Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 30:04
Hemligt om bank brutit penningtvättsregler
Finansinspektionen avslog en dansk journalists begäran om att få ut uppgifter om Nordea Banks efterlevnad av regelverket kring penningtvätt och finansiering av terrorism. Myndigheten hänvisade till att uppgifterna rörde Nordeas affärsförhållanden och att banken kunde antas lida skada om informationen kom ut.
Journalisten överklagade och skrev att affärssekretess inte borde skydda uppgifter om att en bank har brutit mot regelverket. Han menade också att allmänheten måste kunna granska hur Finansinspektionen sköter sin tillsyn. Argumenten bet inte på kammarrätten som avslog.
Inkommen skrivelse omfattades inte av tillsynssekretess
En person begärde ut uppgifter om namn, adress och e-postadress till en enskild som hade mejlat en skrivelse till Finansinspektionen. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till tillsynssekretess. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att personen hade begärt ut en skrivelse som en enskild hade skickat till Finansinspektionen. Det var inte en handling som myndigheten själv hade inhämtat i sin tillsyn eller som hade kommit in i tillsynsverksamheten på något annat sätt. Därmed omfattades den inte av tillsynssekretessen, enligt domstolen.
Dubbel bakläxa för Finansinspektionen
En person begärde att få ta del av samtliga handlingar och
anmälningar som kommit in till Finansinspektionen avseende Aktietorget AB och Interfox Resources AB. Myndigheten avslog begäran i dess helhet med hänvisning till OSL 30:4 b. Personen överklagade då till kammarrätten som konstaterade att Finansinspektionen hade gjort en slarvig sekretessprövning. För det första fanns det uppgifter i de begärda handlingarna som kunde lämnas ut utan att anmälarnas identitet avslöjades. I det begärda materialet fanns också handlingar som varken var anmälningar eller utsagor och därmed inte omfattades av sekretesskyddet i den åberopade bestämmelsen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Finansinspektionen för ny prövning.
Finansinspektionen lämnade senare ut de begärda handlingarna i delvis maskerat skick. Sökanden överklagade även detta beslut och myndigheten fick återigen bakläxa av kammarrätten. Bland annat hade Finansinspektionen sekretessbelagt uppgifter om Aktietorget AB:s affärsförhållanden trots att dessa redan var allmänt kända och därför inte behövde hemlighållas, enligt kammarrätten. Domstolen bestämde också att Finansinspektionen skulle lämna ut vissa av de uppgifter som myndigheten hade hemlighållit med stöd av OSL 30:4 b. Bestämmelsen omfattar ”anmälningar” eller ”utsagor” och domstolen menade att myndigheten hade gjort en alltför vid tolkning av dessa begrepp.
KR Sthlm 7639-12
Finansinspektionens hade skäl att sekretessbelägga stora delar av det svar som Nordea lämnat på myndighetens frågor i ett tillsynsärende. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Frågorna gällde bankens eventuella affärsförbindelser med ett visst företag. Namnet på företaget var en av de uppgifter som var belagd med sekretess.