Fel att neka diarieutskrift med standardfilter

Åklagarmyndigheten hade inte skäl att neka en begäran om en fullständig diarieutskrift från en förundersökning om misstänkt valfusk i Borlänge i samband med riksdagsvalet 2026. Det slår kammarrätten fast efter att myndighetens beslut – som innebar att endast en alternativ och begränsad version lämnades ut – överklagats. Enligt domstolen var åklagarens beslutsmotivering summarisk, och saknade konkret grund för att en utskrift med ett så kallat standardfilter skulle omfattas av sekretess i sin helhet.

Begäran gällde en utskrift där uppgifter som bland annat datum, handlingsnummer och ärendebeskrivning i utredningen om otillbörligt verkande vid röstning framgick. Personen bakom begäran betonade för domstolen att ett totalt avslag ”innebär en mycket långtgående inskränkning i insynsrätten” och att enskilda sekretessuppgifter inte kan motivera att hela handlingen zhemlighålls. Domstolen, som pekar på att den begärda utskriften innehåller klart fler punkter än den faktiskt utlämnade, går nu alltså på samma linje. Ärendet skickas därmed tillbaka till den ansvariga åklagaren vid Riksenheten mot korruption för ett omtag i utlämnandefrågan.

HFD: Uppgifter om avvisade personer i riksdagen offentliga

En journalist som begärde ut uppgifter om avvisade personer från riksdagen under en angiven period fick ut incidentrapporter där uppgifter om bland annat diarienummer och händelsebeskrivningar hade maskerats, med hänvisning till sekretess för uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder enligt enligt 18 kap. 8 § 1 och 3 i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). ”Ett utlämnande av de maskerade uppgifterna kan innebära en risk för kartläggning av vilka åtgärder som vidtas för att förhindra obehöriga tillgång till riksdagens lokaler”, bedömde Riksdagsförvaltningen i sitt avslag tidigare i år.

Men nu underkänns förvaltningens bedömning i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), som inte ser några skäl till sekretess utifrån vare sig de angivna grunderna eller från några andra bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). HFD pekar i sina domskäl på att en uppgift som typiskt sett måste betraktas som harmlös i normalfallet anses falla utanför sekretessens ramar. Därmed är det upp till Riksdagsförvaltningen att lämna ut materialet enligt begäran.

Riksdagsförvaltningens åtalsanmälan omfattas av förundersökningssekretess

En journalist som begärt ut handlingar kopplat till ett disciplinärende på Riksdagsförvaltningen, där en person har åtalsanmälts, får även i Högsta förvaltningsdomstolen beskedet att dokumenten inte kommer att lämnas ut. HFD, som pekar på att den så kallade förundersökningssekretessen i OSL 18 kap. 1 § även omfattar de myndigheter som bistår polis och åklagare, konstaterar vidare att det är ett nära samband i tid mellan Riksdagsförvaltningens avslag och åtalsanmälan. Det är samtidigt än så länge oklart vilka åtgärder som kommer att vidtas på basis av uppgifterna, skriver domstolen. Sekretessundantaget för disciplinärenden är inte heller tillämpligt i fallet, då de samtidiga sekretessbestämmelserna bedöms ha företräde. Domstolen anser precis som Riksdagsförvaltningen att samtliga uppgifter i handlingarna ska hemlighållas.

Polisen slipper lämna ut lokal brottsdata till kommun

Polisens framtida verksamhet kan ta skada om ett stort antal uppgifter över polisanmälda brott lämnas ut till Sala kommun, enligt en dom i kammarrätten. Kommunen har – mot bakgrund av ett samarbete med det berörda lokalpolisområdet – begärt ut data kopplat till 79 specificerade brottskoder i polisens systemstöd Hobit2. Informationsdelningen behöver komma igång så fort som möjligt för att slå vakt om det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, enligt kommunen, som har fört fram att dess egen lagring inte skulle avse sekretesskyddad information.

Kammarrätten slår dock fast att ett utlämnande strider mot tre paragrafer i OSL, och att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § OSL inte är tillämplig i fallet. Domstolen anser bland annat att vissa koordinatangivelser kopplat till enskilda brottsrubriceringar – som kommunen hade efterfrågat – indirekt kan peka ut personer som misstänks för brott, varför även de omfattas av sekretess.

Kommunens begäran rörde data under perioden 2020-2025. Gällande framtida uppgifter konstaterade Polisen i sitt avslag lakoniskt att myndigheten ”av uppenbara skäl” inte kunde lämna ut någon information som den ännu inte förfogar över för egen del.

