Fortsatt sekretess för uppgifter om djurhem med omhändertagna djur

Namn- och adressuppgifter för djurhem som länsstyrelsen har avtal med för uppstallning av omhändertagna djur omfattas av affärssekretess. Det slås fast i en dom i kammarrätten, som går på samma linje som i flera liknande avgöranden. Med stöd av ett yttrande från länsstyrelsen i Örebro bedömer rätten vidare att enskilda djurhem riskerar att utsättas för skadegörelse och olaga intrång – och därmed ekonomisk skada enligt skrivningen i OSL – om kontaktuppgifterna röjs. Domstolen konstaterar dock samtidigt att det saknas vägledande praxis i frågan om stöd för ett hemlighållande finns i det angivna lagrummet.

En person som begärt ut uppgifterna från länsstyrelsen fick ta del av tjänsteanteckningar och andra handlingar i flera ärenden, med namn- och adressuppgifter till djurhemmen maskerade.

Personuppgifter till omhändertagna djurs nya ägare ska lämnas ut

En kvinna som fick djur omhändertagna och ville veta vem som hade köpt dem, begärde ut köpeavtalen från Länsstyrelsen, men begäran avslogs. Länsstyrelsen i Skåne hänvisade till 21 kap. 3 § och 31 kap. 16 § OSL och menade att såväl köparnas namn som deras kontaktuppgifter skyddas av sekretess. Detta eftersom personer som har övertagit omhändertagna djur har blivit hotade och utsatta för olaga intrång, skadegörelse och försök till påverkan. Myndigheten menade därför att det fanns en ”särskild anledning” att anta att de kunde lida skada om uppgifterna lämnades ut. Djurens före detta ägare överklagade beslutet till Kammarrätten i Göteborg som gav henne rätt.

Domstolen slår fast att sekretess vad gäller kontaktuppgifter enligt 21 kap. 3 § OSL begränsas av ett så kallat rakt kvalificerat skaderekvisit, där sekretess endast gäller om det finns en särskild anledning att anta att personen kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgifterna röjs. Att hänvisa till en generell hotbild för djurhem är inte tillräckligt för att anta att djurens nya ägare löper denna risk, menar domstolen. Bestämmelsen kan utöver detta inte användas för att sekretessbelägga en persons namn. Enligt kammarrätten finns det heller ingen särskild anledning att anta att privatpersonerna som köpte de omhändertagna djuren av myndigheten skulle lida ekonomisk förlust om deras namn och kontaktuppgifter röjs, då uppgifterna inte utgör affärs- och driftförhållanden, enligt 31 kap. 16 § OSL.

Att de nya djurägarnas namn inte utgör affärs- och driftförhållanden och att en allmän hotbild mot djurhem inte innefattar den typ av ekonomisk skada som avses i 31 kap. 16 § OSL slår samma domstol fast i en annan dom från samma dag i samma typ av mål.

Anbudsgivares uppgifter om uppfyllnad av miljökrav är inte företagshemligheter

Ett företag som hade deltagit i en upphandling av profilprodukter som anbudsgivare men inte vunnit upphandlingen, begärde av det kommunalt ägda företaget Jämtkraft AB att få ta del av samtliga anbudsgivares prisformulär för produkterna, men fick handlingen i maskerat skick, med motiveringen att den innehöll företagshemligheter.

Anbudsgivaren överklagade beslutet till Kammarrätten i Sundsvall. Domstolen river delvis upp det överklagade beslutet. Uppgifterna om anbudsgivarnas svar på om ställda miljökrav uppfylls av de offererade produkterna och på hur anbudsgivarna arbetar med ett miljövänligt alternativ till transport utgör inte företagshemligheter, enligt 31 kap. 16§ OSL, slår domstolen fast. De uppgifterna är alltså offentliga och ska lämnas ut. Lagrummet, som ger sekretesskydd för företagshemligheter vid upphandlingar, har ett rakt skaderekvisit som kräver en ”särskild anledning” att anta att anbudsgivarna lider men om uppgifterna röjs.

Domstolen avslår överklagandet vad gäller övriga maskerade uppgifter i handlingarna, med argumentet att de är viktiga konkurrensmedel i upphandlingar.

Tidning får ut uppgifter om företagskunders elförbrukning

Ett visst företags elförbrukning kan inte typiskt sett klassas som en affärs- eller företagshemlighet, betonar kammarrätten i en dom som innebär att Länstidningen Södertälje får rätt till uppgifter över de tio största företagskunderna hos Telge Nät under en vald månad. Elnätsbolaget, som i ett beslut i fjol nekade tidningens begäran helt, hade anfört att uppgifterna om förbrukningen skulle kunna användas i försäljningskampanjer, eller för att peka ut företagskundernas elförbrukning på ett ofördelaktigt sätt. Även de argumenten underkänns av kammarrätten, liksom Telge Näts påståenden om att det inte kan ha varit ”lagstiftarens avsikt” att uppgifter om enskild förbrukning ska utgöra offentliga uppgifter.

Kammarrätten påpekar även att det faller sig naturligt att möjligheten att få tillgång till uppgifterna ifråga är större hos ett elnätsbolag som omfattas av offentlighetsprincipen, än hos privata bolag. Att det kan uppstå en ofördelaktig situation kring uppgiftsskyddet ur den synvinkeln är inget som kan beaktas vid en prövning enligt det berörda lagrummet i OSL, slår domstolen fast.

Domen innebär att de begärda uppgifterna lämnas ut omedelbart.

