Avslag på begäran om framsidan till alla manualer

Forskaren Stefan Holgersson begärde ut första sidan i användarmanualerna för samtliga verksamhetssystem inom Polismyndigheten. Myndigheten avslog begäran.

I första hand för att det skulle kräva ett så omfattande arbete att lokalisera alla manualer att det inte kunde anses rymmas inom myndighetens efterforskningsskyldighet.

I andra hand menade myndigheten att de begärda handlingarna inte kunde lämnas ut på grund av sekretess, eftersom de skulle kunna användas för att kartlägga myndigheten genom pusselläggning. Det skulle i sin tur kunna skada verksamheten och avslöja kritisk information om bevaknings- och säkerhetsåtgärder.

Forskaren överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen menade visserligen att Polismyndigheten var skyldig att lokalisera de begärda handlingarna, eftersom begäran var tillräckligt preciserad. Men man delade Polismyndighetens bedömning att handlingarna inte kunde lämnas ut på grund av sekretess.

Loggar från registerslagningar var hemliga

En person begärde hos Kammarrätten i Jönköping att få ta del av de handlingar som Kriminalvården skickat in för sekretessprövning i ett mål hos kammarrätten. Handlingarna bestod av utskrifter av loggfiler från Kriminalvårdens dataregister och innehöll uppgifter om bland annat användarnamn för de tjänstemän som gjort slagningar i registret på en viss person och om tidpunkten
för slagningarna.

Kammarrätten avslog begäran av två skäl:

1. För det första skulle ett utlämnande av namnen på ett relativt stort antal Kriminalvårdsanställda kunna medföra skada för det intresse som ska skyddas av försvarssekretessen.
2. För det andra skulle ett utlämnande bidra till upplysningar om säkerhets- och bevakningsåtgärder, vilket kunde ants motverka dessa åtgärder.

Personen överklagade till HFD men fick avslag.

Bakläxa på sekretessbelagd vattenledningskarta

Kammarrätten hade svårt att förstå varför en karta över en vattenledning som anlades 1975 skulle betraktas som en försvarshemlighet. Domstolen tyckte inte heller att Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd hade förklarat varför kartan var hemlig på den grunden att ett utlämnande skulle motverka en säkerhets- eller bevakningsåtgärd. Därför återförvisade domstolen ärendet till nämnden för ny sekretessprövning.

Övervakningsfilm från anstalt var hemlig

En intagen på en anstalt begärde ut övervakningsfilmen från en händelse som hade lett till att han rapporterats för våld eller hot mot tjänsteman. Kriminalvården avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kriminalvården skrev bland annat att den som tar del av en sådan film kan räkna ut var inspelningsutrustningen är placerad och dra slutsatser om kvaliteten på inspelningen. Det är uppgifter som kan användas för bland annat sabotage, enligt Kriminalvården. Enligt myndigheten behövde den intagna inte heller ta del av filmen för att tillvarata sina intressen som part.

Den intagne överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Lista över samhällsviktiga aktörer var hemlig

En person begärde hos Energimyndigheten att få en sammanställning över de företag som anmält att de bedriver samhällsviktig verksamhet enligt det så kallad NIS-direktivet. Myndigheten avslog med hänvisning till att ett offentliggörande kunde möjliggöra breda attacker mot dessa samhällsviktiga aktörer.

Personen överklagade beslutet. En oenig kammarrätt avslog överklagandet och fastställde sekretessen. Majoriteten menade att sammanställningen var hemlig eftersom den avslöjade vilka leverantörer som ska lämna incidentrapporter till myndigheten. En ledamot var skiljaktigt och tyckte att en lista med namn på olika aktörer, redan ur ett rent semantiskt perspektiv, svårligen kan anses utgöra ”uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder”, vilket är föremålet för den aktuella sekretessen.

Lednings sträckning hemlig

Kommunala Affärsverken AB hade stöd för att sekretessbelägga en karta som visade en lakvattenlednings sträckning. Det ansåg kammarrätten i den här domen. Domstolen instämde i bolagets bedömning att informationen omfattades av den sekretess som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder kring byggnader och andra anläggningar.

Lista med samhällsviktiga leverantörer var hemlig

En person begärde hos Energimyndigheten att få en förteckning över vilka leverantörer som hade anmält till myndigheten att de var leverantörer av en samhällsviktig tjänst inom energisektorn. Myndigheten avslog med hänvisning till att en sådan förteckning skulle kunna användas av en potentiell angripare för att inscensätta breda attacker med stor effekt gentemot flera mål.

Personen överklagade till kammarrätten men domstolen delade Energimyndighetens bedömning och avslog.

Allmänt hållen beskrivning av risker inte hemlig

En kommuns allmänt hållna beskrivningar av risker, konsekvenser och åtgärder i en klassificering av informationstillgångar avseende produkten EDP Mobile var inte hemliga. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Ändå hade kommunen hemlighållit dessa. Mot bakgrund av detta konstaterade domstolen att kommunen inte hade gjort en tillräckligt noggrann prövning av uppgifterna i handlingen och skickade tillbaka ärendet till kommunen.

Namn i lönelista var hemliga

En person begärde ett utdrag ur Kriminalvårdens personalsystem med uppgifter om namn och lön för alla anställda vid anstalten Hall. Kriminalvården lämnade ut löneuppgifterna men inte namnuppgifterna. Det här med hänvisning till sekretessen i OSL 18:8 som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Visserligen innehöll lönelistan inga uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder, men enligt Kriminalvården kunde det ändå antas att myndighetens framtida verksamhet skulle skadas om uppgifterna röjdes.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att namnlistan omfattas av sekretess, men skrev inte ut vilken sekretessbestämmelse man grundade sig på. Däremot hänvisade kammarrätten till en dom i HFD där högsta instans sekretessbelade namnen i en liknande lista med stöd av försvarssekretess i OSL 15:2.

Hemligt om personuppgiftsläcka inträffat

En person begärde hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att få ta del av en IT-incidentrapport från Försäkringskassan som gällde en personuppgiftsläcka från myndighetens tjänst Mina sidor ett visst angivet datum. MSB avslog begäran med motiveringen att en uppgift om huruvida en viss myndighet under en viss tidsperiod lämnat en IT-incidentrapport eller inte kan avslöja brister i myndighetens  IT- och kommunikationssystem. Personen överklagade och påpekade att det framgår av tidningsurklipp som publicerats på Facebook att en IT-incident inträffat på Försäkringskassan. I ett yttrande till kammarrätten svarade MSB att Försäkringskassan inte på något sätt bekräftat att en incident skulle ha ägt rum. Kammarrätten delade MSB:s bedömning och avslog överklagandet utan någon närmare motivering.

KR_Goteborg_2063_17