Polisen får inte hemlighålla kontaktuppgifter till registratorer

Namn, e-postadresser och telefonnummer till registratorerna i Polismyndighetens region Mitt rör förvisso myndighetens resurser och organisation, men ett röjande av uppgifterna kan samtidigt inte antas skada den framtida polisverksamheten. Det konstaterar kammarrätten efter en begäran från en journalist. Domstolen anser inte heller att det finns någon grund att tro att de berörda eller deras närstående kommer att utsättas för allvarligt men vid ett utlämnande i fallet. Följaktligen finns det ingen grund för sekretess enligt OSL, enligt kammarrätten, som nu beordrar Polisen att hörsamma begäran.

Polisen hänvisade i ett tidigare avslagsbeslut till dels personaladministrativ sekretess enligt 39 kap. 3 §, dels 18 kap. 1 § – på den senare punkten med hänvisning till att ”registraturen är en vital del av Polismyndighetens verksamhet”. Eftersom personen som hade gjort begäran inte var anställd vid Polisen var det inte heller möjligt att lämna ut uppgifterna genom ett beslut förenat med förbehåll, enligt myndigheten.

Uppgifter om schemaläggning för namngiven polis ska inte lämnas ut

Polisens beslut att inte lämna ut uppgifter om schemalagda arbetspass inom ingripandeverksamheten för en namngiven anställd i chefsposition står sig i kammarrätten. Bakgrunden är en begäran från en polisforskare, som påpekat att det handlat om begränsade uppgifter, som inte avslöjar något om hur tjänstgöringslistor ser ut eller om polisverksamheten i stort. Vidare har forskaren uppgett att det är ”både orimligt och i strid med offentlighetsprincipen att neka ett utlämnande endast på grund av att det skulle kunna leda till kritik mot en högt uppsatt chef”.

Kammarrätten hänvisar i sitt avslag till att uppgifter kopplat till schemaläggningen inom Polisens ingripandeverksamhet typiskt sett är av ett sådant slag att den framtida verksamheten riskerar att skadas vid ett röjande. Det gäller oaktat det faktum att det endast handlat om en namngiven anställd och en avgränsad tidsperiod, enligt domstolen.

Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död

En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.

Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.

I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.

Kommuns sekretessbeslut i personalärende underkänns

Sölvesborgs kommuns skäl för att sekretessbelägga en utredning om en kommunanställd som misstänks ha försnillat presentkort underkänns i kammarrätten. Detta efter att en lokal journalist överklagat i ärendet. Kommunen hänvisade i sitt avslag i mars dels till en paragraf i OSL om personalsocial verksamhet, dels till det lagrum som stadgar att uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan omgärdas av sekretess. Den förstnämnda delen är dock inte tillämplig i sammanhanget, enligt domstolen. Samtidigt har kommunen inte prövat om några av de aktuella skaderekvisiten för neka ett utlämnande i övrigt är uppfyllda, är bedömningen. Att enbart hänvisa till att den enskilda eller närstående till denna riskerar att lida men räcker inte, slår kammarrätten fast, med följden att ärendet nu skickas åter till kommunen för en ny prövning.

Journalist får ny chans om beslutsbilaga hos Riksbanken

När en journalist begärde att få ta del av en bilaga till en avslutad utredning hos Riksbanken om en misstänkt oegentlighet sa myndigheten nej, med hänvisning till att det handlade om ett brottsärende. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att begäran i fallet måste utredas på nytt. Enligt HFD förefaller det finnas uppgifter i den 50 sidor långa bilagan som av allt att döma saknar koppling till frågor om eventuella brottsmisstankar.

Journalisten tryckte i sitt överklagande i ärendet på att Riksbanken inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, och avslagsbeslutet var för oprecist.

Journalist får ut vissa uppgifter om polisens skyddsronder

En utvärdering av polisens skyddsronder i lokalpolisområde Gästrikland lämnades inte ut av Polisen på en begäran från en journalist i fjol. Men myndigheten får nu delvis bakläxa av kammarrätten, som avgjort ärendet efter att journalisten överklagat, med betoning på att särskilt uppgifter om allmänna arbetsmiljöförhållanden borde kunna lämnas ut. Domstolen instämmer i den mån det gäller uppgifter som bedöms som harmlösa. Följden blir att vissa delar lämnas ut, däribland delar av utvalda kapitel, alla rubriker samt den sammanfattande delen av utvärderingen. I övrigt avslås dock begäran.