Utökad personalsekretess gäller inte polisstudenter

Kammarrätten i Stockholm bedömer att polisstudenter inte omfattas av den nya och utökade sekretessen i personaladministrativ verksamhet, som gäller sedan den 2 juli 2025 för personer som arbetar på myndigheter där de ”särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men”. I en dom river domstolen därför upp ett beslut från Polismyndigheten om att sekretessbelägga ett beslut om att avskilja en student från polisutbildningen. Detta efter att en journalist hade begärt ut Polisens personalansvarsnämnds protokoll gällande två specifika månader. Protokollen innehöll även disciplinärenden, beslut om att skilja anställda från tjänsten, och yttranden till domstol.

Polismyndigheten hade även sekretessbelagt övriga personuppgifter i handlingarna, och det var korrekt anser kammarrätten, med hänvisning till två vägledande domar i HFD. Den utökade sekretessen i bland annat Polisens personaladministrativa verksamhet gäller personalansvarsnämndens ärenden. Men polisstudenter omfattas inte eftersom de inte är anställda vid myndigheten. Domstolen påpekar att ärenden om att skilja en student från polisutbildningen kan omfattas av sekretess, men att beslut i regel är undantagna.

Parkeringsvakts tjänstetelefonnummer hemligt efter lagändring

Kommunala parkeringsvakter ingår i den personalkategori som sedan 1 juli i år omfattas av nya bestämmelser med förstärkt skydd för offentliganställdas uppgifter, enligt en dom i Kammarrätten i Göteborg. Därmed behövs ingen konkret risk i det enskilda fallet för att sekretessbelägga en vakts tjänstetelefonnummer, utan det räcker att det kan antas att den enskilda eller någon närstående kan lida men om deras uppgifter röjs, skriver domstolen, som samtidigt betonar att p-vakter generellt arbetar under utsatta förhållanden. Bakgrunden är en begäran om att få ut en p-vakts tjänstelefonnummer i Hässleholm, en uppgift som domstolen bedömer ingår i den kommunala nämndens personaladministrativa verksamhet. Kammarrätten ser i det aktuella fallet inte någon påvisad risk för ”våld eller annat allvarligt”, men då det inte finns något hinder att pröva uppgiften mot de nya bestämmelserna spelar detta alltså mindre roll. Domstolen var dock inte enig – kammarrättsassessorn i målet var skiljaktig med hänvisning till att en offentlig befattningshavare som agerar i tjänsten företräder myndigheten och inte kan anses vara ”en enskild i nu aktuell mening”. Han betonade även det starka allmänintresset knutet till att ta del av offentliganställdas uppgifter.

Hemtjänstanställdas personnummer kan inte lämnas till media med förbehåll

Personnummer på anställda inom den kommunala hemtjänsten i Gävle ska inte lämnas ut till lokala journalister som vill ta del av uppgifterna inför en granskning – inte heller med förbehållet att uppgifterna inte får publiceras eller spridas vidare. Det beslutar kammarrätten efter att kommunens avslag överklagats. Domstolen, som tar fasta på att syftet med insamlingen är att kartlägga i vilken mån de anställda är dömda för brott, anser att nämnda förbehåll inte är tillräckligt för att helt undanröja risken för men för de enskilda. Detta då det handlar om sekretessbelagda uppgifter kopplade till ”personer i en förhållandevis liten grupp i en viss utpekad verksamhet.” Däremot pekar domstolen på att kommunstyrelsen inte har prövat frågan om även namnen på de anställda omfattas av sekretess enligt bestämmelserna i OSL, varför ärendet skickas tillbaka till kommunen för prövning i den delen.

Sekretessmotivering för anställdas namn får underkänt i HFD

Uppgift om namn och kan inte maskeras med hänvisning till det andra eller tredje stycket i 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen, rörande personaladministrativ sekretess. Det blir både Kammarrätten i Göteborg och Kammarrätten i Jönköping påminda om av Högsta förvaltningsdomstolen, efter att en person begärt ut namn- och löneuppgifter för vardera tre anställda hos kammarrätterna, utifrån angivna personnummer. Kammarrätten i Göteborg bedömde i sitt beslut att ”sekretesskyddet för domstolens personal lätt skulle kunna kringgås” om efterfrågade uppgifter lämnades ut och ett angivet personnummer skulle kunna kopplas till en anställd. Motsvarande domstol i Jönköping konstaterade att löneuppgifter som sådana oftast är offentliga, men att sekretessbestämmelserna gjorde att namn på anställda inte kan lämnas ut utifrån uppgift om personnummer. Men bägge avslag rivs nu alltså upp.

HD inte behörig att pröva utlämnandeärende om personaluppgifter

Svea hovrätt avslog i mars i år en begäran om att få ut en lista med födelseår för vissa anställda vid domstolen, och meddelade samtidigt att ett eventuellt överklagande skulle ställas till Högsta domstolen. Det senare beskedet var dock felaktigt, enligt HD. Domstolen utgår i ett beslut nyligen från 6 kap. 8 § i OSL, som klargör att frågor om utlämnande av allmänna handlingar – som inte avser en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet – ska överklagas till behörig kammarrätt.