Journalist nekas uppgifter från kommunalt elbolags räkningar

Uppgifter på elfakturor om kunders namn, adresser, kundnummer och OCR-nummer omfattas av sekretess enligt 19 kap. 1 § OSL och ska inte lämnas ut. Det slår kammarrätten fast, efter att en journalist hade överklagat ett nekande beslut från det kommunala elbolaget Umeå Energi. Journalistens ursprungsbegäran omfattade bland annat de företagskunder som har köpt mest el av bolaget. Det faktum att bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad och att dess kunder skulle kunna identifieras vid ett utlämnande ligger till grund för domstolens utslag.

Umeå Energi avslog initialt framställan helt och hållet, samtidigt som bolaget hänvisade till att det inte framgick i vilket syfte som uppgifterna begärdes ut ”eller hur de i övrigt ska hanteras”. Efter journalistens överklagande – där han betonade att elbolagens priser är kända redan via deras egna webbsidor – lämnade bolaget i nästa steg ut handlingarna med kund- och fakturauppgifterna maskerade. Kammarrättens prövning gjordes sedan på basis av detta, och gällde om journalisten hade rätt att få ut fakturorna i sin helhet.

Fortsatt sekretess för tre år gammal konsultupphandling på SCB

Våren 2020 genomförde Statistiska Centralbyrån (SCB) en upphandling av upphandlingskonsulter, med ett flertal inkommande anbud som följd. Tre år senare begärde ett upphandlingsspecialistföretag att få ut uppgifter om alla anbud i processen, med motiveringen att så pass lång tid nu har förflutit att uppgifterna inte längre kan anses vara nödvändiga att skydda. Men SCB avslog begäran i flera delar, bland annat när det gäller information om prissättning, referenser och nyckelpersoner.

Nu meddelar kammarrätten att den delar myndighetens bedömning, efter att företaget överklagat i ärendet. Även om det aktuella lagrummet i OSL innebär en presumtion för offentlighet – och upphandlingen är avslutad – handlar det om så pass detaljerade uppgifter att det finns särskild anledning att anta att bolagen kan lida skada om sekretessen bryts, är bedömningen. Dessutom rör de efterfrågade uppgifterna sådant som typiskt sett anses utgöra företagshemligheter, enligt domstolen. Därmed ska de inte lämnas ut.

Kommuns betalningar för upphandlade juristtjänster ska lämnas ut

En jurist vars advokatbyrå är part i en tvist med Göteborgs stad begärde ut olika typer av fakturor för utförda juridiska tjänster samt provision, där Göteborgs stad, andra kommuner samt bolag som ägs av Göteborgs stad är köpare, men fick avslag på flera begäran.

Kommunen avslog advokatens begäran och hävdade, baserat på två olika argument, att handlingarna omfattades av sekretess. Dels hänvisade kommunen till 19 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL, och hävdade att vissa av de begärda fakturorna omfattades av sekretess då de innehöll uppgifter som har ett direkt samband med tvisten som juristens advokatbyrå har med kommunen och att utlämnandet av uppgifterna som fakturorna innehåller kunde skada kommunens förvaltningar i den pågående tvisten. Dels avslog kommunen juristens begäran med hänvisning till 31 kap. 16 § OSL och menade de begärda fakturorna innehöll uppgifter som utgör företagshemligheter och att utlämnandet av dem kunde skada advokatbyråerna som är leverantörer.

Juristen överklagade dock avslagsbesluten till Kammarrätten i Göteborg och fick rätt i tre separata domar, vilket innebär att kommunen måste lämna ut de begärda handlingarna. Domstolen förklarade att fakturorna och uppgifterna som de innehåller inte skyddas av sekretess enligt 19 kap. 9 § OSL, då de antingen inte har någon koppling till någon rättstvist eller inte innehåller uppgifter som kan tänkas skada kommunen som part i en pågående sådan. Kammarrätten menade också att uppgifterna på de begärda fakturorna heller inte kan anses vara företagshemligheter, då de är så pass allmänt hållna – de gällde bland annat totalbelopp för inköpta tjänster under ett visst ramavtal – att det utifrån dem inte går att lista ut advokatbyråernas prissättning, affärsförhållanden eller affärsmässiga eller andra strategier. Domstolen fann även att uppgifterna om vilka förvaltningar eller nämnder inom Göteborgs stad som har köpt juridiska tjänster av advokatbyråerna i fråga inte omfattas av sekretess, då kunderna som framgår av fakturorna är offentliga parter som har köpt tjänster inom ramavtal för offentlig upphandling.

Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka

Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.

En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.

En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.

En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.

Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.

Artisters gager var företagshemligheter

En journalist ville veta hur mycket Mölndals kommun hade betalat de artister som deltog vid Mölndalsdagarna. Men kommunen sekretessbelade uppgifterna, med hänvisning till en dialog som man hade haft med de aktuella artistförmedlarna. Utifrån den dialogen menade kommunen att prisuppgifterna var affärshemligheter.

Journalisten överklagade och påpekade att det till stor del var skattebetalarnas pengar som hade bekostat artisternas gager. Men kammarrätten tog ingen hänsyn till den aspekten utan konstaterade bara att artistförmedlingarna kunde lida skada av ett utlämnande och att uppgifterna därmed var hemliga.

Timpriser var offentliga

Prisuppgifter, i det här fallet timpriser, är känsliga ur konkurrenssynpunkt. Samtidigt är insynsintresset stort för den typen av uppgifter. Det konstaterade kammarrätten i den här domen och bestämde att Stockholmshem skulle lämna ut uppgifter om timpriser för tre leverantörer i en upphandling. Kammarrätten vägde in att ingen av leverantörerna själv hade begärt sekretess för timpriserna.