Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person begärde ut handlingar i två pågående tillsynsärenden mot CDON och Dagens industri hos Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Det rörde sig bland annat om utkast till beslut som myndigheten hade skickat till de två företagen.
IMY avslog begäran med hänvisning till att de berörda företagen kunde lida skada om uppgifter om den pågående tillsynen röjdes.
Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.
De brister som kommunen hade upptäckt vid tillsyn av privata förskolor kunde inte betraktas som uppgifter om förskolornas affärs- eller driftsförhållanden. De omfattades därmed inte av tillsynssekretess. Det konstaterade kammarrätten i dessa tre domar.
”Att det påtalas brister i en verksamhet i fråga om efterföljande av lagar och andra bestämmelser kan inte generellt sett anses utgöra sådana uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden som avses i bestämmelsen. Inte heller medför enbart den omständigheten att en tillsynsmyndighet framfört kritik mot en näringsidkare att det är fråga om affärs- eller driftförhållanden i lagens mening.”
Den absoluta sekretess som gäller för uppgifter om den som har trätt i affärsförbindelse med ett tillsynsobjekt omfattade inte heller personer i förskolornas styrelser, enligt domarna.
I ett av ärendena fanns en handling vid namn ”Tjänsteutlåtande ägar- och ledningsprövning” som innehöll ett avsnitt med rubriken ”Utredning till stöd för ekonomisk misskötsamhet”. I detta avsnitt fanns uppgifter om styrelseledamöters förhållanden blandat med uppgifter om förskolans ekonomiska förhållanden. Uppgifterna om förskolan var sekretessbelagda enligt tillsynssekretessen, ansåg kammarrätten.
I övrigt återförvisades ärendena till kommunerna för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan sekretessregel.
Inte bara säljaren utan även köparen och andra spekulanter anses ha trätt i affärsförbindelse eller annan liknande förbindelse med en fastighetsmäklare. De skyddas därför av absolut tillsynssekretess när de anmäler en fastighetsmäklare till Fastighetsmäklarinspektionen. Det bedömde kammarrätten i dessa två mål. Därmed hade de sökande inte rätt att få ut namnen på anmälarna i ett antal ärenden. Sekretessen omfattar även information om det aktuella försäljningsobjektet.
En journalist hade rätt att få ut kontaktuppgifter till personer som hade anmält farliga leksaker till Konsumentverket. Tillsynssekretessen som gäller hos Konsumentverket innebär att det råder absolut sekretess för uppgifter om personliga förhållanden för dem som har ”trätt i affärsförbindelse” med myndighetens tillsynsobjekt. Många av myndighetens tillsynsärenden har sitt ursprung i att en privatperson har trätt i affärsförbindelse med ett företag och sedan anmäler företaget när något går snett i affärsförbindelsen. Anmälarna omfattas i dessa fall av den absoluta sekretessen. Men kammarrätten ansåg i den här domen att den absoluta sekretessen bara skyddar mycket känsliga uppgifter och skrev: ”Namn, personnummer och kontaktuppgifter på anmälare i ärenden om farliga eller misstänkt farliga leksaker kan inte anses höra till den kategori av uppgifter som avses med bestämmelsen och som därmed skulle omfattas av den absoluta sekretess som föreskrivs”. Kammarrätten slog fast att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut till journalisten.
Två bolag som var föremål för en tillsyn av Folkhälsomyndigheten hade rätt att genom partsinsyn få information om identiteten på uppgiftslämnare i ärendet. Det slog kammarrätten fast i det här målet.
Djurrättsalliansen hade fått ut handlingar från länsstyrelsen om ett antal djurskyddskontroller av en minkfarm där en stor del av uppgifterna var maskerade. Alliansen överklagade sekretessen men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade länsstyrelsens bedömning att uppgifter om minkfarmens verksamhet och brister i denna verksamhet omfattades av affärssekretess och var hemliga.
En person ville ha ut ”…beskrivningar och bilder avseende konstaterade brister…” från en djurskyddskontroll som länsstyrelsen hade gjort men var däremot inte intresserad av namn och adressuppgifter, kartor eller annan information som skulle röja den kontrollerades identitet. Hon motiverade sin begäran med att hon läste ett mastersprogram om djurskydd vid ett utländsk universitet och skrev om minkfarmar i Sverige. Kammarrätten avslog kvinnans överklagande med bland annat följande domskäl:
”Kammarrätten anser att de delar av handlingarna som omfattar brister hos minkfarmen är sådana uppgifter som rör den enskildes affärs- och driftförhållanden. Enligt kammarrättens bedömning kan det antas att den enskilde lider skada om uppgifterna lämnas ut.”
Uppgifter om avvikelser från regelverket som Läkemedelsverket konstaterade vid inspektioner hos fyra läkemedelstillverkare är hemliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt domstolen skulle det kunna skada både tillverkarna och deras avtalsparter om det blev känt att tillverkarna hade brutit mot regelverket. Det finns ett undantag som säger att den aktuella sekretessen inte gäller uppgifter i tillsyn över produktsäkerheten hos varor som är avsedda för konsumenter, ”…om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut”. Det undantaget var inte tillämpligt, konstaterade kammarrätten utan närmare motivering.
När Transportstyrelsens lämnade ut besiktningsprotokollen för 18 fartyg så maskerade myndigheten de brister som hade kommit fram vid besiktningarna. En del av fartygen tillhörde Stena line och en del var Trafikverkets vägfärjor. När det gällde Stena lines fartyg så bedömde Transportstyrelsen att rederiet kunde lida skada om fartygens brister blev kända. När det gällde Trafikverkets vägfärjor så hänvisade Transportstyrelsen till att konkurrerande rederier skulle gynnas om konstaterade brister offentliggjordes. Personen som hade begärt ut besiktningsprotokollen överklagade till kammarrätten och hävdade bland annat att allmänintresset av att bristerna blev kända borde överväga eventuella skador för fartygens ägare. Men Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet och hänvisade till att de tillämpliga sekretessreglerna inte gav utrymme för några intresseavvägningar.
En journalist ville få ut handlingar i tre ärenden där Jordbruksverket hittat brister i form av vilseledande påståenden/hälsopåståenden i märkningen av foder till hund och katt. Jordbruksverket vägrade lämna ut uppgifter om företagsnamn och varumärken med hänvisning till de berörda företagen kunde skadas av ett utlämnande. Allmänintresset av insyn var inte av sådan vikt att det fanns skäl att göra undantag från sekretessen, enligt myndigheten. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarrätten.
Finansinspektionens hade skäl att sekretessbelägga stora delar av det svar som Nordea lämnat på myndighetens frågor i ett tillsynsärende. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Frågorna gällde bankens eventuella affärsförbindelser med ett visst företag. Namnet på företaget var en av de uppgifter som var belagd med sekretess.