Fortsatt sekretess för tre år gammal konsultupphandling på SCB

Våren 2020 genomförde Statistiska Centralbyrån (SCB) en upphandling av upphandlingskonsulter, med ett flertal inkommande anbud som följd. Tre år senare begärde ett upphandlingsspecialistföretag att få ut uppgifter om alla anbud i processen, med motiveringen att så pass lång tid nu har förflutit att uppgifterna inte längre kan anses vara nödvändiga att skydda. Men SCB avslog begäran i flera delar, bland annat när det gäller information om prissättning, referenser och nyckelpersoner.

Nu meddelar kammarrätten att den delar myndighetens bedömning, efter att företaget överklagat i ärendet. Även om det aktuella lagrummet i OSL innebär en presumtion för offentlighet – och upphandlingen är avslutad – handlar det om så pass detaljerade uppgifter att det finns särskild anledning att anta att bolagen kan lida skada om sekretessen bryts, är bedömningen. Dessutom rör de efterfrågade uppgifterna sådant som typiskt sett anses utgöra företagshemligheter, enligt domstolen. Därmed ska de inte lämnas ut.

Kommuns betalningar för upphandlade juristtjänster ska lämnas ut

En jurist vars advokatbyrå är part i en tvist med Göteborgs stad begärde ut olika typer av fakturor för utförda juridiska tjänster samt provision, där Göteborgs stad, andra kommuner samt bolag som ägs av Göteborgs stad är köpare, men fick avslag på flera begäran.

Kommunen avslog advokatens begäran och hävdade, baserat på två olika argument, att handlingarna omfattades av sekretess. Dels hänvisade kommunen till 19 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL, och hävdade att vissa av de begärda fakturorna omfattades av sekretess då de innehöll uppgifter som har ett direkt samband med tvisten som juristens advokatbyrå har med kommunen och att utlämnandet av uppgifterna som fakturorna innehåller kunde skada kommunens förvaltningar i den pågående tvisten. Dels avslog kommunen juristens begäran med hänvisning till 31 kap. 16 § OSL och menade de begärda fakturorna innehöll uppgifter som utgör företagshemligheter och att utlämnandet av dem kunde skada advokatbyråerna som är leverantörer.

Juristen överklagade dock avslagsbesluten till Kammarrätten i Göteborg och fick rätt i tre separata domar, vilket innebär att kommunen måste lämna ut de begärda handlingarna. Domstolen förklarade att fakturorna och uppgifterna som de innehåller inte skyddas av sekretess enligt 19 kap. 9 § OSL, då de antingen inte har någon koppling till någon rättstvist eller inte innehåller uppgifter som kan tänkas skada kommunen som part i en pågående sådan. Kammarrätten menade också att uppgifterna på de begärda fakturorna heller inte kan anses vara företagshemligheter, då de är så pass allmänt hållna – de gällde bland annat totalbelopp för inköpta tjänster under ett visst ramavtal – att det utifrån dem inte går att lista ut advokatbyråernas prissättning, affärsförhållanden eller affärsmässiga eller andra strategier. Domstolen fann även att uppgifterna om vilka förvaltningar eller nämnder inom Göteborgs stad som har köpt juridiska tjänster av advokatbyråerna i fråga inte omfattas av sekretess, då kunderna som framgår av fakturorna är offentliga parter som har köpt tjänster inom ramavtal för offentlig upphandling.

Yrkeslärares kompetens hemlig

En person ville granska kvalitén på en industriteknisk yrkesutbildning som Arbetsförmedlingen hade upphandlat av Lernia. Hon begärde därför ut ett antal allmänna handlingar rörande utbildningen. Arbetsförmedlingen lämnade ut handlingarna med följande uppgifter maskerade: yrkeslärarnas namn, utbildning, behörighet och kompetens.

Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Kammarrätten konstaterade att personal som undervisar på den industritekniska utbildningen är en särskilt viktig resurs för Lernia. Uppgifter som kan leda till att personalen identifieras har därför ett kommersiellt värde och kan utgöra företagshemligheter. Uppgifter om personalens kompetens kan också avslöja hur Lernia har lagt upp sin verksamhet och hur företaget tänker lösa uppdraget att erbjuda industriteknisk utbildning. Kammarrätten ansåg alltså att Arbetsförmedlingen hade haft anledning att sekretessbelägga uppgifterna.

