Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En dotter vände sig till överförmyndarnämnden och begärde att få veta hur många klienter som hennes mammas gode man hade. Dottern befarade att den gode mannen bara var ute efter lättförtjänta pengar. Överförmyndarnämnden avslog hennes begäran och beslutet fastställdes av kammarrätten efter överklagandet. Kammarrätten konstaterade att det rörde sig om uppgifter om den gode mannens personliga och ekonomiska förhållanden och att det inte stod klart att dessa kunde lämnas ut utan att den gode mannen lider men.
Två SVT-journalister begärde ut uppgifter om vilka personer som hade i uppdrag att vara gode män åt ensamkommande barn i ett antal Skånekommuner samt hur många barn respektive god man hade hand om. Överförmyndarnämnderna vägrade lämna ut uppgifterna och journalisterna överklagade. Kammarrätten fastställde nämndernas avsagsbeslut med hänvisning till att de gode männen kunde lida men om uppgifterna lämnades ut. Det här mot bakgrund av att journalisterna avsåg att använda uppgifterna bland annat för att granska de gode männens arbete.
Se även KR Göteborg 5475-13 där domstolen kom till delvis motsatt slutsats.
HFD ansåg att en kvinnas systerson tillhörde hennes närmaste släktingar och att han därför hade rätt till insyn i hennes ärende hos överförmyndarnämnden enligt OSL 32:5.
En person hade rätt att få ut namn och adress på samtliga gode män som tillhörde Västerås överförmyndarnämnd. Personen tänkte använda uppgifterna för att kontakta de gode männen och göra marknadsföring. En oenig kammarrätt konstaterade att uppgifterna kunde lämnas ut utan att men för de gode männen.
En person begärde ut sina tidigare gode mäns CV, betyg, belastningsregisterutdrag, utdrag ur kronofogdens register och intervjuanteckningar från Överförmyndarnämnden i Nacka kommun. Nämnden nekade med hänvisning till OSL 32:4. Det var fel konstaterade kammarrätten eftersom handlingarna inte tillhörde ett specifikt godmansärenden och därmed inte heller ett ärende enligt föräldrabalken.
JO kritiserade överförmyndarnämnden i Borlänge kommun, bland annat för att den som regel krävde personlig inställelse av den som vill ta del av allmänna handlingar hos nämnden.
En journalist hade inte rätt att få veta om en person hade god man och vem den gode mannen i så fall var. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt kammarrätten kunde det inte anses vara av väsentlig betydelse för en journalist att få veta om en person har god man.