Uppgifter om brister i börsbolags årsredovisning omfattas av affärssekretess

Uppgifter i ett beslut fattat av Nämnden för svensk redovisningstillsyn – som granskar noterade bolags finansiella rapportering på delegation av Finansinspektionen (FI)– sekretessbeläggs även av kammarrätten. Beslutet, som överlämnats till FI, gäller bostadsbolaget SBB:s års- och koncernredovisning för 2021 och och innehåller identifierade avvikelser från bestämmelserna. En journalist som överklagade FI:s avslag om att lämna ut uppgifter anförde till kammarrätten att myndigheten hade maskerat uppgifter som rör historiska skeenden snarare än affärsförhållanden, och att det finns ett stort allmänintresse mot bakgrund av att bolaget har en kvarts miljon aktieägare, som behöver få vetskap om bristerna. Delvis handlar det även om redan offentliggjorda uppgifter, enligt överklagandet.

Kammarrätten betonar i sitt resonemang att begreppet affärs- eller driftförhållanden har en ”vidsträckt betydelse” och i praktiken kan täcka in allt inom ramen för en affärsverksamhet. Domstolen delar även bedömningen att de uppgifter i beslutet som rör SBB:s affärsförbindelser med utomstående part omfattas av absolut sekretess.

Blankningsanmälningar var hemliga

En person begärde hos Finansinspektionen att få ett utdrag ur myndighetens blankningsregister som visade aktuella korta nettopositioner som understiger 0,5 % men överstiger 0,2 % av aktiekapitalet.

Finansinspektionen avslog med hänvisning till att den begärda informationen hade lämnats till myndigheten enligt EU:s blankningsförordning. Enligt förordningen finns en skyldighet för personer och företag att lämna information till Finansinspektionen om korta nettopositioner över ett visst gränsvärde. Det görs genom myndighetens portal för blankningsanmälningar. Informationen samlas i myndighetens blankningsregister. Enligt Finansinspektionen skyddades informationen av sekretess eftersom den hade inhämtats för att lämnas över till Europeiska värdepappersmyndigheten (Esma), och ett utlämnande kunde antas försämra Sveriges möjligheter att delta i det internationella samarbetet.

Personen överklagade och hänvisade till att uppgifterna inte enbart samlas in för att lämnas över till Esma utan även för Finansinspektionens egen tillsynsverksamhet och därför borde vara offentlig. Kammarrätten avslog dock överklagandet.

Verksledningars aktieinnehav hemliga

En journalist vände sig till Riksgälden, Finansinspektionen och Arbetsförmedlingen och begärde ut uppgifter om respektive verkslednings samlade innehav av finansiella instrument. Myndigheterna avslog. Inkomna anmälningar om innehav från de olika ledningspersonerna var visserligen allmänna handlingar. Men enligt myndigheterna var uppgifterna i dessa anmälningar sekretessbelagda eftersom det inte stod klart att de kunde lämnas ut utan skada eller men för de berörda personernas.

Vad gällde en sammanställning av det samlade innehavet för respektive ledningsgrupp konstaterade två av myndigheterna att det inte fanns någon sådan färdig sammanställning, och att man inte heller var skyldig att skapa en sådan. Oavsett detta menade ett par av myndigheterna att även en avidentifierad sammanställning skulle vara sekretessbelagd eftersom det fanns så få personer i myndighetensledningen att uppgifterna ändå skulle kunna kopplas till enskilda personer.

Journalisten överklagade till kammarrätten som gick på myndigheternas linje i sekretessfrågan och avslog.

Utvärdering inte del av det utvärderade ärendet

JO kritiserade Finansinspektionen för att myndigheten inte hade följt kraven i sina egna styrdokument vad gällde dokumentation i undersökningsärenden. Brister i dokumentationen, liksom brister i själva styrdokumenten, skapade dessutom förvirring kring när undersökningsärendena skulle anses avslutade.

Bland annat menade myndigheten att den efterföljande utvärderingen ingick som en del i undersökningsärendet. Det slog JO ner på med orden: ”Finansinspektionens utvärdering av sina egna insatser kan enligt min mening inte ha något med sakfrågan i ett undersökningsärende att göra, utan ärendet måste anses vara avslutat när samtliga åtgärder i förhållande till den granskade parten har vidtagits.” JO var kritisk till rutinen eftersom vissa handlingar i ett ärende blir allmänna först när ärendet är avslutat, vilket betyder att tiden för avslutande påverkar möjligheten till insyn.

