Fel att maskera uppgifter om namn i utvisningsbeslut

Namnuppgifter i ett utvisningsbeslut ”torde” inte kunna hemlighållas med stöd av en av Migrationsverket angiven paragraf i OSL, enligt en dom i kammarrätten. Domstolens besked kommer efter ett överklagande från en person som begärt ut namn- och telefonnummer till ett antal berörda personer. När det gäller telefonuppgifterna gör kammarrätten samma bedömning som verket om sekretess för enskilds personliga förhållanden, men alltså inte i fråga om för- och efternamn. Sekretessen bör i detta fall endast gälla de angivna skälen i ett utvisningsbeslut, är domstolens mening. Rätten hänvisar till ett tidigare meddelat utslag från 2008, och anser att Migrationsverkets prövning i frågan inte har varit fullständig. Myndigheten har även svepande hänvisat till ytterligare ett lagrum att göra någon egentlig prövning mot den bestämmelsen, enligt domen.

Migrationsverket måste nu hantera frågan på nytt i ljuset av kammarrättens ställningstagande.

Vårdnadshavare på förskola var hemliga

En person vände sig till Stockholms stad för att få ut en lista med namn och telefonnummer till vårdnadshavare på den förskoleavdelning där hans egna barn gick.

Kommunen lämnade bara ut namn och telefonnummer till de vårdnadshavare som hade godkänt att deras uppgifter blev synliga för andra vårdnadshavare på den digitala portalen Skolplattformen.

Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag.

Timvikariers mobilnummer skulle lämnas ut

Högskolan i Gävle hade rätt att få ut mobilnummer till timvikarier i Gävle kommun för ett forskningsprojekt. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Anledningen var att telefonnumren skulle användas för forskningsändamål och högskolans intresse av att ta del av uppgifterna övervägde risken för men för timvikarierna.

Jobbsökandes foto var offentligt

En person begärde ut cv för de personer som hade sökt ett jobb som avdelningschef vid kommunala bolaget Gästrike återvinnare. Bolaget lämnade ut tre cv:n och ett personligt brev. I det senare hade kommunen maskerat avsändarens foto, namn, bostadsadress, telefonnummer, e-postadress
och personnummer.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att foto, namn och personnummer kunde lämnas ut eftersom det inte fanns någon anledning att tro att den berörda personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Bostadsadress, privat e-postadress och privat telefonnummer är uppgifter som har ett starkare sekretesskydd. Kammarrätten ansåg trots det att bostadsadress ändå kunde lämnas ut. Däremot inte privat telefonnummer och privat e-postadress.

Polisers jobbnummer inte hemliga

En person begärde ut bland annat kontaktuppgifter (namn, befattning, telefonnummer och mejladress) till den polispersonal som hade arbetat med en viss förundersökning. Syftet var att han ville kunna nå de som hade varit involverade i ärendet.

Polismyndigheten avslog begäran. Myndigheten hänvisade till OSL 15:2 1 st (försvarssekretess) och OSL 18:1 1 st (förundersökningssekretess) när det gällde utredarna i ärendet, och till sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden OSL 35:1 när det gällde övrig personal.

Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. När det gällde utredarna konstaterade domstolen att begäran rörde ett fåtal tjänstemän inom polisen och att uppgifter om dessa personers namn och funktion redan hade lämnats ut. Mot den bakgrunden kunde man inte anse att utredarna skulle skadas av ett utlämnande av kontaktuppgifterna, dessa skulle därför lämnas ut.

Vad gällde övrig personal konstaterade domstolen att dessa hade agerat som tjänstemän i ärendet och därmed inte skyddades av en sekretess som gäller för enskilda. Domstolen skickade tillbaka ärendet till polisen i den delen för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan regel.

Tjänstemobilnummer var inte hemliga

En journalist hade rätt att få ut tjänstemobilnummer till samtliga anställda vid Finansinspektionen, med undantag för anställda med skyddade personuppgifter. Det slog kammarrätten fast i det här målet. Det spelade ingen roll att de anställda även använde tjänstemobilerna privat och kunde nås på dessa i hemmet.

Kammarrätten avslog journalistens yrkande om att få ut namn, e-postadress och tjänstemobilnummer avseende en person med skyddade personuppgifter.

Fick ut kontaktuppgifter till andra föräldrar på förskolan

En person begärde hos kommunen att få ut kontaktuppgifter till föräldrarna på den förskola där han hade sina egna barn. Kommunen vägrade och personen överklagade. Han anförde följande:

I dag kan inga föräldrar komma i kontakt med varandra och diskutera frågor om förskolan, då förskolan varken anordnat föräldramöten eller föräldraråd under de två terminer som den varit öppen. Förskolan har inte heller velat hjälpa till med att sätta ihop en frivillig kontaktlista som skulle kunna hänga på förskolans anslagstavla. Föräldrar får inte heller lämna meddelanden till varandra via exempelvis barnens klädkorgar. De har helt enkelt ingen annan chans att prata med varandra än att stå och vänta ut alla föräldrar vid grinden.

Kammarrätten biföll överklagandet och bestämde att personen skulle få ut kontaktuppgifterna, med undantag för sådana som gällde föräldrar med skyddade personuppgifter. Enligt domstolen var de begärde uppgifterna sådana som normalt är harmlösa, ofta offentliga och i varje fall vanligen lätt tillgängliga.

Tjänstemäns kontaktuppgifter inte hemliga

Namn och kontaktuppgifter till chefer och andra tjänstemän på överförmyndarnämnden och socialtjänsten skyddas inte av den sekretess som avser uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Fel att sekretessbelägga personuppgifter

När Samhällsnämnden i Härnösands kommun lämnade ut bygglovshandlingar till en kommuninvånare maskerade nämnden personnummer, telefonnummer, adresser, och e-postadresser som förekom i handlingarna. Det här med motiveringen att de berörda personerna skulle kunna utsättas för våld eller hot om uppgifterna lämnades ut samt att det kunde antas att mottagaren skulle använda uppgifterna i strid mot GDPR. Sökanden överklagade och kammarrätten ändrad nämndens beslut och bestämde att de aktuella handlingarna skulle lämnas ut i sin helhet.

Telefonlista inte allmän handling

En person begärde ut mobilnumren till samtliga tjänstemobiler som används av anställda i Vara kommun. Kommunen och senare kammarrätten avslog med hänvisning till att listan används för internt bruk och inte är en upprättad handling.

KR_Jonkoping_1752_16