Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Överförmyndarnämnden i Åre, Krokom, Ragunda och Östersunds kommuner avslog en begäran från Allmänna arvsfonden om att få ut en akt gällande förvaltarskap/godmanskap för en avliden person. Enligt nämnden omfattades akten i sin helhet av sekretess. Den bedömningen delar dock inte kammarrätten, som i sitt utslag beslutar att samtliga handlingar – med undantag för uppgifter om en god mans personliga och ekonomiska förhållanden – ska lämnas ut. De senare uppgifterna kan inte röjas utan risk för att den berörda personen riskerar lida skada eller men, enligt domstolen, som slår fast att en sekretessbrytande bestämmelse inte är tillämplig i sammanhanget. Detta då arvsfonden inte kan anses utgöra någon närstående till den avlidne.
Allmänna arvsfonden, som är legal arvinge efter den avlidne då inga släktingar med arvsrätt finns, har uppgett att de efterfrågade uppgifterna ska kunna användas i en eventuell rättsprocess.
En förvaltare för en viss huvudman (en person som har en förvaltare eller god man) begärde hos överförmyndaren i Uddevalla kommun att få ta del av den tidigare förvaltarens redogörelse för utfört uppdrag avseende samma huvudman. Överförmyndaren avslog begäran.
Förvaltaren överklagade till kammarrätten som fastställde överförmyndarens beslut. Han gick då vidare till HFD.
HFD bedömde att förvaltaren hade rätt att ta del av uppgifter som omfattades av sekretess till skydd för huvudmannen. Det här mot bakgrund av att huvudmannen själv inte var kapabel att begära ut de aktuella uppgifterna och inte heller kunde efterge sekretessen.
Förvaltaren hade däremot inte rätt att ta del av uppgifter som omfattades av sekretess till skydd för den tidigare förvaltaren. Det hade däremot huvudmannen med stöd av en bestämmelse i föräldrabalken som ger huvudmän rätt att ta del av handlingar som rör ställföreträdarskapet. Men enligt HFD innebär denna bestämmelse inte någon rätt för huvudmannen att efterge sekretessen för någon annan än sig själv, till exempel för en tidigare förvaltare.
En tidigare god man och förvaltare ville ha ut de ekonomiska årsredovisningar som hon själv gett in till Överförmyndarnämnden Mitt. Nämnden avslog hennes begäran med hänvisning till sekretess. Hon överklagade, men fick avslag även i kammarrätten.
Kammarrätten konstaterade att sökanden visserligen hade haft kännedom om innehållet i de aktuella handlingarna tidigare. Samtidigt hade det gått lång tid sedan hon senast tog del av dem. ”Det är inte uppenbart att det närmare innehållet i handlingarna fortfarande kan anses vara i allt väsentligt känt för henne”, skrev kammarrätten i domen.
En journalist vände sig till Överförmyndaren i Malmö kommun för att få veta om en person hade god man och vem denna i så fall var. Anledningen var att journalisten inte ville kontakta personen om denne hade en god man. Då ville han hellre kontakta den gode mannen.
Nämnden lämnade ut uppgiften om att personen hade en god man men inte vem som var god man. Journalisten överklagade till kammarrätten för att även få den uppgiften.
Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att sekretessen kring vem som är god man åt en viss person kan brytas om det är av väsentlig betydelse för tredje man att få ut denna information (se 11 § förmyndarskapsförordningen och RÅ 2007 ref 82). Men det sökanden hade anfört om syftet med sin begäran, det vill säga journalistiskt arbete, visade inte att det var av väsentlig betydelse för honom att få ut uppgifterna, enligt kammarrätten.
En dotter vände sig till överförmyndarnämnden och begärde att få veta hur många klienter som hennes mammas gode man hade. Dottern befarade att den gode mannen bara var ute efter lättförtjänta pengar. Överförmyndarnämnden avslog hennes begäran och beslutet fastställdes av kammarrätten efter överklagandet. Kammarrätten konstaterade att det rörde sig om uppgifter om den gode mannens personliga och ekonomiska förhållanden och att det inte stod klart att dessa kunde lämnas ut utan att den gode mannen lider men.
Två SVT-journalister begärde ut uppgifter om vilka personer som hade i uppdrag att vara gode män åt ensamkommande barn i ett antal Skånekommuner samt hur många barn respektive god man hade hand om. Överförmyndarnämnderna vägrade lämna ut uppgifterna och journalisterna överklagade. Kammarrätten fastställde nämndernas avsagsbeslut med hänvisning till att de gode männen kunde lida men om uppgifterna lämnades ut. Det här mot bakgrund av att journalisterna avsåg att använda uppgifterna bland annat för att granska de gode männens arbete.
Se även KR Göteborg 5475-13 där domstolen kom till delvis motsatt slutsats.
HFD ansåg att en kvinnas systerson tillhörde hennes närmaste släktingar och att han därför hade rätt till insyn i hennes ärende hos överförmyndarnämnden enligt OSL 32:5.
En person hade rätt att få ut namn och adress på samtliga gode män som tillhörde Västerås överförmyndarnämnd. Personen tänkte använda uppgifterna för att kontakta de gode männen och göra marknadsföring. En oenig kammarrätt konstaterade att uppgifterna kunde lämnas ut utan att men för de gode männen.
En person begärde ut sina tidigare gode mäns CV, betyg, belastningsregisterutdrag, utdrag ur kronofogdens register och intervjuanteckningar från Överförmyndarnämnden i Nacka kommun. Nämnden nekade med hänvisning till OSL 32:4. Det var fel konstaterade kammarrätten eftersom handlingarna inte tillhörde ett specifikt godmansärenden och därmed inte heller ett ärende enligt föräldrabalken.
JO kritiserade överförmyndarnämnden i Borlänge kommun, bland annat för att den som regel krävde personlig inställelse av den som vill ta del av allmänna handlingar hos nämnden.