Hemligt om bank brutit penningtvättsregler

Finansinspektionen avslog en dansk journalists begäran om att få ut uppgifter om Nordea Banks efterlevnad av regelverket kring penningtvätt och finansiering av terrorism. Myndigheten hänvisade till att uppgifterna rörde Nordeas affärsförhållanden och att banken kunde antas lida skada om informationen kom ut.

Journalisten överklagade och skrev att affärssekretess inte borde skydda uppgifter om att en bank har brutit mot regelverket. Han menade också att allmänheten måste kunna granska hur Finansinspektionen sköter sin tillsyn. Argumenten bet inte på kammarrätten som avslog.

Myndighet hade uppfyllt sin utredningsskyldighet

En myndighet är inte skyldig att utreda om uppgifter som en person har begärt ut redan är tillgängliga för honom eller henne, enligt denna kammarrättsdom.

Tjänstemobilnummer var inte hemliga

En journalist hade rätt att få ut tjänstemobilnummer till samtliga anställda vid Finansinspektionen, med undantag för anställda med skyddade personuppgifter. Det slog kammarrätten fast i det här målet. Det spelade ingen roll att de anställda även använde tjänstemobilerna privat och kunde nås på dessa i hemmet.

Kammarrätten avslog journalistens yrkande om att få ut namn, e-postadress och tjänstemobilnummer avseende en person med skyddade personuppgifter.

Sekretess nödvändig för att inte oroa danskarna

Finansinspektionen ville inte lämna ut någonting om den kommunikation som myndigheten hade haft med sin danska motsvarighet, Finanstilsynet, i ett ärende. Farhågan var att de danska kollegorna skulle sluta dela med sig av information om den svenska myndigheten inte kunde hålla tätt om den.

Personen som hade begärt ut uppgifterna överklagade, men fick avslag i kammarrätten. Enligt domstolen var det inte bara relationen mellan de två myndigheterna som stod på spel, utan även den mellan Sverige och Danmark som nationer. Därför omfattades uppgifterna av utrikessekretess.

Diarienummer hemligt i visselblåsning

En journalist på tidningen Dagens industri begärde hos Finansinspektionen att få ut handlingar i en frivillig anmälan om misstänkta överträdelser av regelverket inom myndighetens ansvarsområde.

Myndigheten lämnade ut handlingarna med ett antal uppgifter maskerade: datum för anmälan, diarienummer, uppgifter om anmälarens personliga förhållanden, de iakttagelser anmälaren vill peka på, förutsättningar för anmälaren att ha kännedom om relevanta omständigheter samt det uttryckssätt som som anmälaren hade använt i anmälan.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Finansinspektionens beslut.

Risk för tappad respekt grund för utrikessekretess

När en person begärde ut handlingar från Finansinspektionen som en svensk bank hade skickat till Finansinspektionens motsvarighet i delstaten New York blev det avslag. Finansinspektionen hade frågat den amerikanska myndigheten hur den ställde sig till ett utlämnande och fått svaret att det skulle ”allvarligt försämra den ömsesidiga respekten” mellan de båda myndigheterna. Alltså omfattades handlingarna av utrikessekretess, enligt Finansinspektionen.

Sökanden överklagade till kammarrätten och skrev att utrikessekretessen gäller uppgifter som vid ett utlämnande kan skada Sverige som land. Att ett utlämnande kan försvåra samarbetet mellan Finansinspektionen och en delstatsmyndighet i USA räcker inte för att sekretess ska gälla, ansåg han.

Men kammarrätten höll inte med. Visserligen är föremålet för sekretessen främst uppgifter som rör Sveriges förbindelser på nationell nivå, t.ex. utrikespolitiska förbindelser. Men kammarrätten tog hänsyn till att uppgifterna i det här fallet rörde ett ärende med koppling till läckan Panama papers som kan antas involvera ytterligare stater och att det rörde sig om ett område (finanssektorn) ”där hög sekretess av tradition råder (RÅ 2009 ref. 59).”

Därför var utrikessekretessen tillämplig i detta fall, enligt kammarrätten. Samtidigt fanns det uppgifter i handlingarna som var så harmlösa att de kunde lämnas ut, trots utrikessekretess, ansåg domstolen och lämnade ut dessa till sökanden.