Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: polisens verksamhet
Polis namn var inte en försvarshemlighet
En person begärde hos Polismyndigheten att få ut ett yttrande som myndigheten hade skickat till Kriminalvården gällande honom. I yttrandet fanns uppgifter om att han hade en relation till organiserad brottslighet.
Polismyndigheten lämnade ut handlingen med undantag för uppgifter om vilken enhet på myndigheten som hade handlagt yttrandet och namnet på den enskilda handläggaren. Myndigheten motiverade det med att uppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga polisen och därmed skada myndighetens framtida verksamhet. Dessutom omfattades uppgifterna av försvarssekretess.
Personen överklagade till kammarrätten. Polismyndigheten yttrade sig över överklagandet och skrev att det framgår av förarbetena att en polismans namn kan hållas hemligt om det finns en risk för trakasserier och hot mot medarbetaren i fråga.
Kammarrätten biföll överklagandet. Bestämmelsen i OSL 39:3 skyddar personliga förhållanden och dit räknas inte namnet på en handläggare som agerar i tjänsten, konstaterade domstolen. Domstolen tyckte inte att vare sig rikets försvar eller Polismyndighetens framtida verksamhet hotades av att uppgifterna lämnades ut.
Får inte ut polisens telefonkatalog
En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.
RegR 6442-92, RegR 1039-93, RegR 1462-93, RegR 2919-93, RegR 3807-93 (RÅ 1993 not. 399 – 402)
En rad domar som alla gäller en person som var dömd för grov organiserad brottslighet och som gjort sig känd för att systematiskt kartlägga polisens verksamhet genom att begära ut uppgifter ur polisens verksamhetsplaner. Polismyndigheterna, och i ett fall länsstyrelsen, valde att sekretessbelägga en del av de begärda uppgifterna eftersom man trodde att personen skulle använda dem som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet. Kammarrätterna och Regeringsrätten delade myndigheternas bedömning och avslog personens överklaganden.
Fulltext:
RegR_6442_92_RA_1993_not_402
Notis:
RÅ 1993 not. 402 (saknas)
Fulltext:
RegR_1039_93_RA_1993_not_399
Notis:
RA_1993_not_399
Fulltext:
RegR_1462_93_RA_1993_not_401
Notis:
RA_1993_not_401
Fulltext:
RegR_2919_93_RA_1993_not_400
Notis:
RA_1993_not_400
Fulltext:
RegR_3807_93_RÅ 1993_not_472
Notis:RA_1993_not_472
KR Jönköping 3149-13
En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.
KR Sthlm 7253-13
Polisen på Gotland avslog en journalists begäran om att få ut en förteckning över de poliser som tilldelats OC-spray. Polisen hänvisade till att förteckningen skulle omfatta en övervägande del av myndighetens personal. Ett utlämnande skulle därför kunna skada landets försvar, rikets säkerhet och polisens framtida verksamhet. Journalisten överklagade men kammarrätten delade polisens bedömning.
KR Sthlm 6934-13
Polisen Uppsala vägrade lämna ut uppgifter om vilka anställda som tjänstgjorde som vakthavande befäl i samband med en dödsolycka vid Hjulstabron. Polisen menade att uppgifter om polisens tjänstgöringslistor är sådana som kan skada den framtida verksamheten om de kommer ut. Kammarrätten delade polisens bedömning. Att de begärde uppgifterna avsåg förhållanden som låg åtta månader tillbaka i tiden spelade ingen roll.
KR Jönköping 1858-13
Om en bikerorganisation skulle få ut uppgifter om polisens bemanning vid ett mc-evenemang på High Chaparall så skulle det skada polisens framtida verksamhet. Det menade Polismyndigheten i Jönköping och kammarrätten delade den bedömningen.
KR Sthlm 2601-13
En journalist nekades uppgifter om hur många arbetstimmar som polisen i Stockholm lagt ned under två operationer för gränskontroll kallade Balder och Aphrodite. Uppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga hur polisen disponerar sina tillgängliga personalresurser och det kan skada den framtida verksamheten, tyckte polisen och fick medhåll av kammarrätten.
KR Sthlm 3190-13 och KR Sthlm 4208-13
Kammarrätten gjorde i dessa två domar helt olika bedömningar i fråga om utlämnandet av en polisanställds tjänstgöringslista kunde antas leda till allvarligt men för den anställde. Tjänstgöringslistan avsåg en anställd som hade blivit ifrågasatt för en händelse då en vägbro öppnades på polisens begäran och två personer i en bil störtade ner från bron och dog. En journalist begärde ut tjänstgöringslistan vid två olika tillfällen och överklagade i båda fallen polisens avslagsbeslut till kammarrätten. I målet 3190-13 delade kammarrätten polismyndighetens bedömning att ett utlämnande kunde antas leda till allvarliga men för den anställde och dennes anhöriga. I målet 4208-13 konstaterade kammarrätten att ett utlämnande kunde leda till ytterligare uppmärksamhet i media och obehag för den anställde men att det inte fanns någon risk för våld eller annat allvarligt men. Däremot ansåg kammarrätten att uppgifterna skulle sekretessbeläggas på den grunden att ett utlämnande kunde skada polisens framtida verksamhet.
I målet 3190-13 hade journalisten även begärt ut en förteckning över samtliga polismyndighetens målade polisfordon. Kammarrätten slog fast att förteckningen inte kunde lämnas ut eftersom det kunde skada polisens framtida verksamhet.