Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 35:15
HFD: Ingen kriminalvårdssekretess i överklaganden till kammarrätten
En begäran om att få ta del av handlingar kopplade till namngivna personer intagna på anstalter avslogs delvis av Kriminalvården, i två separata ärenden. Fallen överklagades till kammarrätten, och när andra personer sedan begärde att få ta del av överklagandet, respektive ett yttrande kopplat till överklagandet, fick de avslag.
Kammarrättens avslag har nu prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i separata domar som kommer fram till att handlingarna inte har ”förekommit i någon sådan verksamhet som omfattas av bestämmelsen om sekretess inom Kriminalvården”. Ingen annan grund för sekretess finns heller, enligt HFD, som beordrar att de begärda uppgifterna ska lämnas ut av kammarrätten.
Häktads besökare var hemliga
En logglista över besökare som en intagen hade tagit emot under sin tid i häktet var hemlig. Det slog HFD fast i det här målet.
Den aktuella logglistan begärdes ut från kammarrätten under tiden kammarrätten överprövade Kriminalvårdens sekretessbeslut. Dom i kammarrättens mål nedan.
Namn i lönelista var hemliga
En person begärde ett utdrag ur Kriminalvårdens personalsystem med uppgifter om namn och lön för alla anställda vid anstalten Hall. Kriminalvården lämnade ut löneuppgifterna men inte namnuppgifterna. Det här med hänvisning till sekretessen i OSL 18:8 som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Visserligen innehöll lönelistan inga uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder, men enligt Kriminalvården kunde det ändå antas att myndighetens framtida verksamhet skulle skadas om uppgifterna röjdes.
Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att namnlistan omfattas av sekretess, men skrev inte ut vilken sekretessbestämmelse man grundade sig på. Däremot hänvisade kammarrätten till en dom i HFD där högsta instans sekretessbelade namnen i en liknande lista med stöd av försvarssekretess i OSL 15:2.
Beslut om tillsyn av intagen var hemligt
En företrädare för Samhällsmagasinet Avsnitt vände sig till Kriminalvården och begärde ut ett beslut om tillsyn av en viss intagen. Myndigheten avslog med hänvisning till att handlingen innehöll uppgifter om personliga förhållanden och att den intagne eller någon anhörig kunde antas lida men av ett utlämnande.
Det finns ett undantag från sekretessen som gäller beslut av Kriminalvården. Men i det här fallet ansåg myndigheten att det som benämns som ett beslut om tillsyn i själva verket är ett internt arbetsdirektiv. Det vill säga en order till personalen att titta till en intagen med jämna mellanrum.
Sökanden överklagade men kammarrätten gick på Kriminalvårdens linje och avslog med bland annat följande motivering: ”Ställningstagandet rörande tillsyn får enligt kammarrättens mening ses som myndighetens dokumentation av en åtgärd som Kriminalvården vidtagit inom ramen för sitt uppdrag att säkerställa att den intagnes påföljd verkställs på ett säkert och humant sätt”. Det var alltså inte ett beslut utan så kallat faktiskt handlande, enligt kammarrätten.
Inte hemligt var intagen bor
Det är inte hemligt vid vilken anstalt en fånge är placerad även om det finns en hotbild mot honom eller henne. Det slog kammarrätten fast i denna dom och hänvisade till att Kriminalvården ansvarar för intagnas säkerhet.
Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga
En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.
Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.
Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.
Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.
Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.
HFD 5217-14 och KR 2731-14
En person som använde en mejladress med koppling till en nazistisk organisation begärde ett diarieutdrag från Kriminalvården som visade vilka allmänna handlingar som en namngiven person begärt ut från myndigheten. Kriminalvården konstaterade att handlingarna som den namngivne personen begärt ut avsåg personer med koppling till nazistiska organisationer eller som var dömda för hets mot folkgrupp genom antisemitiska uttalanden. Kriminalvården ansåg att diarieutdraget som visade vilka handlingar som personen begärt kunde betraktas som uppgifter om dennes personliga förhållanden. Myndigheten bedömde att det fanns en fara för att personen skulle utsättas för våld eller hot om uppgifterna lämnades ut och vägrade därför. Kammarrätten fastställde Kriminalvårdens beslut efter överklagande. Högsta förvaltningsdomstolen gav inte prövningstillstånd.
KR Jönköping 1149-13
Anstalten Norrtälje var skyldig att gå igenom alla nuvarande och tidigare intagnas journaler ett antal år tillbaka för att hitta eventuella beslut om vårdvistelse som hade begärts ut av en intagen. Det slog kammarrätten fast. Anstalten hade vägrat med hänvisning till den stora arbetsinsats som skulle krävas men domstolen tyckte inte att det var ett lagligt skäl för avslag.
KR Jönköping 992-13
Kriminalvården hade stöd för att sekretessbelägga utländska brottmålsdomar som förvarades hos myndigheten. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Reportern som hade begärt ut domarna menade att domarna borde vara offentliga i sin helhet på samma sätt som svenska domar är helt offentliga i svensk domstol. Kammarrätten konstaterade att sekretessen hos Kriminalvården även omfattar domar som kommer in till myndigheten, vilket framgår av en proposition.
KR Jönköping 2496-11
En journalist hade rätt att få ut identiteten på personer som dömts till fängelse men sedan lyckats hålla sig undan polisen så länge att påföljden till slut preskriberats och inte längre fick verkställas. Kammarrätten menade att Kriminalvårdens så kallade registeruppgifter om bortfallande av påföljd var offentliga handlingar i sin helhet liksom besluten om efterlysning respektive avlysning för samma personer.