Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Provexemplar av registreringsskyltar är visserligen bärare av viss information, både skriftlig och materiell, men går samtidigt inte att betrakta som informationsbärare på det sätt som i normalfallet avses med en handling. Därmed är de inte allmänna handlingar i tryckfrihetsförordningens mening, enligt en dom i Kammarrätten i Jönköping. Utslaget innebär att provexemplaren – som en tysk tillverkare lämnat in inom ramen för en upphandling – inte ska lämnas ut till en person som hade begärt detta. Domstolen motiverar sin bedömning med att skyltarna inte har något ”meningsfullt betydelseinnehåll”, utan snarare definieras av sitt tillverkningsmaterial och andra egenskaper.
Personen som begärde ut skyltarna av Transportstyrelsen argumenterade bland annat för att ”en del information kan utläsas från provskyltarna med blotta ögat” och att de därmed ska ses som bärare av upplysningar. Kammarrätten kom fram till ett liknande ställningstagande i ett mål i fjol.
När en upphandlande myndighet meddelar ett tilldelningsbeslut innebär det de facto att myndigheten skiljer ärendet i från sig, och att det är slutbehandlat. Och det ska därmed fortsatt anses som slutbehandlat i tryckfrihetsförordningens mening, även om det sedan blir föremål för en överprövningsprocess. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen i en dom, som innebär att Transportstyrelsen får bakläxa efter att först ha nekat en advokat dokument kopplat till en så kallad okulärbesiktning av provexemplar av nya registreringsskyltar. Myndigheten och kammarrätten gjorde motsatt bedömning som HFD, det vill säga att den inledda överprövningen innebar att handlingarna inte kunde anses som upprättade och allmänna.
Det blir nu upp till Transportstyrelsen att lämna ut handlingarna, såvida inga andra grunder för sekretess finns i ärendet.
En handledning för yrkestrafik, tre lathundar och en checklista som en jurist har begärt ut från Transportstyrelsen omfattas av den så kallade biblioteksregeln och är därmed inte allmänna handlingar, enligt ett tidigare beslut från myndigheten. Transportstyrelsen motiverade sitt avslag med att det handlade om utpräglade hjälpmedel för handläggare inom tillstånds- och tillsynsärenden, som ska kunna användas som uppslagsverk och referenslitteratur. Nu upphävs dock beslutet delvis i kammarrätten, som bedömer att innehållet i lathundarna och checklistan inte har den karaktär som krävs för att regeln ska vara tillämpbar. De ska därför lämnas ut om sekretess enligt OSL inte hindrar det.
När det gäller handledningen anser dock domstolen att information om lagstiftning, och hänvisningar till förarbeten, gör att verket används främst som en bibliotekshandling av myndighetens personal. Men kammarrätten är inte enig på den punkten. Ett skiljaktigt adjungerat råd menar att även handledningen är upprättad som ett led i Transportstyrelsens administration och det finns risk för att ”offentlighetsprincipen urholkas” om en alltför vid definition av biblioteksregeln tillämpas.
Organisationen Sveriges motorcyklister begärde ut uppgifter ur Transportstyrelsens system STRADA, avseende olyckor med motorcykel under ett antal år på elva vägar i olika län. Organisationen ville använda uppgifterna i ett remissvar till Trafikverket. Transportsstyrelsen avslog med hänvisning till statistiksekretess.
Sveriges motorcyklister överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Enligt domstolen fanns det en risk för bakvägsidentifiering av de olycksdrabbade personerna. Även med beaktande av det uppgivna syftet med begäran stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att dessa enskilda led men.
Uppgifter om klagomål mot ett företag är generellt sett inte sådana uppgifter om affärs- eller driftsförhållanden som är hemliga enligt regler om tillsynssekretess. Det ansåg kammarrätten i den här domen som gällde uppgifter om ett utbildningsföretag som förekom i Transportstyrelsens tillsynsverksamhet. Klagomål kan däremot omfattas av denna sekretess om de innehåller mer detaljerade uppgifter om just affärs- eller driftsförhållanden vid det aktuella företaget.
En person begärde ut ett foto ur körkortsregistret som föreställde hennes biologiske far som var död sedan 20 år. Personen uppgav att hon var adopterad och inte hade något foto av fadern i vuxen ålder. Transportstyrelsen avslog. Det fanns en risk att faderns anhöriga skulle lida men, bedömde myndigheten.