Men trots skyndsamhetskravet och den flera månader långa fördröjningen i ärendet till följd av hovrättens felaktiga överklagandehänvisning beviljar inte kammarrätten någon förtursförklaring i målet. Det framgår av ett färskt beslut fattat av rätten, efter att personen som har begärt ut uppgifterna har ansökt om detta direkt efter HD:s beslut. Enligt domstolen handlar det nämligen inte om någon oskälig fördröjning av handläggningen.

HFD: Uppgift om ålder på domstolsanställda lämnas ut

Uppgifter om födelseår för vissa rådmän på Kammarrätten i Göteborg omfattas av sekretess. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast efter ett överklagande i fallet. HFD instämmer nämligen i att en uppgift om födelseår omfattas av personaladministrativ sekretess, och att det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan risk för men för de berörda eller deras anhöriga.

HFD gör dock en annan bedömning än kammarrätten när det gäller uppgift om ålder för vissa anställda på kammarrätten, en fråga som har prövats i ett andrahandsyrkande i ett separat mål. En uppgift om en persons ålder kan nämligen inte anses vara en del av en uppgift om födelsedatum, varför den angivna bestämmelsen i 39 kap. 3 § OSL inte är tillämplig, enligt domstolens resonemang. Målet återförvisas nu till kammarrätten för prövning om åldersuppgifterna finns tillgängliga för ett utlämnande. I bägge ärendena lämnade kammarrätten ut begärda namnuppgifter på de berörda anställda.

Polisen får inte hemlighålla kontaktuppgifter till registratorer

Namn, e-postadresser och telefonnummer till registratorerna i Polismyndighetens region Mitt rör förvisso myndighetens resurser och organisation, men ett röjande av uppgifterna kan samtidigt inte antas skada den framtida polisverksamheten. Det konstaterar kammarrätten efter en begäran från en journalist. Domstolen anser inte heller att det finns någon grund att tro att de berörda eller deras närstående kommer att utsättas för allvarligt men vid ett utlämnande i fallet. Följaktligen finns det ingen grund för sekretess enligt OSL, enligt kammarrätten, som nu beordrar Polisen att hörsamma begäran.

Polisen hänvisade i ett tidigare avslagsbeslut till dels personaladministrativ sekretess enligt 39 kap. 3 §, dels 18 kap. 1 § – på den senare punkten med hänvisning till att ”registraturen är en vital del av Polismyndighetens verksamhet”. Eftersom personen som hade gjort begäran inte var anställd vid Polisen var det inte heller möjligt att lämna ut uppgifterna genom ett beslut förenat med förbehåll, enligt myndigheten.

Sekretess på uppgift om domares ålder och födelseår

Kammarrätten i Göteborg nekar en persons begäran om att få ta del av uppgifter om födelseår för vissa domare på domstolen. De uppgifterna omfattas nämligen av personaladministrativ sekretess, enligt ett beslut. Kammarrätten understryker att bestämmelsen i det aktuella lagrummet i OSL har ett så kallat omvänt skaderekvisit – med presumtion för sekretess – med följden att uppgifter enbart kan röjas när det står klart att vare sig berörda enskilda eller närstående inte lider men. I centrum för domstolens närmare resonemang finns begreppet ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen”, vilket tolkas som information som gör det möjligt att nå personalen utanför arbetstid. Födelsedatum, födelsenummer och postnummer utgör exempel på sådana uppgifter, enligt beslutet.

I ett snarlikt beslut bedömer samma kammarrätt att även anställdas ålder i hela år omfattas av sekretess.

Kommun får inte maska anställdas namn i tips om oegentligheter

Namn på kommunanställda inryms inte bland de uppgifter om personaladministrativ sekretess som 39 kap. 3 § andra stycket OSL skyddar, betonar kammarrätten i en dom som går kommunstyrelsen i Södertälje emot. Bakgrunden är kommunens beslut att maskera delar av en handling med tips om oegentligheter som hade sänts till en åklagare. Journalisten som stod bakom begäran anförde i sitt överklagande till domstolen att endast uppgifter om telefonnummer, bostadsadresser och liknande kan hemlighållas utifrån det berörda lagrummet i OSL. Kammarrätten håller alltså med, och fyller i sitt utslag i att formuleringen ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen” inte kan sägas omfatta de anställdas namn.

I och med det kan finnas andra sekretessgrunder utifrån handlingen, som inte har prövats, skickas ärendet nu tillbaka till kommunstyrelsen för en ny bedömning.

Anmälan om kränkningar inom region till största delen sekretessbelagd

Region Blekinges bedömning att en anmälan från en medarbetare om kränkande särbehandling ska vara sekretessbelagd står sig – i huvudsak. En journalist som begärt ut handlingen argumenterade i ett överklagande till kammarrätten för att regionens beslut var vagt och bristfälligt, och att åtminstone uppgifter om händelser och påpekade brister bör kunna lämnas ut. Domstolen anser dock att stora delar av anmälan innehåller uppgifter som direkt eller indirekt riskerar att avslöja den anställdes identitet, med följden att den till övervägande del ska vara fortsatt belagd med sekretess. Att lämna ut handlingen med enstaka känsliga uppgifter maskerade är inget alternativ med hänsyn till den helhet som de utgör, resonerar rätten. Undantag gäller dock för vissa kortare avsnitt som är mer allmänt hållna, med följden att tre enskilda stycken ska lämnas ut.