Bankernas uppgifter om svikliga förfaranden hemliga

Statistiska uppgifter över så kallade svikliga förfaranden, som banker och andra betaltjänstleverantörer regelbundet måste lämna till Finansinspektionen (FI), ska likställas med annan typ av incidentrapportering som branschaktörerna är skyldiga att redovisa. I och med att uppgifterna rör bankernas konto- och kundhantering gäller affärssekretess, enligt kammarrätten, som har meddelat sin dom i fallet efter att en journalist överklagat FI:s beslut. Samma förhållande gäller enligt rätten för de underrättelser som bankerna ska lämna till myndigheten när ett konto inte återställs omgående efter obehöriga transaktioner. Domstolen betonar bland annat att det handlar om ”interna och mycket känsliga uppgifter”, som kan blottlägga sårbarheter i bankernas system gentemot kunderna.

Journalisten hade i sitt överklagande klargjort att delar av uppgifterna kunde maskeras så att vare sig enskilda kunder eller banker kunde identifieras, och sekretessen därmed upprätthållas. Det gör dock ingen skillnad för domstolens bedömning. Begäran i fallet gällde de fyra storbankernas rapportering till Finansinspektionen årsvis.

Affärssekretess för fastighetsbeteckningar rörande hästanläggningar

En fastighetsbeteckning kan inte typiskt sett anses vara en sådan uppgift som rör en enskilds affärs- eller driftförhållanden. Och uppgifter om fastighetsbeteckningar kan inte heller – varken enligt berört lagrum eller praxis – leda till skada för en enskild verksamhetsutövare. Det argumenterade miljö- och hälsoskyddsnämnden i Eskilstuna för i ett överklagande till kammarrätten, mot bakgrund av att nämnden hade nekats få ut detaljerad information om hästanläggningar i kommunen från Jordbruksverket.

Domstolen ansluter sig dock till verkets linje i ärendet. Kammarrätten pekar på ett tidigare HFD-avgörande som landade att i uppgifter om antalet djur och djurraser avser enskildas affärs- och driftsförhållanden, och gör samtidigt bedömningen att även uppgifter om fastighetsbeteckningar där hästanläggningar finns avser just sådana förhållanden. Nämndens intresse av att få ta del av uppgifterna har inte heller ett givet företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, enligt domen i målet.

Bakgrunden till kommunnämndens begäran är en planerad, riktad tillsyn på hästgårdar nära vattenförekomster som inte når upp till miljökvalitetsnormerna. Syftet är även att utröna vilka vattentäkter i kommunen som påverkas mest av djurhållande gårdar.

Ingen tillsynssekretess för klagomål

Uppgifter om klagomål mot ett företag är generellt sett inte sådana uppgifter om affärs- eller driftsförhållanden som är hemliga enligt regler om tillsynssekretess. Det ansåg kammarrätten i den här domen som gällde uppgifter om ett utbildningsföretag som förekom i Transportstyrelsens tillsynsverksamhet. Klagomål kan däremot omfattas av denna sekretess om de innehåller mer detaljerade uppgifter om just affärs- eller driftsförhållanden vid det aktuella företaget.

Ingen försvarssekretess för energibolags fakturor

Ett företag begärde ut ett antal avtal och fakturor från Halmstads Energi och Miljö AB, HEM. Handlingarna avsåg leverans och mottagande av brännbart avfall till HEM:s förbränningsanläggning. HEM avslog begäran med hänvisning till försvarssekretess och affärssekretess.

Företaget överklagade till kammarrätten som upphävde HEM:s beslut och skickade tillbaka ärendet till bolaget för ny prövning. Kammarrätten ansåg inte att försvarssekretessen var tillämplig på uppgifterna eftersom dessa inte innehöll ”några närmare uppgifter om den berörda anläggningen för energiåtervinning och den verksamhet som bedrivs där.” Kammarrätten tyckte inte heller att HEM hade gjort en tillräckligt noggrann prövning, uppgift för uppgift, när det gällde den påstådda affärssekretessen.

Farliga matförpackningar hemliga

Kemikalieinspektionen hade gjort en kartläggning av förekomsten av farliga ämnen i livsmedelsförpackningar och sammanfattat dessa i en rapport. Analysresultaten visade på farliga ämnen men datan var inte slutligt värderad, enligt Kemikalieinspektionen.

