Bakläxa för Kriminalvården om försvarssekretess i internrevisionsrapport

Kriminalvårdens beslutade i fjol – efter en begäran från en journalist – att hemlighålla en tidigare utkommen internrevisionsrapport om myndighetens rekrytering, med hänvisning till försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL. Det godtas dock inte utan vidare av Kammarrätten i Jönköping. Beslutet att inte lämna ut handlingen i någon del bygger på en alltför svepande bedömning där myndigheten inte närmare har övervägt vilka typer av uppgifter det är fråga om, anser domstolen. Kammarrätten konstaterar att uppgifterna i rapporten visserligen kan sägas röra sådan verksamhet som avses i lagrummet, men påminner samtidigt om att bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, med presumtion för offentlighet. Det blir nu upp till Kriminalvården att sekretesspröva handlingen på nytt.

Journalisten betonade i sitt överklagande i fallet att det handlade om en äldre rapport som knappast återspeglar aktuella förhållanden, vilket ytterligare talar emot Kriminalvårdens bedömning.

Länsstyrelsen behöver inte föra in 176 uppgifter manuellt i Excellista

Det är inte rimligt att det skulle krävas en betydande arbetsinsats för länsstyrelsen att föra in namnen på 176 aktörer, som har anmält att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet, i ett Excelark. Det menade en advokat, som först hade nekats att få ut uppgifterna från länsstyrelsen i Stockholm, i ett överklagande till kammarrätten. Men domstolen bedömer liksom lägre instans att det skulle krävas manuella arbetsinsatser till den grad att det inte handlar om uppgifter som kan sammanställas ur en upptagning för automatiserad behandling, med hjälp av tillgängliga program. Därmed kan inte uppgifterna lämnas ut enligt tryckfrihetsförordningens regler.

Kammarrätten instämmer samtidigt i att ett utlämnande av namnen på aktörerna kan antas skada landets försvar och rikets säkerhet enligt 15 kap. 2 § i OSL. Advokaten – som ville använda materialet som underlag inför en debattartikel om ändringar i säkerhetsskyddslagen – hade för sin del argumenterat för att uppgifterna om de myndigheter som omfattas av säkerhetsskyddslagen redan är allmänt kända.

Vindkraftsbolag får avslag om försvarsuppgifter

Företrädare för två vindkraftsbolag har i separata ärenden invänt mot att Försvarsmakten har nekat att lämna ut de uppgifter som har legat till grund för myndighetens yttranden om bolagens expansionsplaner. Enligt en av företrädarna gjorde Försvarsmaktens en helomsvängning i utbyggnadsfrågan under perioden våren 2021-våren 2022. Myndighetens ”skiftande motiveringar” och hemlighållande av uppgifter gör det svårt att arbeta fram rimliga villkor till tillståndet och samexistera med försvaret, är uppfattningen. Försvarsmakten har i sina avslag hänvisat till att informationen riskerar att avslöja uppgifter om totalförsvarets metoder och förmågor, och därmed omfattas av försvarssekretess. Kammarrätten ifrågasätter inte den bedömningen utan går nu på samma linje i båda målen.

Alla höga objekt som till exempel vindkraft och telekommunikationsmaster måste gå på remiss till Försvarsmakten innan de kan godkännas.

Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka

Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.

En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.

En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.

En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.

Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.

Lista med läkare var försvarshemlighet

En person begärde att få ta del av namnen på samtliga läkare som är fast anställda inom Region Blekinge. Regionen avslog begäran med hänvisning till försvarssekretess. Enligt regionen skulle uppgifterna, om de lämnades ut, avslöja regionens samlade förmåga, kapacitet och resurser under såväl fredstid som höjd beredskap.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen motiverade detta så här: ”Även om antalet läkare som är fast anställda av regionen framgår av årsredovisningen får en sammanställning med namnuppgifter över samtliga läkare i regionen anses vara av sådant slag att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som skyddas av 15 kap. 2 § OSL.”

Anställds säkerhetsklass var hemlig

En person begärde hos Riksdagsförvaltningen att få del av uppgift om vilken säkerhetsklass en namngiven tjänstemans tjänst vid Riksdagsförvaltningen placerats i. Riksdagsförvaltningen avslog med hänvisning till att en uppgift om vilken säkerhetsklass en anställd vid förvaltningen är placerad i rör totalförsvaret. Ett röjande av en sådan uppgift kunde antas vålla skada för rikets säkerhet.

Personen överklagade till HFD som avslog. Domstolen konstaterade bara att den uppgift som personen hade begärt ut omfattas av försvarssekretess.

Signalsystem var försvarshemlighet

Detaljerade uppgifter om Trafikverkets signalsäkerhetssystem för järnvägstrafiken var försvarshemligheter. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Det kunde antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet om uppgifterna kom ut, enligt domstolen.

Lönelista var försvarshemlighet

Lönelistan för alla anställda medarbetare på samhällsbyggnadskontoret i Upplands-Bro kommun var hemlig i de delar som innehöll uppgifter om de anställdas namn, titel, arbetsuppgifter och kontaktuppgifter. Uppgifterna omfattades av försvarssekretess, enligt kammarrätten.

Bemanning vid gränsen var försvarshemlighet

En person begärde ut uppgifter om antal polisanställda som arbetade med gränskontroll vid betalstationen på Lernacken den 9 april 2021. Begäran omfattade namn, arbetstid samt eventuell övertid. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande kunde skada myndighetens framtida verksamhet och rikets försvar.

Personen överklagade och påpekade att begäran avsåg bemanningen vid en tidpunkt då Sverige infört tillfälliga gränskontroller i samband med covid-19-pandemin. Han menade att uppgiften därmed inte sade särskilt mycket om hur bemanningen kommer att se ut på platsen i framtiden.

Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning och avslog överklagandet.

Loggar från registerslagningar var hemliga

En person begärde hos Kammarrätten i Jönköping att få ta del av de handlingar som Kriminalvården skickat in för sekretessprövning i ett mål hos kammarrätten. Handlingarna bestod av utskrifter av loggfiler från Kriminalvårdens dataregister och innehöll uppgifter om bland annat användarnamn för de tjänstemän som gjort slagningar i registret på en viss person och om tidpunkten
för slagningarna.

Kammarrätten avslog begäran av två skäl:

1. För det första skulle ett utlämnande av namnen på ett relativt stort antal Kriminalvårdsanställda kunna medföra skada för det intresse som ska skyddas av försvarssekretessen.
2. För det andra skulle ett utlämnande bidra till upplysningar om säkerhets- och bevakningsåtgärder, vilket kunde ants motverka dessa åtgärder.

Personen överklagade till HFD men fick avslag.