Poliser med bisysslor var hemliga

En journalist begärde ut samtliga ansökningar om bisysslor hos Polismyndigheten i Malmö samt myndighetens bedömningar och beslut i sådana ärenden sedan år 2016 i omaskerat skick.

Polismyndigheten avslog. En lista med ett stort antal polisanställda skulle kunna användas för att skada verksamheten, ansåg myndigheten.

I handlingarna fanns också uppgifter om anställdas bostadsadresser, privata telefonnummer och personnummer som myndigheten inte ville lämna ut eftersom det fanns en risk att de berörda skulle lida men av det.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Uppgifter om polisanställdas fortbildning hemliga

En person begärde ut uppgifter om 37 namngivna polisanställda. Uppgifterna rörde vilka av dessa personer som hade genomgått internutbildning i att utreda grova brott före den 1 juni 2015, vilka inregistrerade bisysslor som fanns på respektive namngiven person under perioden 2006-2016 samt om någon av dessa personer hade haft utlandstjänst som polis eller militär under perioden 2007-2016.

Polismyndigheten avslog begäran och personen överklagade. Kammarrätten delade Polisens bedömning att uppgifter om vilken utbildning som olika anställda genomgått kunde användas för att kartlägga myndighetens förmåga, vilket i sin tur kunde skada den framtida verksamheten. Dessa uppgifter var därför sekretessbelagda.

Vad gällde beslutet att sekretessbelägga uppgifter om bisysslor, konstaterade kammarrätten att Polisen hade använt en sekretessregel som inte är tillämplig på sådana uppgifter. Domstolen upphävde Polisens beslutet i den delen och skickade tillbaka frågan till myndigheten för prövning av om uppgifterna kunde hemlighållas på annan grund.

Uppgifter om den anställda hade gjort utlandstjänst var hemliga, enligt kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess och till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga Polisens verksamhet.

Kartläggning av bisysslor var ett ärende

Post- och telestyrelsen, PTS, hade bett sina anställda att fylla i en blankett där de skulle ange om de hade bisysslor och vad dessa i så fall bestod i. En person begärde att få ut namnen på de anställda som hade anmält att de hade bisysslor. Men PTS avslog begäran. Myndigheten menade att kartläggningen av de anställdas bisysslor var ett pågående ärende och att blanketterna inte var upprättade handlingar eftersom ärendet inte var avslutat. Personen överklagade och argumenterade för att blanketterna skulle ses som inkomna till myndigheten. Men både kammarrätten och senare Regeringsrätten fastställde PTS beslut. Regeringsrätten menade att blanketterna inte kunde ses som inkomna eftersom de var upprättade av myndighetens egen personal. Regeringsrätten ansåg också att PTS kartläggning av personalens bisysslor skulle betraktas som ett ärende och att blanketterna därmed inte var upprättade eftersom ärendet inte var slutbehandlat vid tiden för begäran.

RA_2004_ref_49