Ingen affärssekretess för arenahyra under fotbollscup

Kommunägda Got Event måste lämna ut dokumentation som visar BK Häckens kostnader för att hyra Ullevi och Gamla Ullevi under Gothia Cup i Göteborg. Det beslutar kammarrätten efter att en journalist överklagat bolagets avslag i fallet. Bolaget menade att uppgifterna kunde skada fotbollsklubbens affärsförhållanden och därför var sekretessbelagda, utan att specificera den potentiella skadan vid ett röjande. Domstolen – som pekar på att det aktuella skaderekvisitet i OSL innebär en presumtion för offentlighet – tar fasta på detta, och ser inte heller i övrigt någon anledning till att klubben skulle kunna lida skada ekonomiskt. Reporterns begäran i fallet gällde hyreskostnaderna under turneringen 2023 och 2024.

2012 fick en annan lokal journalist avslag på att få ut hyresavtalet mellan kommunen och konsertarrangören Way out West i Slottsskogen i Göteborg. Kammarrätten, som då motiverade affärssekretessen både utifrån bolagets och kommunens intressen, var dock inte enig i utslaget.

Bankernas uppgifter om svikliga förfaranden hemliga

Statistiska uppgifter över så kallade svikliga förfaranden, som banker och andra betaltjänstleverantörer regelbundet måste lämna till Finansinspektionen (FI), ska likställas med annan typ av incidentrapportering som branschaktörerna är skyldiga att redovisa. I och med att uppgifterna rör bankernas konto- och kundhantering gäller affärssekretess, enligt kammarrätten, som har meddelat sin dom i fallet efter att en journalist överklagat FI:s beslut. Samma förhållande gäller enligt rätten för de underrättelser som bankerna ska lämna till myndigheten när ett konto inte återställs omgående efter obehöriga transaktioner. Domstolen betonar bland annat att det handlar om ”interna och mycket känsliga uppgifter”, som kan blottlägga sårbarheter i bankernas system gentemot kunderna.

Journalisten hade i sitt överklagande klargjort att delar av uppgifterna kunde maskeras så att vare sig enskilda kunder eller banker kunde identifieras, och sekretessen därmed upprätthållas. Det gör dock ingen skillnad för domstolens bedömning. Begäran i fallet gällde de fyra storbankernas rapportering till Finansinspektionen årsvis.

Kommun får inte maska namn på restaurang i livsmedelsrapport

En kontrollrapport efter en livsmedelsinspektion som visat på brister på en restaurang rör visserligen enskild affärs- eller driftsförhållanden, och det kan antas att berörd part lider skada om uppgifterna lämnas ut utan sekretess. Men allmänhetens intresse av att få reda på vilken näringsidkare det handlar om väger tyngre. Det slår kammarrätten fast, efter att Höörs kommun lämnat ut rapporten i maskerad form till en kommuninvånare. Personen hade i sin tur begärt ut handlingen baserat på en artikel om inspektionen i lokal media, som alltså redan hade tagit del av kontrollrapporten i sin helhet.

Kommunen motiverade sitt avslag med den ”mediala uppmärksamheten” som inspektionen hade fått och ”rapporteringens art och ton”, samt den stora aktiviteten i fallet även på sociala medier. Varken kommunen eller de restaurangansvariga hade vidare getts möjlighet att nyansera bilden, och de aktuella hälsoriskerna var inte heller omedelbara för allmänheten, enligt kommunen. Att beslutet redan hade lämnats ut omaskerat till massmedier motiverades samtidigt med deras pressetiska regler. Men kammarrättens beslut innebär alltså att den åberopade affärssekretessen inte är tillämplig i fallet, oavsett vem som har ställt begäran.

Uppgifter om kommunalt elbolags vinstmarginaler lämnas inte ut till journalist

Uppgifter om pris per kilowattimme, samt vinstmarginaler i projektkalkyler, gör det möjligt att dra sådana slutsatser om ett bolags affärsförhållanden och strategi att konkurrerande företag skulle kunna vinna fördelar om de röjdes. Det anser kammarrätten i ett avslagsbeslut, efter att en journalist har begärt ut handlingar från Lysekils kommunägda elhandelsbolag mot bakgrund av en uppmärksammad affär. Journalisten anförde i sitt överklagande att det handlade om endast begränsade uppgifter som inte kunde ge några detaljerade upplysningar om den större prisbilden, samt att det kan finnas andra motiv än de rent affärsmässiga för att hemlighålla information i fallet. Men domstolen delar alltså bolagets uppfattning att affärssekretess gäller för uppgifterna.

