Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Intresseanmälningar inför en markanvisning i Malmö är inlämnade ”i konkurrens”, och ett utlämnande av de uppgifterna riskerar att försämra stadens position i kommande förhandlingar. Det anser den ansvariga kommunnämnden, med följden att en persons begäran om att få ut samtliga anmälningar i fallet avslogs. Nämnden hänvisar i sitt avslag till OSL 19:3. Men kammarrätten i Göteborg delar inte samma uppfattning, efter att personen tagit ärendet vidare. Nämndens motivering är för allmänt hållen för att det ska finnas skäl att tro att det allmänna kan lida skada, enligt domstolen, som i sammanhanget betonar att det berörda lagrummet i OSL innebär ett rakt skaderekvisit med en presumtion för offentlighet. Därmed krävs ett mer preciserat avslagsskäl.
Kommunnämnden beordras nu, innan ett eventuellt utlämnande, utreda om det finns någon grund för sekretess enligt OSL 31:16. Detta baserat på påståendet att ett röjande av uppgifterna kan påverka de som lämnat in intresseanmälningarna.
En journalist ville veta hur mycket Mölndals kommun hade betalat de artister som deltog vid Mölndalsdagarna. Men kommunen sekretessbelade uppgifterna, med hänvisning till en dialog som man hade haft med de aktuella artistförmedlarna. Utifrån den dialogen menade kommunen att prisuppgifterna var affärshemligheter.
Journalisten överklagade och påpekade att det till stor del var skattebetalarnas pengar som hade bekostat artisternas gager. Men kammarrätten tog ingen hänsyn till den aspekten utan konstaterade bara att artistförmedlingarna kunde lida skada av ett utlämnande och att uppgifterna därmed var hemliga.
En person ville granska kvalitén på en industriteknisk yrkesutbildning som Arbetsförmedlingen hade upphandlat av Lernia. Hon begärde därför ut ett antal allmänna handlingar rörande utbildningen. Arbetsförmedlingen lämnade ut handlingarna med följande uppgifter maskerade: yrkeslärarnas namn, utbildning, behörighet och kompetens.
Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Kammarrätten konstaterade att personal som undervisar på den industritekniska utbildningen är en särskilt viktig resurs för Lernia. Uppgifter som kan leda till att personalen identifieras har därför ett kommersiellt värde och kan utgöra företagshemligheter. Uppgifter om personalens kompetens kan också avslöja hur Lernia har lagt upp sin verksamhet och hur företaget tänker lösa uppdraget att erbjuda industriteknisk utbildning. Kammarrätten ansåg alltså att Arbetsförmedlingen hade haft anledning att sekretessbelägga uppgifterna.
En person begärde ut fakturan som länsstyrelsens djurenhet hade betalat för att avlivningen av hennes katter. Länsstyrelsen avslog med hänvisning till att det kunde skada deras leverantörs affärer om prisuppgifterna i fakturan blev kända.
Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att det fanns skäl att anta att leverantören skulle lida skada av ett utlämnande.
En person begärde ut uppgifter från ett kommunalt energibolag om historisk elförbrukning för ett radhus eftersom han misstänkte att energideklarationen för det aktuella huset var felaktig. Energibolaget avslog med motiveringen att det kunde antas att personen skulle använda uppgifterna i strid med GDPR, samt att uppgifterna utgjorde affärsförhållanden av en typ som omfattas av sekretess.
Personen överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen bedömde att personen skulle använda uppgifterna för privat bruk och tyckte inte att det fanns någon anledning att tro att han skulle använda dem i strid med GDPR. Domstolen ansåg inte heller att uppgifter om elförbrukning för en privatbostad avsåg sådant affärsförhållande som skyddas av sekretess.
I en anmälan om en personuppgiftsincident som hade kommit in till Integritetsskyddsmyndigheten fanns en uppgift om hur många som hade drabbats av den aktuella incidenten. Den uppgiften var en uppgift om anmälarens ekonomiska förhållanden som kunde skada anmälaren om den offentliggjordes. Det bedömde kammarrätten i den här domen.
Kammarrätten hade i ett tidigare mål prövat om den aktuella uppgiften var hemlig enligt OSL 18:8 3 p och kommit fram till att den den inte var det.
En person begärde ut en lista med namn, titel och löneställe på tandläkare och tandhygienister som jobbar inom Folktandvården Skåne AB. Hon uppgav att hon tänkte använda uppgifterna för att uppdatera returpost, skicka läkemedelsinformation och bjuda in till konferenser.
Folktandvården avslog begäran med hänvisning till affärssekretess. Folktandvården menade att uppgifterna kunde utnyttjas av konkurrenter för att vinna fördelar på bolagets bekostnad.
Personen överklagade till kammarrätten som underkände Folktandvårdens grund för sekretess och skickade tillbaka ärendet dit för prövning av om någon på listan riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.
En person begärde ut fem fakturor som hade kommit in till Kommunstyrelsen i Kalix kommun. Kommunen lämnade ut fakturorna men hade maskerat uppgifterna om à-pris och levererat antal. Det senare skulle ha avslöjat à-priset eftersom fakturorna även innehöll uppgifter om totalpris för det som hade levererats.
Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Leverantören hade uppgivit att den skulle lida skada om priset lämnades ut och kammarrätten fann inte skäl att ifrågasätta det.
Uppgifter om klagomål mot ett företag är generellt sett inte sådana uppgifter om affärs- eller driftsförhållanden som är hemliga enligt regler om tillsynssekretess. Det ansåg kammarrätten i den här domen som gällde uppgifter om ett utbildningsföretag som förekom i Transportstyrelsens tillsynsverksamhet. Klagomål kan däremot omfattas av denna sekretess om de innehåller mer detaljerade uppgifter om just affärs- eller driftsförhållanden vid det aktuella företaget.
Kammarrätten kom fram till att två fakturor som hade kommit in till Kalix kommun från ett IT-företag var offentliga och skulle lämnas ut utan maskeringar. Kommunen hade maskerat antal, artikelbenämning, beskrivning och priser i fakturorna. Enligt kammarrätten saknades det stöd för det, trots att företaget hade begärt sekretess för prisuppgifterna. Kammarrätten tyckte inte att uppgifterna i fakturorna avslöjade företagets prissättningsstrategi eller affärsmodell, och såg inte att ett utlämnande skulle skada företaget.