Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: 9 § OSF
Veterinärintyg var offentliga i sin helhet
En person begärde ut fyra veterinärintyg från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Intygen fanns i ett ärende där länsstyrelsen hade anlitat veterinärer för att undersöka katter. Myndigheten lämnade ut intygen men maskerade först uppgifter som visade på vilka orter de berörda veterinärerna var verksamma. Länsstyrelsen menade att man med ledning av uppgifterna kunde räkna ut vilka veterinärerna var, vilket kunde leda till skada eftersom veterinärer som anlitas av länsstyrelsen ofta utsätts för hot.
Personen överklagade till kammarrätten som upphävde länsstyrelsens beslut och bestämde att intygen skulle lämnas ut i deras helhet. Det fanns inte stöd för att sekretessbelägga uppgifterna, varken med hänvisning till affärssekretess eller tillsynssekretess.
Domstolar oense om förbehåll för journalist
En tv-journalist vände sig till Livsmedelsverket och två länsstyrelser för att få ut fotografier och en film som visade skador som djur hade fått på grund av bristande djurhållning eller under transporter till slakt. Han fick beskedet att handlingarna var hemliga eftersom djurhållare/transportörer kunde lida skada om det blev känt att de inte hade tagit hand om djuren på ett bra sätt. Journalisten begärde då ut handlingarna med ett sekretessförbehåll som gick ut på att han lovade att publicera dem i en form som gjorde att berörda personer, företag och djur inte kunde identifieras. Men myndigheterna tyckte inte att ett sekretessförbehåll kunde undanröja risken för skada och avslog.
Journalisten överklagade besluten. Två av ärendena överprövades av Kammarrätten i Stockholm. Det tredje av Kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten i Stockholm tyckte inte att handlingarna kunde lämnas ut, vare sig med eller utan sekretessförbehåll. ”Risken för skada är enligt kammarrättens mening inte kopplad till förekomsten av identifierande uppgifter i de aktuella fotografierna, utan i stället till att fotografierna visar de uppmärksammade bristerna i sig”, står det i en av domarna. I den andra domen från Kammarrätten i Stockholm finns ett liknande resonemang.
Kammarrätten i Jönköping biföll däremot överklagandet och bestämde att den begärda filmen skulle lämnas ut med ett förbehåll. Ett av villkoren var att handlingen inte fick ”…utnyttjas, publiceras eller lämnas vidare så att enskild fysisk eller juridisk person kan identifieras eller att handlingen kan kopplas till enskild fysisk eller juridisk person som handlingen rör.”
Farliga matförpackningar hemliga
Kemikalieinspektionen hade gjort en kartläggning av förekomsten av farliga ämnen i livsmedelsförpackningar och sammanfattat dessa i en rapport. Analysresultaten visade på farliga ämnen men datan var inte slutligt värderad, enligt Kemikalieinspektionen.
En person begärde ut analysresultaten och fick dessa i maskerad form. Myndigheten hade utelämnat uppgifterna om företagsnamn, inköpsställen och tillverkare eftersom de berörda företagen kunde lida skada om uppgifterna blev kända.
Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade Kemikalieinspektionens bedömning att företagen kunde skadas vid ett offentliggörande. Eftersom uppgifterna förekom i myndighetens utredningsverksamhet var det inte aktuellt att göra en någon avvägning mot intresset av insyn. Det kan bara göras när det gäller uppgifter i myndighetens tillsynsverksamhet.
Film med synliga öronbrickor hemliga
Två filmer hos Livsmedelsverket som visade djur som skulle slaktas var sekretessbelagda eftersom djurens öronbrickor med identifikationsnummer syntes. Kammarrätten ansåg att leverantören, kunde lida skada om de aktuella filmerna lämnades ut, eftersom leverantören kunde identifieras genom identifikationsnumren på öronbrickorna.