Personen överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Ett utlämnade skulle visserligen inte kränka den frid som tillkom fadern, men de anhöriga skulle kunna lida men, tyckte även majoriteten i kammarrätten.
En skiljaktig ledamot ansåg däremot att risken för negativa konsekvenser för de anhöriga var försumbar och att fotot kunde lämnas ut, särskilt med tanke på att det fanns starkt vägande skäl bakom begäran.
Organisationen NTF begärde ut uppgifter om inträffade olyckor 2019 ur Transportstyrelsens databas STRADA. Det handlade om olycksidentitet, år och kvartal när olyckan inträffat, i vilken kommun olyckan inträffat, sammanvägd trafikantkategori, sammanvägd skadegrad, vilken hastighetsbegränsning som gällde där olyckan inträffat, år för olyckan, kommun, väghållare, olycksväg/gata, olyckstyp, hastighet, väglag, väderförhållande, ljusförhållande, position samt olycksidentitet. Uppgifterna var, med undantag för olycksidentitet, tänkta att publiceras i diagram, en karta och i den sökbar databas på NTF:s hemsida. Transportstyrelsen avslog med hänvisning till statistiksekretess.
NTF överklagade och skrev bland annat att man hade publicerat denna och liknande data från STRADA på sin hemsida sedan 2007. Men kammarrätten gick på Transportstyrelsens linje. Domstolen skrev bland annat:
”Uppgifterna är mycket detaljerade och det går inte att bortse från att det med s.k. bakvägsidentifiering, dvs. genom att de sekretessbelagda uppgifterna kombineras med annan extern information, går att identifiera enskilda personer i materialet.”
Trafiksäkerhetsorganisationen NTF begärde ut en rad uppgifter ur olycksdatabasen STRADA som förvaltas av Transportstyrelsen. Uppgifterna rörde olyckor som hade inträffat under 2019, till exempel position för olyckan, kommun, väghållare, hastighet, olycksväg/gata, väglag, väder- och ljusförhållanden. NTF har under lång tid använt uppgifter från STRADA för sin egen olycksdatabas som man håller tillgänglig för allmänheten på sin hemsida. Där finns också kartor där inträffade olyckor märks ut.
Transportsstyrelsen har tidigare lämnat ut den här typen av uppgifter men har på senare år skärpt sin tillämpning av statistiksekretessen. NTF fick därför nej på sin begäran. Enligt myndigheten är den begärda informationen så detaljerad att den kan göra att enskilda personer som har varit inblandade i olyckor kan identifieras, åtminstone om information kombineras med annan information såsom polisregister, pressklipp eller inlägga på sociala medier.
NTF överklagade men fick avslag. Även kammarrätten såg en risk för bakvägsidentifiering av enskilda och menade att de begärda uppgifterna omfattades av statistiksekretess.
Uppgifter i en tillsynsrapport om brister som hade uppdagats vid en inspektion av fartyget Visborg omfattades av affärssekretess, enligt Transportstyrelsen. Den kunde därför inte lämnas ut till fackförbundet Seko.
Seko överklagade till kammarrätten som upphävde Transportstyrelsens beslut. Domstolen delade visserligen myndighetens bedömning att uppgifterna omfattades av affärssekretess, men ansåg att Seko kunde ha rätt till partsinsyn eftersom fackförbundet hade överklagat Transportstyrelsens beslut om säkerhetsbesättning på fartyget. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Transportstyrelsen för ny prövning.
Transportstyrelsen avslog på nytt. Myndigheten tyckte inte att SEKO hade rätt till partsinsyn eftersom tillsynsrapporten inte hade utgjort underlag för beslutet om säkerhetsbesättning. SEKO överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Transportstyrelsens beslut.
En journalist begärde ut statistik från Transportstyrelsens databas Strada som visade alla trafikolyckor på Gotland under åren 2017–2019. Begäran omfattade uppgifter om om olyckans tid, svårighetsgrad och plats. Transportstyrelsen vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till statistiksekretess.
Journalisten överklagade och menade att uppgifterna var av den typen att de inte kunde kopplas till någon enskild, och därför inte var hemliga. Kammarrätten höll inte med utan ansåg uppgifterna kunde kopplas till enskilda genom så kallad bakvägsidentifiering, dvs. genom att de sekretessbelagda uppgifterna kombinerades med annan extern information. Att det fanns ett journalistiskt ändamål bakom begäran hade ingen betydelse, enligt kammarrätten.