Tidpunkt för bolags dryckestillverkning är affärssekretess

Uppgifter om vid vilka tidpunkter som en viss typ av dryck produceras på Carlsberg Supply Companys anläggning i Helsingborg omfattas av affärssekretess, med risk för konkurrensskada om informationen röjs. Det finns inte heller ett tillräckligt allmänintresse som uppväger risken för den skadan. Det slår kammarrätten fast, efter att en journalist ifrågasatt miljönämndens beslut att hemlighålla vissa delar av en handling om en driftstörning hos bolaget.

Journalistens begäran gällde specifikt uppgifter om tidpunkter då produktrester avleds till dagvatten på fabriken, kopplat till att stora mängder läsk av misstag tidigare släppts ut i vattnet. Domstolen resonerar i utslaget kring avvägningen mellan allmänintresse och sekretess i risksituationer runt hälsa och miljö, och konstaterar samtidigt att ett flertal andra uppgifter om driftstörningen redan har lämnats ut. Rätten framhåller även att Carlsberg i sina kontakter med nämnden har meddelat att det skulle vara ”negativt för bolaget” om konkurrenter kom över uppgifterna.

Kommuns förhandlingsläge inte skäl att sekretessbelägga anmälningar inför byggplaner

Intresseanmälningar inför en markanvisning i Malmö är inlämnade ”i konkurrens”, och ett utlämnande av de uppgifterna riskerar att försämra stadens position i kommande förhandlingar. Det anser den ansvariga kommunnämnden, med följden att en persons begäran om att få ut samtliga anmälningar i fallet avslogs. Nämnden hänvisar i sitt avslag till OSL 19:3. Men kammarrätten i Göteborg delar inte samma uppfattning, efter att personen tagit ärendet vidare. Nämndens motivering är för allmänt hållen för att det ska finnas skäl att tro att det allmänna kan lida skada, enligt domstolen, som i sammanhanget betonar att det berörda lagrummet i OSL innebär ett rakt skaderekvisit med en presumtion för offentlighet. Därmed krävs ett mer preciserat avslagsskäl.

Kommunnämnden beordras nu, innan ett eventuellt utlämnande, utreda om det finns någon grund för sekretess enligt OSL 31:16. Detta baserat på påståendet att ett röjande av uppgifterna kan påverka de som lämnat in intresseanmälningarna.

Artisters gager var företagshemligheter

En journalist ville veta hur mycket Mölndals kommun hade betalat de artister som deltog vid Mölndalsdagarna. Men kommunen sekretessbelade uppgifterna, med hänvisning till en dialog som man hade haft med de aktuella artistförmedlarna. Utifrån den dialogen menade kommunen att prisuppgifterna var affärshemligheter.

Journalisten överklagade och påpekade att det till stor del var skattebetalarnas pengar som hade bekostat artisternas gager. Men kammarrätten tog ingen hänsyn till den aspekten utan konstaterade bara att artistförmedlingarna kunde lida skada av ett utlämnande och att uppgifterna därmed var hemliga.

Yrkeslärares kompetens hemlig

En person ville granska kvalitén på en industriteknisk yrkesutbildning som Arbetsförmedlingen hade upphandlat av Lernia. Hon begärde därför ut ett antal allmänna handlingar rörande utbildningen. Arbetsförmedlingen lämnade ut handlingarna med följande uppgifter maskerade: yrkeslärarnas namn, utbildning, behörighet och kompetens.

Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Kammarrätten konstaterade att personal som undervisar på den industritekniska utbildningen är en särskilt viktig resurs för Lernia. Uppgifter som kan leda till att personalen identifieras har därför ett kommersiellt värde och kan utgöra företagshemligheter. Uppgifter om personalens kompetens kan också avslöja hur Lernia har lagt upp sin verksamhet och hur företaget tänker lösa uppdraget att erbjuda industriteknisk utbildning. Kammarrätten ansåg alltså att Arbetsförmedlingen hade haft anledning att sekretessbelägga uppgifterna.

Styckpris för avlivning inte hemligt

En person begärde ut fakturan som länsstyrelsens djurenhet hade betalat för att avlivningen av hennes katter. Länsstyrelsen avslog med hänvisning till att det kunde skada deras leverantörs affärer om prisuppgifterna i fakturan blev kända.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att det fanns skäl att anta att leverantören skulle lida skada av ett utlämnande.

Radhus elförbrukning inte hemlig

En person begärde ut uppgifter från ett kommunalt energibolag om historisk elförbrukning för ett radhus eftersom han misstänkte att energideklarationen för det aktuella huset var felaktig. Energibolaget avslog med motiveringen att det kunde antas att personen skulle använda uppgifterna i strid med GDPR, samt att uppgifterna utgjorde affärsförhållanden av en typ som omfattas av sekretess.

Personen överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen bedömde att personen skulle använda uppgifterna för privat bruk och tyckte inte att det fanns någon anledning att tro att han skulle använda dem i strid med GDPR. Domstolen ansåg inte heller att uppgifter om elförbrukning för en privatbostad avsåg sådant affärsförhållande som skyddas av sekretess.