Filmerna fanns i ett ärende om djurskyddskontroll och ett ärende om livsmedelskontroll. I livsmedelsärenden ska behovet av sekretess vägas mot allmänhetens intresse av insyn, men kammarrätten tyckte inte insynsintresset var av någon större vikt i det här fallet.
Krav på bättre brandskydd var skada
Räddningstjänsten i Karlstadsregionen begärde ut en förteckning från länsstyrelsen över myndighetens tillsynsobjekt enligt djurskyddslagen, inklusive uppgifter om objektens storlek (antal djur) och typ av djur. Räddningstjänsten tänkte använda förteckningen i sin egen tillsyn av lantbrukens brandskydd. Länsstyrelsen avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna gällde enskildas (lantbrukens) affärsförhållanden och att man kunde anta att dessa skulle skadas om uppgifterna lämnades ut.
Räddningstjänsten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen påpekade att även helt rättsenliga åtgärder (krav på bättre brandskydd) kan utgöra skada för en enskild.
Inte hemligt vilka djur som fanns på cirkus
Organisationen Djurens rätt hade rätt att få ut hela kontrollrapporten från en inspektion av en cirkus. Det bestämde kammarrätten i den här domen. Länsstyrelsen hade bland annat maskerat uppgifter om vilka djur som fanns på cirkusen. Men det var inga affärshemligheter, enligt kammarrätten.
Cirkusen hävdade att Djurens rätt hade förfalskat förra årets protokoll för att få det att se mer negativt ut. Men kammarrätten tog ingen notis om den invändningen.
Journalist fick ut anmälares kontaktuppgifter
En journalist hade rätt att få ut kontaktuppgifter till personer som hade anmält farliga leksaker till Konsumentverket. Tillsynssekretessen som gäller hos Konsumentverket innebär att det råder absolut sekretess för uppgifter om personliga förhållanden för dem som har ”trätt i affärsförbindelse” med myndighetens tillsynsobjekt. Många av myndighetens tillsynsärenden har sitt ursprung i att en privatperson har trätt i affärsförbindelse med ett företag och sedan anmäler företaget när något går snett i affärsförbindelsen. Anmälarna omfattas i dessa fall av den absoluta sekretessen. Men kammarrätten ansåg i den här domen att den absoluta sekretessen bara skyddar mycket känsliga uppgifter och skrev: ”Namn, personnummer och kontaktuppgifter på anmälare i ärenden om farliga eller misstänkt farliga leksaker kan inte anses höra till den kategori av uppgifter som avses med bestämmelsen och som därmed skulle omfattas av den absoluta sekretess som föreskrivs”. Kammarrätten slog fast att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut till journalisten.
Uppgiftslämnare var offentliga för tillsynsobjekt
Två bolag som var föremål för en tillsyn av Folkhälsomyndigheten hade rätt att genom partsinsyn få information om identiteten på uppgiftslämnare i ärendet. Det slog kammarrätten fast i det här målet.
Dala-Demokratens presstödsblankett hemlig
En blankett som AB Nya Dala-Demokraten hade lämnat till Myndigheten för press, radio och tv som underlag för bolagets ansökan om presstöd var sekretessbelagd. Kammarrätten hänvisade till att blanketten innehöll detaljerade uppgifter om storleken och fördelningen av rörelsekostnaderna i mediebolaget. Enligt kammarrätten kunde bolaget lida skada om uppgifterna lämnades ut.
Regelbrott vid läkemedelstillverkning hemliga
Uppgifter om avvikelser från regelverket som Läkemedelsverket konstaterade vid inspektioner hos fyra läkemedelstillverkare är hemliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt domstolen skulle det kunna skada både tillverkarna och deras avtalsparter om det blev känt att tillverkarna hade brutit mot regelverket. Det finns ett undantag som säger att den aktuella sekretessen inte gäller uppgifter i tillsyn över produktsäkerheten hos varor som är avsedda för konsumenter, ”…om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut”. Det undantaget var inte tillämpligt, konstaterade kammarrätten utan närmare motivering.