En person begärde ut analysresultaten och fick dessa i maskerad form. Myndigheten hade utelämnat uppgifterna om företagsnamn, inköpsställen och tillverkare eftersom de berörda företagen kunde lida skada om uppgifterna blev kända.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade Kemikalieinspektionens bedömning att företagen kunde skadas vid ett offentliggörande. Eftersom uppgifterna förekom i myndighetens utredningsverksamhet var det inte aktuellt att göra en någon avvägning mot intresset av insyn. Det kan bara göras när det gäller uppgifter i myndighetens tillsynsverksamhet.

Uppgifter i anbud var offentliga

Ett kommunalt bostadsbolag i Göteborgs kommun sekretessbelade uppgifter i ett antal anbud som hade kommit in till myndigheten i en upphandlingen. Det rörde sig bland annat om priser, referensuppdrag, CV, tekniska specifikationer och underleverantörer. Sekretessen motiverades med att de berörda företagen skulle skadas ekonomiskt av ett utlämnande.

Advokatbyrån som hade begärt ut handlingarna överklagade. Byrån pekade på att ingen av anbudsgivarna hade begärt sekretess för de aktuella uppgifterna när de lämnade in sina anbud, ”trots att detta rekommenderades i upphandlingen”.  Den vinnande anbudsgivaren hade visserligen, efter avslutade upphandling och på förfrågan från det kommunala bostadsbolaget, begärt sekretess för sitt anbud. Men advokatbyrån invände att önskemålet om sekretess var allmänt formulerat och endast delvis motiverat.

Kammarrätten gick på klagandens linje och biföll överklagandet. Kammarrätten tyckte inte att den vinnande anbudsgivarens önskan om att ”sekretessbelägga så mycket som möjligt” var tillräckligt konkret. Inte heller det kommunala bostadsbolaget hade gett någon närmare förklaring till varför uppgifterna behövde hållas hemliga.

Hyresnivåer var hemliga

Hyresnivåerna för kommunala fastighetsbolaget Higabs privata hyresgäster är hemligheter ansåg kammarrätten i den här domen. Det skulle gynna bolagets konkurrenter om uppgifterna lämnades ut, trodde domstolen.

Hemligt om bank brutit penningtvättsregler

Finansinspektionen avslog en dansk journalists begäran om att få ut uppgifter om Nordea Banks efterlevnad av regelverket kring penningtvätt och finansiering av terrorism. Myndigheten hänvisade till att uppgifterna rörde Nordeas affärsförhållanden och att banken kunde antas lida skada om informationen kom ut.

Journalisten överklagade och skrev att affärssekretess inte borde skydda uppgifter om att en bank har brutit mot regelverket. Han menade också att allmänheten måste kunna granska hur Finansinspektionen sköter sin tillsyn. Argumenten bet inte på kammarrätten som avslog.

Arrendeavtal för motorbana skulle lämnas ut

Det kommunala fastighetsbolaget Gisletorp lokaler AB äger Anderstorp motorbana. En person begärde ut hyres- och arrendeavtal mellan det kommunala bolaget och Anderstorp racingklubb samt klubbens bolag SRW Anderstorp AB. Gisletorp lämnade bara ut vissa delar av avtalen. Bolaget menade att övriga delar behövde hållas hemliga för att skydda avtalsparternas affärsintressen.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen menade att en motorbana är en så pass ”speciell anläggning” att det kommunala bolaget knappast kunde skadas av att avtalsvillkoren blev kända. Domstolen såg inte heller någon konkret anledning till att motorklubben eller dess bolag skulle skadas av ett utlämnande.

Hemligt vad konsertarrangör betalade för att hyra Slottsskogen

En journalist begärde ut avtalet mellan Park- och naturnämnden i Göteborg och konsertarrangören Lugerinc gällande hyra av Slottsskogen för festivalen Way Out West. Nämnden lämnade inte ut hela avtalet utan tog bort vissa delar, bland annat uppgiften om hyresbeloppet. Det här motiverades med affärssekretess av hänsyn till både kommunens och konsertbolagets intressen. Journalisten överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Den skiljaktiga ledamoten ifrågasatte att någon som driver liknande verksamhet skulle gynnas på nämndens bekostnad om hela avtalet lämnades ut. Det fanns inte heller någon särskild anledning att anta att bolaget skulle lida skada, menade ledamoten.