Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 18:1 2 st
Polisen slipper lämna ut lokal brottsdata till kommun
Polisens framtida verksamhet kan ta skada om ett stort antal uppgifter över polisanmälda brott lämnas ut till Sala kommun, enligt en dom i kammarrätten. Kommunen har – mot bakgrund av ett samarbete med det berörda lokalpolisområdet – begärt ut data kopplat till 79 specificerade brottskoder i polisens systemstöd Hobit2. Informationsdelningen behöver komma igång så fort som möjligt för att slå vakt om det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, enligt kommunen, som har fört fram att dess egen lagring inte skulle avse sekretesskyddad information.
Kammarrätten slår dock fast att ett utlämnande strider mot tre paragrafer i OSL, och att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § OSL inte är tillämplig i fallet. Domstolen anser bland annat att vissa koordinatangivelser kopplat till enskilda brottsrubriceringar – som kommunen hade efterfrågat – indirekt kan peka ut personer som misstänks för brott, varför även de omfattas av sekretess.
Kommunens begäran rörde data under perioden 2020-2025. Gällande framtida uppgifter konstaterade Polisen i sitt avslag lakoniskt att myndigheten ”av uppenbara skäl” inte kunde lämna ut någon information som den ännu inte förfogar över för egen del.
Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död
En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.
Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.
I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.
KR Jönköping 871-14
En person begärde ut uppgifter om Rikspolisstyrelsens fordon ur Transportstyrelsens vägtrafikregister. Personen ville ha uppgifter om registreringsnummer, fabrikat, modell och fordonsår för fordonen. Begäran omfattade 373 fordon, varav 159 var utryckningsfordon. Transportstyrelsen lämnade ut uppgifter för de 26 utryckningsfordon som hade noteringen ”polis” i registret eftersom dessa fordon betraktades som ”tydliga polisfordon”. Uppgifter för övriga fordon, som kunde vara civila utan poliskännetecken, omfattades av sekretess enligt Transportstyrelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens framtida verksamhet. Kammarrätten fastställde myndighetens beslut efter överklagande. Klaganden hade invänt att hans syfte med begäran, att granska hur Rikspolisstyrelsen förvaltade sin fordonspark, inte kunde skada myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten hävdade att sekretessprövningen skulle göras med utgångspunkt i själva uppgiften och gick inte in på vad klaganden avsåg att använda uppgifterna till.
KR Sthlm 7253-13
Polisen på Gotland avslog en journalists begäran om att få ut en förteckning över de poliser som tilldelats OC-spray. Polisen hänvisade till att förteckningen skulle omfatta en övervägande del av myndighetens personal. Ett utlämnande skulle därför kunna skada landets försvar, rikets säkerhet och polisens framtida verksamhet. Journalisten överklagade men kammarrätten delade polisens bedömning.
KR Sthlm 3190-13 och KR Sthlm 4208-13
Kammarrätten gjorde i dessa två domar helt olika bedömningar i fråga om utlämnandet av en polisanställds tjänstgöringslista kunde antas leda till allvarligt men för den anställde. Tjänstgöringslistan avsåg en anställd som hade blivit ifrågasatt för en händelse då en vägbro öppnades på polisens begäran och två personer i en bil störtade ner från bron och dog. En journalist begärde ut tjänstgöringslistan vid två olika tillfällen och överklagade i båda fallen polisens avslagsbeslut till kammarrätten. I målet 3190-13 delade kammarrätten polismyndighetens bedömning att ett utlämnande kunde antas leda till allvarliga men för den anställde och dennes anhöriga. I målet 4208-13 konstaterade kammarrätten att ett utlämnande kunde leda till ytterligare uppmärksamhet i media och obehag för den anställde men att det inte fanns någon risk för våld eller annat allvarligt men. Däremot ansåg kammarrätten att uppgifterna skulle sekretessbeläggas på den grunden att ett utlämnande kunde skada polisens framtida verksamhet.
I målet 3190-13 hade journalisten även begärt ut en förteckning över samtliga polismyndighetens målade polisfordon. Kammarrätten slog fast att förteckningen inte kunde lämnas ut eftersom det kunde skada polisens framtida verksamhet.
RÅ 1994 not. 7
En person begärde ut en fullständig förteckningen över medlemmarna i rikskriminalens Palmeutredning. Polisen nekade med hänvisning till att polisen ingår i totalförsvaret och att en lista med 20 polisers personuppgifter därmed är hemliga enligt försvarssekretessen. Polisen menade också att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida polisverksamheten eftersom vissa personer i Palmegruppen hade spaningsuppgifter.
RÅ 1991 not. 92
En person begärde ut tjänstgöringslistor från polisens sambandscentral men fick avslag av myndigheten. Efter överklagande fastställde Regeringsrätten polisens avslagsbeslut. Sambandscentralen är en del av totalförsvaret och uppgifterna om dem som jobbar där är därmed hemliga med stöd av försvarssekretessen. Domstolen menade också att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida polisverksamheten.
RÅ 1990 not. 141
En person begärde ut fotografier på samtliga anställda i Stockholms polisdistrikt. De aktuella fotografierna fanns i underlagen för de anställdas tjänstelegitimationer. Polisen vägrade lämna ut fotografierna och beslutet fastställdes av Regeringsrätten efter överklagande. Domstolen menade att om fotografier av samtliga polismän i ett distrikt lämnades ut så skulle det kunna äventyra den framtida polisverksamheten.
RÅ 1993 not. 401
Polisen i Växjö vägrade lämna ut sin verksamhetsplan till en person som dömts för ”grov och organiserad brottslighet” och som man misstänkte höll på att kartlägga polisen genom att begära ut verksamhetsplaner vid flera polismyndigheter. Kammarrätten ändrade beslutet delvis och menade att verksamhetsplanen kunde lämnas ut med undantag för de känsliga delar som rörde bland annat den planerade bemanningen och polisens arbetsmetoder. Regeringsrätten fastställde kammarrättens dom.
Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 400.
RÅ 1993 not. 400
Polismyndigheten i Katrineholm vägrade att lämna ut de delar av sin verksamhetsplan som redogjorde för bemanning, resurs- och organisationsfrågor. Polismyndigheten menade att ett offentliggörande skulle kunna skada den egna verksamheten och både kammarrätten och Regeringsrätten gick på polismyndighetens linje.
Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 401.