Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 30:04
Uppgifter om brister i börsbolags årsredovisning omfattas av affärssekretess
Uppgifter i ett beslut fattat av Nämnden för svensk redovisningstillsyn – som granskar noterade bolags finansiella rapportering på delegation av Finansinspektionen (FI)– sekretessbeläggs även av kammarrätten. Beslutet, som överlämnats till FI, gäller bostadsbolaget SBB:s års- och koncernredovisning för 2021 och och innehåller identifierade avvikelser från bestämmelserna. En journalist som överklagade FI:s avslag om att lämna ut uppgifter anförde till kammarrätten att myndigheten hade maskerat uppgifter som rör historiska skeenden snarare än affärsförhållanden, och att det finns ett stort allmänintresse mot bakgrund av att bolaget har en kvarts miljon aktieägare, som behöver få vetskap om bristerna. Delvis handlar det även om redan offentliggjorda uppgifter, enligt överklagandet.
Kammarrätten betonar i sitt resonemang att begreppet affärs- eller driftförhållanden har en ”vidsträckt betydelse” och i praktiken kan täcka in allt inom ramen för en affärsverksamhet. Domstolen delar även bedömningen att de uppgifter i beslutet som rör SBB:s affärsförbindelser med utomstående part omfattas av absolut sekretess.
Riksbanksuppgifter om elderivatstöd lämnas inte ut
Dokument och handlingar som låg till grund för regeringens och Riksbankens beslut i september i fjol, om att ställa ut högst 250 miljarder kronor till elproducenter knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing, ska inte lämnas ut i omaskerad form. Det står Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom, med hänvisning till att uppgifterna om de ekonomiska förhållandena för berörda aktörer omfattas av absolut sekretess.
En överklagandepunkt som gällde vissa övriga handlingar avslås samtidigt för att de inte anses finnas förvarade hos Riksbanken. Det var en privatperson som först gjorde begäran i ärendet till Riksbanken i mars i år, med samma nekande besked.
Hemligt om bank brutit penningtvättsregler
Finansinspektionen avslog en dansk journalists begäran om att få ut uppgifter om Nordea Banks efterlevnad av regelverket kring penningtvätt och finansiering av terrorism. Myndigheten hänvisade till att uppgifterna rörde Nordeas affärsförhållanden och att banken kunde antas lida skada om informationen kom ut.
Journalisten överklagade och skrev att affärssekretess inte borde skydda uppgifter om att en bank har brutit mot regelverket. Han menade också att allmänheten måste kunna granska hur Finansinspektionen sköter sin tillsyn. Argumenten bet inte på kammarrätten som avslog.
Inkommen skrivelse omfattades inte av tillsynssekretess
En person begärde ut uppgifter om namn, adress och e-postadress till en enskild som hade mejlat en skrivelse till Finansinspektionen. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till tillsynssekretess. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att personen hade begärt ut en skrivelse som en enskild hade skickat till Finansinspektionen. Det var inte en handling som myndigheten själv hade inhämtat i sin tillsyn eller som hade kommit in i tillsynsverksamheten på något annat sätt. Därmed omfattades den inte av tillsynssekretessen, enligt domstolen.
Dubbel bakläxa för Finansinspektionen
En person begärde att få ta del av samtliga handlingar och
anmälningar som kommit in till Finansinspektionen avseende Aktietorget AB och Interfox Resources AB. Myndigheten avslog begäran i dess helhet med hänvisning till OSL 30:4 b. Personen överklagade då till kammarrätten som konstaterade att Finansinspektionen hade gjort en slarvig sekretessprövning. För det första fanns det uppgifter i de begärda handlingarna som kunde lämnas ut utan att anmälarnas identitet avslöjades. I det begärda materialet fanns också handlingar som varken var anmälningar eller utsagor och därmed inte omfattades av sekretesskyddet i den åberopade bestämmelsen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Finansinspektionen för ny prövning.
Finansinspektionen lämnade senare ut de begärda handlingarna i delvis maskerat skick. Sökanden överklagade även detta beslut och myndigheten fick återigen bakläxa av kammarrätten. Bland annat hade Finansinspektionen sekretessbelagt uppgifter om Aktietorget AB:s affärsförhållanden trots att dessa redan var allmänt kända och därför inte behövde hemlighållas, enligt kammarrätten. Domstolen bestämde också att Finansinspektionen skulle lämna ut vissa av de uppgifter som myndigheten hade hemlighållit med stöd av OSL 30:4 b. Bestämmelsen omfattar ”anmälningar” eller ”utsagor” och domstolen menade att myndigheten hade gjort en alltför vid tolkning av dessa begrepp.
KR Sthlm 7639-12
Finansinspektionens hade skäl att sekretessbelägga stora delar av det svar som Nordea lämnat på myndighetens frågor i ett tillsynsärende. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Frågorna gällde bankens eventuella affärsförbindelser med ett visst företag. Namnet på företaget var en av de uppgifter som var belagd med sekretess.