Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: TF 2:15 1 st
Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka
Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.
Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.
En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.
En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.
En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.
Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.
Inte okej att hänvisa sökande till hemsidan
När en journalist vände sig till Finspångs kommun och begärde ut listor över alla förtroendevalda i kommunen inklusive personnummer blev det avslag. Kommunen hänvisade journalisten till hemsidan där han kunde sammanställa de önska listorna själv. På hemsidan fanns visserligen inte de förtroendevaldas personnummer men det spelade ingen roll för de var ändå sekretessbelagda, enligt kommunen. Det här eftersom man inte kunde utesluta att journalisten tänkte använda uppgifterna i strid med GDPR. Journalisten överklagade och kammarrätten gav kommunen bakläxa. Domstolen konstaterade att kommunen inte hade uppfyllt sina skyldigheter genom att hänvisa till hemsidan och att den åberopade sekretessregeln inte kan tillämpas på personuppgifter som begärs ut av en journalist. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för ny prövning.
Ömtålig handling behövde inte lämnas ut
Riksarkivet behövde inte lämna ut handlingar som var så skadade av brand och mögel att de skulle förstöras vid ett utlämnande, oavsett om det skedde på stället eller i form av avskrift eller kopia. Det slog HFD fast i den här domen. Det fanns, enligt HFD, betydande hinder mot att lämna ut handlingarna på stället. Någon skyldighet att lämna ut kopior av handlingarna fanns inte heller. HFD menade nämligen att rätten att ta del av en handling genom avskrift eller kopia förutsätter att det är praktiskt möjligt att framställa en sådan utan att handlingen förstörs.
Vägrade uppge personnummer – nekades kopior
En person som begärde ut kopior av allmänna handlingar från Hovrätten för västra Sverige fick avslag. Personen godtog inte att betala for de begärda handlingarna på annat sätt än mot faktura och eftersom han vägrade uppge sitt personnummer blev det avslag. Personen överklagade till Högsta domstolen men domstolen avvisade överklagandet. Domstolen ansåg att personen hade fått möjlighet att ta del av handlingarna mot fastställd avgift. Hans rätt att ta del av allmänna handlingar i den ordning som föreskrivs i TF hade inte inskränkts. Därför gick hovrättens beslut inte att överklaga, enligt HD.
Hade inte rätt att få ut originalhandling
En person begärde ut en skrivelse från Gymnasieförvaltningen i Kungsbacka kommun och fick då en avskrift av skrivelsen där namnen på ett antal personer utelämnats på grund av sekretess. Personen överklagade och begärde att få se handlingen i original men kammarrätten avslog. Domstolen skrev ”Någon rätt att ta del av originalhandlingen finns inte när handlingen ifråga innehåller delar, t.ex. namn, som inte får röjas”.
JO 3611-12
En polisinspektör vid Stockholmspolisen hade redan dröjt ett år med att lämna ut begärda handlingar när sökanden åter kontaktade inspektören för att försöka få ut handlingarna. Enligt JO-anmälan svarade inspektören då att han snart skulle sjukskrivas och avslutade med ”Vi får höras”. Först när JO kontaktade polisen, ytterligare ett halvår senare, så lämnades handlingarna ut. Polisinspektören och polismyndigheten fick kritik av JO.
KR Sthlm 978-13
Den målsägande (brottsoffret som hade polisanmält det aktuella brottet) var inte part i förundersökningen och hade därför inte rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och hänvisade till en vägledande dom från dåvarande Regeringsrätten (RÅ 2001 not. 84). Samtidigt menade kammarrätten att det fanns uppgifter i förundersökningen som kunde lämnas ut till målsäganden men som polisen sekretessbelagt felaktigt. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.
För ytterligare domar om slarviga sekretessprövningar vid polismyndigheten, se här.
JO 733-12
JO kritiserade Länsstyrelsens i Örebro för att den tog drygt sju veckor på sig att besvara en begäran om allmänna handlingar. Sökanden hade bland annat fått beskedet att handläggaren skulle återkomma med ett svar efter semestern. JO tyckte däremot inte att det fanns skäl att kritisera länsstyrelsen för att den inte skickat de begärda handlingarna till den sökande per e-post eftersom det inte finns någon sådan skyldighet enligt lag.
RÅ 1989 ref. 111
Regeringsrätten konstaterade att en myndighet inte behövde lämna ut handlingar där all text var maskad med undantag för själva brevpapprets förtryckta uppgifter om myndighetens namn och adress eller ort och datum för olika meddelanden.
I domen kom Regeringsrätten också fram till att en stor mängd uppgifter som var för sig är harmlösa kan innebära skada vid ett utlämnande om känslig information kan utvinnas genom pusselläggning.
RÅ 1975 ref. 55
Regeringsrätten konstaterade att en skattemyndighet var tvungen att hantera en krånglig begäran om handlingar trots att personalen var mitt uppe i den mest hektiska fasen av den årliga fastighetstaxeringen.