Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En meddelandelogg i ett internt kommunikationssystemet
som Trafikverket och Sweco hade använt i ett byggprojekt var en sådan löpande förd förteckning som anses upprättad när den har färdigställts för anteckning eller införing. Det bedömde kammarrätten i den här domen.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, är en självständig kommitté under Finansdepartementet som publicerar forskningsrapporter i olika ämnen. År 2019 publicerade ESO rapporten Synd och skatt som bland annat handlar om svensk alkoholpolitik. Under arbetet med rapporten hade det uppstått en fråga om rapportförfattaren kunde anses jävig på grund av ett sidouppdrag för en annan uppdragsgivare. ESO tyckte inte det. Men senare intresserade sig nykterhetsorganisationen IOGT-NTO för jävsproblematiken och begärde ut ett antal mejl mellan rapportförfattaren och ESO:s företrädare i denna fråga. ESO avslog begäran. Det blev upprinnelsen till en rad domstolsprocesser där kammarrätten gång på gång underkände ESO:s avslagsbeslut.
Myndighetens första beslut var inte fattat av en behörig befattningshavare och fick bakläxa i kammarrätten. Det andra var bristfälligt motiverat. Bakläxa igen. Det tredje behandlade inte alla delar av IOGT-NTO:s begäran. Bakläxa. Fjärde gången gillt menade ESO att mejlen var minnesanteckningar som inte behövde lämnas ut. Kammarrätten underkände även det beslutet.
Efter ett år och fyra domstolsprocesser lämnade ESO till slut ut mejlen, men i en hårt maskerad form, med hänvisning till affärssekretess. Det beslutet överklagades inte av IOGT-NTO.
JO kritiserade Finansinspektionen för att myndigheten inte hade följt kraven i sina egna styrdokument vad gällde dokumentation i undersökningsärenden. Brister i dokumentationen, liksom brister i själva styrdokumenten, skapade dessutom förvirring kring när undersökningsärendena skulle anses avslutade.
Bland annat menade myndigheten att den efterföljande utvärderingen ingick som en del i undersökningsärendet. Det slog JO ner på med orden: ”Finansinspektionens utvärdering av sina egna insatser kan enligt min mening inte ha något med sakfrågan i ett undersökningsärende att göra, utan ärendet måste anses vara avslutat när samtliga åtgärder i förhållande till den granskade parten har vidtagits.” JO var kritisk till rutinen eftersom vissa handlingar i ett ärende blir allmänna först när ärendet är avslutat, vilket betyder att tiden för avslutande påverkar möjligheten till insyn.
Mejl som hade skickats mellan anställda på Sahlgrenska universitetssjukhuset var visserligen inte inkomna eller expedierade handlingar, trots att vissa mejl hade skickats från en mejladress som tillhörde Göteborgs universitet. Det konstaterade kammarrätten i den här domen. Däremot var mejlen allmänna handlingar därför att de tillhörde ett avslutat ärende. Det gällde både de handlingar som tillförde ärendet sakuppgifter och de handlingar som var kopplade till ärendet på andra sätt och inte kunde klassificeras som utkast eller minnesanteckningar. En handling som bestod av ett utkast till ett rutindokument var dock inte en allmän handling, enligt domstolen.
Länsstyrelsen i Jämtland hade tagit fram en rapport om länet som skulle skickas till regeringen. JO konstaterade att rapporten ingick i ett ärende hos länsstyrelsen men bedömde att den inte blev blev en allmän handling när ärendet avslutades utan först när den expedierades till regeringen. Rapporten var ”en handling avsedd att expedieras” och blev därför inte allmän förrän den faktiskt skickades till regeringen, resonerade JO.
Post- och telestyrelsen, PTS, hade bett sina anställda att fylla i en blankett där de skulle ange om de hade bisysslor och vad dessa i så fall bestod i. En person begärde att få ut namnen på de anställda som hade anmält att de hade bisysslor. Men PTS avslog begäran. Myndigheten menade att kartläggningen av de anställdas bisysslor var ett pågående ärende och att blanketterna inte var upprättade handlingar eftersom ärendet inte var avslutat. Personen överklagade och argumenterade för att blanketterna skulle ses som inkomna till myndigheten. Men både kammarrätten och senare Regeringsrätten fastställde PTS beslut. Regeringsrätten menade att blanketterna inte kunde ses som inkomna eftersom de var upprättade av myndighetens egen personal. Regeringsrätten ansåg också att PTS kartläggning av personalens bisysslor skulle betraktas som ett ärende och att blanketterna därmed inte var upprättade eftersom ärendet inte var slutbehandlat vid tiden för begäran.
En tidigare anställd på Riksantikvarieämbetet begärde ut mejl som skickats mellan två chefer. Hon menade att dessa innehöll uppgifter om skälen till att hennes vikariat avslutats i förtid. Myndigheten identifierade ett mejl som stämde inpå hennes begäran men avslog med hänvisning till att det inte var en upprättad handling, bland annat därför att det inte hade ”tillförts” något ärende. Den tidigare anställda överklagade beslutet. Kammarrätten gjorde bedömningen att kvinnans vikariat vid myndigheten var ett ärende som avslutades i och med att hon kom överens med arbetsgivaren om att sluta i förtid med bibehållen lön. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Riksantikvarieämbetet för bedömning av om det aktuella mejlet hänförde sig till det avslutade ärendet och därmed var en allmän handling.
En student vid Stockholms universitet begärde ut en kopia av sin rättade tenta inför en tentamensgenomgång men fick inte ut någon. Han anmälde detta och andra upplevda missförhållanden till JO. Ombudsmannen konstaterade att en tentamensskrivning med examinatorns kommentarer inte var en upprättad och därmed allmän handling förrän ärendet, det vill säga examinationen, var avslutad. Och enligt JO var examinationen inte avslutad förrän examinatorn undertecknat samtliga tentamenslistor efter tentagenomgången.
Kammarrätten fastställde Rikspolisstyrelsens, RPS, beslut att inte lämna ut rapporten ”Lönebilden inom polisen”. Det här eftersom rapporten utgjorde ett första led i kartläggningen av lönebilden. Rapporten som hade tagits fram av en konsult var ett grundmaterial som parterna sedan kunde fortsätta arbeta med. Därmed hade inte ärendet slutbehandlats menade kammarrätten. Domstolen köpte också RPS uppfattning att konsulten inte hade en sådan självständig ställning att rapporten skulle anses som inkommen när konsulten gav in den till RPS.