Överprövning av upphandling var rättstvist

När en myndighets beslut i en offentlig upphandling överklagas blir myndigheten inblandad i en sådan rättstvist som avses i OSL 19:9. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Journalist fick inte ut anbudshandlingar

En journalist begärde ut anbudshandlingar i Kalmar kommuns upphandling av ett system för storskalig musselodling. Journalisten fick ut handlingarna men med uppgifter om det offererade systemets komponenter och funktioner maskerade. Journalisten överklagade till kammarrätten och anförde att en tidning begär ut anbudshandlingar för helt andra syften än en konkurrerande anbudsgivare och att risken för skada därmed är mindre. Argumentet bet inte på kammarrätten som avslog överklagandet.

Á-prislistor hemliga i ett fall – offentliga i ett annat

Ett företag begärde ut á-prislistor och mängdförteckningar i anbud som hade kommit in till Vägverket från Vägverket produktion respektive NCC. Vägverket avslog begäran. Företaget överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen fann att handlingarna i Vägverket Produktions anbud var hemliga med stöd av den sekretess som skyddar myndigheters affärsförhållanden. Det här eftersom ett utlämnande kunde antas gynna Vägverket Produktions konkurrenter. Däremot ansåg kammarrätten att handlingarna i NCC:s anbud kunde lämnas ut eftersom NCC inte hade anfört några skäl för att handlingarna skulle behandlas konfidentiellt.

KR_Sundsvall_642_03

Möbelpriser var offentliga

Prisuppgifter i två anbud som hade kommit in till Polismyndigheten i en upphandling av kontorsmöbler var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det fanns ingen särskild anledning att anta att enskilda skulle lida skada av ett utlämnande.

KR_Goteborg_1635_06

Priser som avslöjade anbudstaktik var hemliga

Peab hade inte rätt att få ut NCC:s à-priser för olika typer av beläggningsarbeten i en upphandling som Vägverket hade gjort. Peab ville se uppgifterna eftersom bolaget hade en misstanke om att NCC erbjöd orimligt låga priser för vissa typer av beläggningsarbeten eftersom NCC kunde förutse att dessa ändå inte skulle beställas av Vägverket. På det sättet kunde NCC få ned det totala anbudspriset och konkurrera ut övriga anbudsgivare. Mot bakgrund av Peabs syfte med begäran ansåg dåvarande Regeringsrätten att NCC skulle lida skada av ett utlämnande. Därför var prisuppgifterna hemliga.

RA_2007_not_154

Produktval i upphandling hemligt

En av de förlorande leverantörerna i Riksdagsförvaltningens upphandling av audiovisuella produkter begärde ut konkurrenternas anbud. Riksdagsförvaltningen beslutade att lämna ut anbuden med undantag för bland annat uppgifter om vilka produkter som bolagen erbjudit och om priserna på de enskilda produkterna. Leverantören överklagade till HFD och yrkade att uppgifter om erbjudna produkter skulle lämnas ut men utan prisuppgifter. HFD avslog. Domstolen konstaterade att konkurrenterna hade uppgett att deras val av produkter var ett viktigt konkurrensmedel. HFD tyckte att det saknades anledning att ifrågasätta den uppgiften. Därför fanns det, enligt domstolen, särskild anledning att tro att ett utlämnande skulle skada bolagen.

HFD_5887_16

KR 8459-12

SKL kommentus inköpscentral (SKI) omfattas inte av offentlighetsprincipen. Det slog kammarrätten fast i denna dom. SKI ägs av ett bolag, som ägs av ett bolag, som ägs av organisationen Sveriges kommuner och landsting. Det är en konstruktion som innebär att ingen kommun, ensam eller tillsammans med andra kommuner, har ett rättsligt bestämmande inflytande i SKI. Det spelar ingen roll att SKI har som syfte att genom offentliga upphandlingar teckna ramavtal med leverantörer som sedan kommuner och landsting kan göra avrop från.

KR_Sthlm_8459_12