Foto i ansökningshandling var offentlig

Den personaladministrativa sekretessen i 39:3 2 st OSL är tillämplig på uppgifter i ansökningshandlingar oavsett om de sökande till tjänsten faktiskt blev anställda eller inte. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Jämför med domen KR Göteborg 7764-20 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning, det vill säga att sekretessen bara gäller ansökningshandlingen för den som fick jobbet och blev anställd.

Sekretessen i 39:3 2 st gäller dock inte eventuella fotografier av den sökande i ansökningshandlingen, eftersom sekretessen endast skyddar fotografier i underlag för tjänstekort och intern presentation av myndighetens personal (personalbilder på intranätet).

I den här domen ansåg kammarrätten inte heller att personen bakom begäran (som troligen var en av de sökande i anställningsärendet) hade rätt att ta del av uppgifterna i egenskap av part. Det här eftersom Göteborgs energi inte är en myndighet och inte omfattas av förvaltningslagens regler om partsinsyn.

Bakläxa på sekretess för socialsekreterares namn

En person begärde ut lönelistor för flera yrkeskategorier inom socialtjänsten i Jönköpings kommun. Förutom lön, ville han att listorna skulle omfatta uppgifter om namn, arbetsplats, yrkestitel samt födelsedatun. Kommunen lämnade ut listorna men utan uppgifter om namn och födelsedatum.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut att sekretessbelägga namnen på de anställda i listan. Domstolen konstaterade att namn på offentliganställda är offentliga som utgångspunkt. Undantaget är om det finns omständigheter i ärendet som tyder på att ett utlämnande skulle kunna leda till våld eller annat allvarligt men för de anställda. Kammarrätten tyckte inte att den frågan var tillräckligt utredd och skickade tillbaka ärenden i den delen till kommunen. Kammarrätten fastställde däremot kommunen beslut att hemlighålla de anställdas födelsedatum.

Timvikariers mobilnummer skulle lämnas ut

Högskolan i Gävle hade rätt att få ut mobilnummer till timvikarier i Gävle kommun för ett forskningsprojekt. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Anledningen var att telefonnumren skulle användas för forskningsändamål och högskolans intresse av att ta del av uppgifterna övervägde risken för men för timvikarierna.

Personalsekretess skyddar inte bostadsort

En person begärde hos Kristinehamns kommun att få ut uppgift om bostadsort för ett antal tjänstemän vid kommunen. Kommunen avslog begäran.

Personen överklagade till kammarrätten som gav honom rätt. Personalsekretessen i OSL 39:3 gäller uppgift om bostadsadress, bostadsorten är därför offentlig. Kammarrätten bestämde att kommunen skulle lämna ut de begärda uppgifterna.

Personalsekretess omfattade förtroendevalda

En person begärde att få ta del av uppgifter om hemadresser för samtliga förtroendevalda i Socialnämnden i Gävle kommun. Socialnämnden avslog begäran med motiveringen att adressuppgifter till nämndens ledamöter är att betrakta som uppgifter om anställd personal som omfattas av sekretess.

Personen överklagade och menade att uppgifter om förtroendevalda inte omfattas av den personaladministrativa sekretessen. Kammarrätten höll inte med klaganden och avslog överklagandet.

Tjänstemobilnummer var inte hemliga

En journalist hade rätt att få ut tjänstemobilnummer till samtliga anställda vid Finansinspektionen, med undantag för anställda med skyddade personuppgifter. Det slog kammarrätten fast i det här målet. Det spelade ingen roll att de anställda även använde tjänstemobilerna privat och kunde nås på dessa i hemmet.

Kammarrätten avslog journalistens yrkande om att få ut namn, e-postadress och tjänstemobilnummer avseende en person med skyddade personuppgifter.

Poliser med bisysslor var hemliga

En journalist begärde ut samtliga ansökningar om bisysslor hos Polismyndigheten i Malmö samt myndighetens bedömningar och beslut i sådana ärenden sedan år 2016 i omaskerat skick.

Polismyndigheten avslog. En lista med ett stort antal polisanställda skulle kunna användas för att skada verksamheten, ansåg myndigheten.

I handlingarna fanns också uppgifter om anställdas bostadsadresser, privata telefonnummer och personnummer som myndigheten inte ville lämna ut eftersom det fanns en risk att de berörda skulle lida men av det.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Uppgifter om polisanställdas fortbildning hemliga

En person begärde ut uppgifter om 37 namngivna polisanställda. Uppgifterna rörde vilka av dessa personer som hade genomgått internutbildning i att utreda grova brott före den 1 juni 2015, vilka inregistrerade bisysslor som fanns på respektive namngiven person under perioden 2006-2016 samt om någon av dessa personer hade haft utlandstjänst som polis eller militär under perioden 2007-2016.

Polismyndigheten avslog begäran och personen överklagade. Kammarrätten delade Polisens bedömning att uppgifter om vilken utbildning som olika anställda genomgått kunde användas för att kartlägga myndighetens förmåga, vilket i sin tur kunde skada den framtida verksamheten. Dessa uppgifter var därför sekretessbelagda.

Vad gällde beslutet att sekretessbelägga uppgifter om bisysslor, konstaterade kammarrätten att Polisen hade använt en sekretessregel som inte är tillämplig på sådana uppgifter. Domstolen upphävde Polisens beslutet i den delen och skickade tillbaka frågan till myndigheten för prövning av om uppgifterna kunde hemlighållas på annan grund.

Uppgifter om den anställda hade gjort utlandstjänst var hemliga, enligt kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess och till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga Polisens verksamhet.

Handlingar i CV-databas kunde tas fram med rutinåtgärder

En journalist begärde ut CV för chefer inom Vetlanda kommun. Kommunen avslog med hänvisning till att dessa förvarades digitalt i verktyget Offentliga jobb och innehöll en rad hemliga uppgifter, t.ex. chefernas privata kontaktuppgifter och personnummer. Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande över överklagandet skrev kommunen att det urval som journalisten hade begärt ut inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder och att det skulle krävas en omfattande arbetsinsats för att maskera de sekretessbelagda uppgifterna i handlingarna. Kammarrätten underkände kommunens argument, bland annat med hänvisning till att kommunen inte hade beskrivit omfattningen och komplexiteten av det arbete som krävdes för att ta fram handlingarna. Domstolen konstaterade också att en begäran om handlingar inte kan avslås på den grunden att det skulle ta lång tid att sekretesspröva handlingarna. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en noggrann sekretessprövning av de begärda handlingarna.

Larmoperatörs namn hemlighölls på fel grund

En person begärde ut namnet på en larmoperatör vid polisen som han hade pratat med vid en händelse. Polisen sekretessbelade operatörens namn med hänvisning till OSL 39:3 2 st.  Personen överklagade. Kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessregeln inte tar sikte på namnuppgifter och återförvisade ärendet till polisen för prövning av om larmoperatörens namn var hemligt enligt första stycket i samma paragraf, det vill säga på den grunden att operatören riskerade att utsättas för våld eller annat allvarlig men om uppgiften lämnades ut.

KR_Stockholm_7001_17

Överklagat beslut_7001_17