Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: Kammarräten i Stockholm
Kommun får inte maska anställdas namn i tips om oegentligheter
Namn på kommunanställda inryms inte bland de uppgifter om personaladministrativ sekretess som 39 kap. 3 § andra stycket OSL skyddar, betonar kammarrätten i en dom som går kommunstyrelsen i Södertälje emot. Bakgrunden är kommunens beslut att maskera delar av en handling med tips om oegentligheter som hade sänts till en åklagare. Journalisten som stod bakom begäran anförde i sitt överklagande till domstolen att endast uppgifter om telefonnummer, bostadsadresser och liknande kan hemlighållas utifrån det berörda lagrummet i OSL. Kammarrätten håller alltså med, och fyller i sitt utslag i att formuleringen ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen” inte kan sägas omfatta de anställdas namn.
I och med det kan finnas andra sekretessgrunder utifrån handlingen, som inte har prövats, skickas ärendet nu tillbaka till kommunstyrelsen för en ny bedömning.
Uppgifter om brister i börsbolags årsredovisning omfattas av affärssekretess
Uppgifter i ett beslut fattat av Nämnden för svensk redovisningstillsyn – som granskar noterade bolags finansiella rapportering på delegation av Finansinspektionen (FI)– sekretessbeläggs även av kammarrätten. Beslutet, som överlämnats till FI, gäller bostadsbolaget SBB:s års- och koncernredovisning för 2021 och och innehåller identifierade avvikelser från bestämmelserna. En journalist som överklagade FI:s avslag om att lämna ut uppgifter anförde till kammarrätten att myndigheten hade maskerat uppgifter som rör historiska skeenden snarare än affärsförhållanden, och att det finns ett stort allmänintresse mot bakgrund av att bolaget har en kvarts miljon aktieägare, som behöver få vetskap om bristerna. Delvis handlar det även om redan offentliggjorda uppgifter, enligt överklagandet.
Kammarrätten betonar i sitt resonemang att begreppet affärs- eller driftförhållanden har en ”vidsträckt betydelse” och i praktiken kan täcka in allt inom ramen för en affärsverksamhet. Domstolen delar även bedömningen att de uppgifter i beslutet som rör SBB:s affärsförbindelser med utomstående part omfattas av absolut sekretess.
Uppgifter om schemaläggning för namngiven polis ska inte lämnas ut
Polisens beslut att inte lämna ut uppgifter om schemalagda arbetspass inom ingripandeverksamheten för en namngiven anställd i chefsposition står sig i kammarrätten. Bakgrunden är en begäran från en polisforskare, som påpekat att det handlat om begränsade uppgifter, som inte avslöjar något om hur tjänstgöringslistor ser ut eller om polisverksamheten i stort. Vidare har forskaren uppgett att det är ”både orimligt och i strid med offentlighetsprincipen att neka ett utlämnande endast på grund av att det skulle kunna leda till kritik mot en högt uppsatt chef”.
Kammarrätten hänvisar i sitt avslag till att uppgifter kopplat till schemaläggningen inom Polisens ingripandeverksamhet typiskt sett är av ett sådant slag att den framtida verksamheten riskerar att skadas vid ett röjande. Det gäller oaktat det faktum att det endast handlat om en namngiven anställd och en avgränsad tidsperiod, enligt domstolen.
Region Gotland måste lämna ut samtalslogg efter dom
En samtalslogg över uppgifter om samtal från Region Gotlands telefonväxel till en privatpersons nummer måste lämnas ut av myndigheten, enligt en dom i kammarrätten i Stockholm. Regionen bedömde i sitt beslut i juni att loggen inte är att anse som en allmän handling i tryckfrihetsförordningens mening, då den endast upprättats för ”befordran av ett meddelande”. Dessutom föreligger under alla omständigheter absolut sekretess för inhämtade uppgifter från personal vid en myndighets telefonväxel, enligt regionstyrelsen – som även hänvisade till ytterligare två lagrum i OSL.
Men domstolen underkänner nu det resonemanget på samtliga punkter. En samtalslogg är enligt domstolens synsätt att likställa med ett diarium eller annan förteckning som förs fortlöpande, och därmed en upprättad allmän handling förvarad hos regionen. Det finns inte heller någon sekretessbestämmelse som är tillämpbar i sammanhanget, slår kammarrätten fast.
Filförteckning i hemkatalog inte allmän handling
En person vände sig till landets fyra kammarrätter och begärde att få ta del av en fullständig förteckning över filerna i den ”hemkatalog” eller motsvarande som kammarrättspresidenten vid respektive domstol hade i sin tjänstedator. Kammarrätterna avslog med motiveringen att förteckningen inte var en allmän handling. Personen överklagade kammarrätternas avslagsbeslut till högsta förvaltningsdomstolen, HFD, men även HFD avslog. Enligt domstolen är en hemkatalog inte ett register eller en förteckning som förs fortlöpande på det sätt som avses i TF 2:10 1 st 1 p. HFD pekade på att en hemkatalog är ett personligt lagringsutrymme som en myndighet tillhandahåller en anställd. Hemkatalogen uppdateras kontinuerligt allteftersom den används men dess systematik skapas av den anställde och är varken förutbestämd eller automatisk. HFD jämförde med RÅ 1998 ref. 44, RÅ 1999 ref. 18 II och HFD 2015 ref. 4.