Arvsfonden nekas vissa uppgifter om godmanskap för avliden person

Överförmyndarnämnden i Åre, Krokom, Ragunda och Östersunds kommuner avslog en begäran från Allmänna arvsfonden om att få ut en akt gällande förvaltarskap/godmanskap för en avliden person. Enligt nämnden omfattades akten i sin helhet av sekretess. Den bedömningen delar dock inte kammarrätten, som i sitt utslag beslutar att samtliga handlingar – med undantag för uppgifter om en god mans personliga och ekonomiska förhållanden – ska lämnas ut. De senare uppgifterna kan inte röjas utan risk för att den berörda personen riskerar lida skada eller men, enligt domstolen, som slår fast att en sekretessbrytande bestämmelse inte är tillämplig i sammanhanget. Detta då arvsfonden inte kan anses utgöra någon närstående till den avlidne.

Allmänna arvsfonden, som är legal arvinge efter den avlidne då inga släktingar med arvsrätt finns, har uppgett att de efterfrågade uppgifterna ska kunna användas i en eventuell rättsprocess.

Klagomål mot förvaltare var hemliga

En journalist begärde ut klagomål som hade kommit in till en överförmyndarnämnd mot en viss namngiven ställföreträdare. Enligt journalisten var ställföreträdaren misstänkt för att ha förskingrat pengar från ett stort antal huvudmän som denne hade varit förvaltare åt. En fråga som journalisten ville undersöka var hur överförmyndarnämnden hade skött sitt tillsynsuppdrag i förhållande till den aktuella ställföreträdaren.

Överförmyndarnämnden avslog och beslutet fastställdes av kammarrätten efter överklagande. Enligt domstolen stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan skada eller men för ställföreträdaren.

Ersättning till gode män hemlig

Det är hemligt hur mycket gode män får betalt för sina uppdrag, enligt den här domen.

Fick inte ut uppgifter om tidigare förvaltare

En förvaltare för en viss huvudman (en person som har en förvaltare eller god man) begärde hos överförmyndaren i Uddevalla kommun att få ta del av den tidigare förvaltarens redogörelse för utfört uppdrag avseende samma huvudman. Överförmyndaren avslog begäran. 

Förvaltaren överklagade till kammarrätten som fastställde överförmyndarens beslut. Han gick då vidare till HFD.

HFD bedömde att förvaltaren hade rätt att ta del av uppgifter som omfattades av sekretess till skydd för huvudmannen. Det här mot bakgrund av att huvudmannen själv inte var kapabel att begära ut de aktuella uppgifterna och inte heller kunde efterge sekretessen.

Förvaltaren hade däremot inte rätt att ta del av uppgifter som omfattades av sekretess till skydd för den tidigare förvaltaren. Det hade däremot huvudmannen med stöd av en bestämmelse i föräldrabalken som ger huvudmän rätt att ta del av handlingar som rör ställföreträdarskapet. Men enligt HFD innebär denna bestämmelse inte någon rätt för huvudmannen att efterge sekretessen för någon annan än sig själv, till exempel för en tidigare förvaltare.

God mans årsredovisningar hemliga för henne själv

En tidigare god man och förvaltare ville ha ut de ekonomiska årsredovisningar som hon själv gett in till Överförmyndarnämnden Mitt. Nämnden avslog hennes begäran med hänvisning till sekretess. Hon överklagade, men fick avslag även i kammarrätten.

Kammarrätten konstaterade att sökanden visserligen hade haft kännedom om innehållet i de aktuella handlingarna tidigare. Samtidigt hade det gått lång tid sedan hon senast tog del av dem. ”Det är inte uppenbart att det närmare innehållet i handlingarna fortfarande kan anses vara i allt väsentligt känt för henne”, skrev kammarrätten i domen.

Journalist nekades uppgift om god man

En journalist vände sig till Överförmyndaren i Malmö kommun för att få veta om en person hade god man och vem denna i så fall var. Anledningen var att journalisten inte ville kontakta personen om denne hade en god man. Då ville han hellre kontakta den gode mannen.

Nämnden lämnade ut uppgiften om att personen hade en god man men inte vem som var god man. Journalisten överklagade till kammarrätten för att även få den uppgiften.

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att sekretessen kring vem som är god man åt en viss person kan brytas om det är av väsentlig betydelse för tredje man att få ut denna information (se 11 § förmyndarskapsförordningen och RÅ 2007 ref 82). Men det sökanden hade anfört om syftet med sin begäran, det vill säga journalistiskt arbete, visade inte att det var av väsentlig betydelse för honom att få ut uppgifterna, enligt kammarrätten.

Gode mäns kontaktuppgifter hemlighölls på fel grund

En informatör på ett assistansbolag begärde ut kontaktuppgifter till alla gode män i Stockholms stad för att kunna bjuda in dem till föreläsningar.

Överförmyndarnämnden i Stockholm avslog begäran. Det stod inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att de gode männen led men av det, ansåg nämnden.

Informatören överklagade och försäkrade att hans avsikt bara vara att ”…i god ton bjuda in de gode männen till relevanta föreläsningar anordnade av hans arbetsgivare”.

Kammarrätten tyckte att det lät som ett harmlöst ändamål och upphävde nämndens beslut. Domstolen skickade tillbaka ärendet till nämnden så att den kunde pröva om det fanns någon annan sekretessregel som hindrade ett utlämnande.

Tjänstemäns kontaktuppgifter inte hemliga

Namn och kontaktuppgifter till chefer och andra tjänstemän på överförmyndarnämnden och socialtjänsten skyddas inte av den sekretess som avser uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Eventuella klagomål mot ställföreträdare var hemliga

Överförmyndaren i Vellinge kommun vägrade lämna ut handlingar till en journalist som visade hur många uppdrag en viss god man/förvaltare hade för kommunen och om det förekommit klagomål mot honom. Kommunen skrev bland annat att det blir svårare att rekrytera ställföreträdare om de riskerar att utsättas för massmedial granskning och att en sådan granskning kan uppfattas som integritetskränkande för den som utsätts. Journalisten överklagade till kammarrätten och invände att uppgifter om en ställföreträdares uppdrag inte är uppgifter om personliga eller ekonomiska förhållanden. Kammarrätten höll inte med och avslog överklagandet.

Offentligt hur många uppdrag god man hade

En person hade rätt få veta hur många uppdrag en viss god man hade under ett angivet år. Det slog kammarrätten fast i den här domen.