Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

CV omfattades inte av försvarssekretess

En fånge begärde hos Kriminalvården att få ta del av meritförteckning och CV avseende två namngivna anställda vid myndigheten. Kriminalvården avslog med hänvisning till försvarssekretess och personaladministrativ sekretess.

Myndigheten menade att anställdas meritförteckning och cv kan användas för otillåten påverkan, dessutom var de båda anställda beslutsfattare och hade därmed strategiskt viktiga positioner, ansåg Kriminalvården.

Fången överklagade till kammarrätten och yrkade att få ta del av de begärda handlingarna men utan uppgift om de anställdas adress, telefonnummer och personnummer. Kammarrätten instämde i Kriminalvårdens bedömning och avslog.

Fången överklagade till HFD och fick rätt. Domstolen tyckte inte att uppgifterna i de begärda handlingarna var sådana som skyddas av försvarssekretess. Domstolen såg heller ingen risk för att någon skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Därmed var inte heller den personaladministrativa sekretessen något hinder för ett utlämnande.

Lista med ordningsvakter var offentlig

En journalist begärde ut namn och personnummer på samtliga ordningsvakter i Uppsala som hade förordnats av Polismyndigheten under ett drygt års tid. Polismyndigheten avslog och journalisten överklagade till kammarrätten som gav honom delvis rätt. Kammarrätten slog fast att ordningsvakternas namn var offentliga, om de inte hade skyddade personuppgifter. Domstolen hänvisade bland annat till att den som utövar offentlig makt som huvudregel inte ska kunna uppträda anonymt. Personnumren var däremot hemliga eftersom ordningsvakters personnummer skyddas av en starkare sekretess än vad som gäller för deras namn.

Namn i incidentrapporter offentliga

Namn på räddningstjänstpersonal som förekom i avvikelse- och incidentrapporterna som hade kommit in till  Storstockholms brandförsvar var offentliga uppgifter. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Rapporterna hade begärts ut av en journalist och det fanns inte skäl att tro att hon skulle utsätta den berörda personalen för våld eller annat allvarligt men. Därför var namnuppgifterna inte hemliga enligt personalsekretessen i OSL 39:3, menade kammarrätten. Det fanns däremot andra uppgifter i rapportera som var hemliga med hänvisning till att ett utlämnande skulle skada brottsbekämpande verksamhet och användandet av telekommunikationssystemet RAKEL.

KR_Sthlm_5662_17

Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga

En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.

Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.

Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.

Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.

Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.

KR_Jonkoping_1323_15

KR Sthlm 3190-13 och KR Sthlm 4208-13

Kammarrätten gjorde i dessa två domar helt olika bedömningar i fråga om utlämnandet av en polisanställds tjänstgöringslista kunde antas leda till allvarligt men för den anställde. Tjänstgöringslistan avsåg en anställd som hade blivit ifrågasatt för en händelse då en vägbro öppnades på polisens begäran och två personer i en bil störtade ner från bron och dog. En journalist begärde ut tjänstgöringslistan vid två olika tillfällen och överklagade i båda fallen polisens avslagsbeslut till kammarrätten. I målet 3190-13 delade kammarrätten polismyndighetens bedömning att ett utlämnande kunde antas leda till allvarliga men för den anställde och dennes anhöriga. I målet 4208-13 konstaterade kammarrätten att ett utlämnande kunde leda till ytterligare uppmärksamhet i media och obehag för den anställde men att det inte fanns någon risk för våld eller annat allvarligt men. Däremot ansåg kammarrätten att uppgifterna skulle sekretessbeläggas på den grunden att ett utlämnande kunde skada polisens framtida verksamhet.

I målet 3190-13 hade journalisten även begärt ut en förteckning över samtliga polismyndighetens målade polisfordon. Kammarrätten slog fast att förteckningen inte kunde lämnas ut eftersom det kunde skada polisens framtida verksamhet.

KR_Sthlm_3190_13

KR_Sthlm_4208_13