av beslutsunderlag

En person som hade blivit avskiljd från fortsatta studier på polisprogrammet begärde ut samtliga handlingar som hade legat till grund för beslutet. Polismyndigheten avslog med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter i myndighetens register och uppgifter om rikets försvar. Polisen bedömde att personen inte heller hade rätt att få ta del av uppgifterna i egenskap av part i avskiljandeärendet. Personen överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut.

Brister i fartyg var affärshemligheter

Uppgifter i en tillsynsrapport om brister som hade uppdagats vid en inspektion av fartyget Visborg omfattades av affärssekretess, enligt Transportstyrelsen. Den kunde därför inte lämnas ut till fackförbundet Seko.

Seko överklagade till kammarrätten som upphävde Transportstyrelsens beslut. Domstolen delade visserligen myndighetens bedömning att uppgifterna omfattades av affärssekretess, men ansåg att Seko kunde ha rätt till partsinsyn eftersom fackförbundet hade överklagat Transportstyrelsens beslut om säkerhetsbesättning på fartyget. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Transportstyrelsen för ny prövning.

Transportstyrelsen avslog på nytt. Myndigheten tyckte inte att SEKO hade rätt till partsinsyn eftersom tillsynsrapporten inte hade utgjort underlag för beslutet om säkerhetsbesättning. SEKO överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Transportstyrelsens beslut.

Underkände otydligt förbehåll

Villkoren i ett sekretessförbehåll som Finansinspektionen hade beslutet var otydliga och onödigt långtgående kom kammarrätten fram till i den här domen. Att uppgifterna bara fick nyttjas i relation till en viss rättstvist var svårtolkat, enligt kammarrätten, eftersom begreppet rättstvist kan betyda olika saker. Villkoren om att de utlämnande handlingarna inte fick kopieras och skulle förstöras vid en viss tidpunkt var allt för långtgående, enligt kammarrätten. Domstolen tyckte också att ett villkor om att handlingarna skulle förvaras ”under betryggande former” var allt för oklart.

Fick inte ut underlag för underkänd säkerhetsprövning

En person som hade nekats en tjänst inom polisen på grund av att han hade blivit underkänd vid säkerhetsprövningen begärde ut underlaget för underkännandet. Polisen avslog med hänvisning till underrättelse- och försvarssekretess. Personen överklagade men kammarrätten fastställde sekretessbeslutet.

KR_Sthlm_8126_18

Uppgiftslämnare var offentliga för tillsynsobjekt

Två bolag som var föremål för en tillsyn av Folkhälsomyndigheten hade rätt att genom partsinsyn få information om identiteten på uppgiftslämnare i ärendet. Det slog kammarrätten fast i det här målet.

KR_Sthlm_5712_18