Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: adress
Fortsatt sekretess för dom trots felaktig hänvisning
När förvaltningsrätten i Umeå meddelade dom i ett mål om tvångsvård beslutade domstolen samtidigt att fortsatt sekretess skulle gälla för en bilaga till domen. I bilagan fanns uppgifter om vårdnadshavarens och barnets namn, personnummer och adress. Som grund för detta hänvisade domstolen till socialtjänstsekretess.
En person begärde ut den sekretessbelagda bilagan och fick avslag av domstolen. Sökanden överklagade till kammarrätten som upphävde förvaltningsrättens beslut eftersom socialtjänstsekretessen inte är tillämplig på uppgifter som har tagits in i en dom. Ärendet gick tillbaka till förvaltningsrätten för prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig. Förvaltningsrätten lämnade ut personnumren men sekretessbelade uppgifterna om namn och personnummer med hänvisning till folkbokföringssekretess. De berörda personerna ansågs ha en hotbild mot sig.
Sökanden överklagade återigen till kammarrätten som denna gång fastställde förvaltningsrättens beslut. Sökanden överklagade då till HFD. Enligt HFD var frågan i målet om om uppgifter i en domstols dom, som har begärts ut med stöd av offentlighetsprincipen, kan hemlighållas med hänvisning till en annan sekretessbestämmelse än den som domstolen i domen har beslutat ska vara fortsatt tillämplig. HFD:s svar blev i detta fallet ja. HFD menade att det framgick tydligt av förvaltningsrättens beslut att fortsatt sekretess skulle gälla för uppgifterna var motiverat av samma skyddsintresse som skyddas av folkbokföringssekretessen, men att domstolen av misstag hänvisade till en annan sekretessregel. Därmed kunde folkbokföringssekretessen ändå tillämpas på uppgifterna.
Fick personnummer men inte adresser
En journalist vände sig till Kronofogden och begärde ut alla ansökningar om verkställighet av utbetalning av skadestånd på grund av brott, som hade kommit in till myndigheten under en vecka. Myndigheten lämnade ut ansökningarna men med vissa uppgifter maskerade. Bland annat fick journalisten inte ut de sökandes adresser.
Han överklagade detta till kammarrätten och påpekade att han hade fått ut de sökandes namn och personnummer och därmed lätt kunde ta reda på deras adresser via öppna källor. Men kammarrätten tyckte inte att adressuppgifterna kunde ”anses ha gjorts tillgängliga genom utlämnandet av uppgifterna om sökandenas namn och personnummer”. Det blev avslag med andra ord.
Inte hemligt var intagen bor
Det är inte hemligt vid vilken anstalt en fånge är placerad även om det finns en hotbild mot honom eller henne. Det slog kammarrätten fast i denna dom och hänvisade till att Kriminalvården ansvarar för intagnas säkerhet.
Foderproducent fick ut mjölkbönders adresser
Dåvarande Regeringsrätten konstaterade att Jordbruksverkets adressregister över mjölkproducenter kunde lämnas ut till Danisco Sugar AB som ville använda uppgifterna för att marknadsföra sina foderprodukter. Enligt domstolen fanns det inte skäl att tro att bolaget skulle använda uppgifterna i strid mot personuppgiftslagen, PUL. Domstolen konstaterade att bolagets behov av att marknadsföra sina produkter var ett berättigad intresse enligt personuppgiftslagen. Och det intresset vägde över mjölkproducenternas integritetsintresse. Det här eftersom det var fråga om marknadsföring riktad till näringsidkare, att uppgifterna i fråga inte kunde bedömas som känsliga och att mjölkproducenterna kunde motsätta sig att personuppgifterna användes för direktmarknadsföring.
Adresser till barn i förskolekö offentliga
Ett privat barnomsorgsföretag hade rätt att få ut adresserna till de barn som stod på kölista för placering i förskola i Varbergs kommun. Det här med undantag för adressuppgifter om barn med skyddade personuppgifter. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
Flyktingboende hemlighölls på fel grund
Uppsala kommun vägrade lämna ut ett avtal som kommunen tecknat med ett bolag om genomgångsbostäder för flyktingar. Avtalet innehöll bland annat adressen till det aktuella boendet och kommunen hänvisade till de många anlagda bränder som drabbat flyktingboenden runt om i landet. Som grund för sekretess använde kommunen sekretessregeln i OSL 18:13 som skyddar uppgifter i verksamhet som syftar till att hantera fredstida kriser. Personen som hade begärt ut avtalet överklagade till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunens beslut eftersom den menade att avtalet inte hörde till en sådan verksamhet som avses i OSL 18:13. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som var tillämplig.
Jmf med KR Göteborg 6442-15
Adresser till flyktingboenden hemlighölls på felaktig grund
En person begärde att få ut adresserna till Upplands Väsby kommuns befintliga och planerade flyktingboenden. Kommunen avslog med hänvisning till OSL 18:3. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Kammarrätten påpekade att adresser till flyktingboenden generellt sett inte kan anses ingå i verksamhet som syftar till att biträda polisens brottsbekämpande arbete. Därför var sekretessregeln som kommunen hade åberopat inte tillämplig. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen med ett tips om att OSL 18:13 skulle kunna vara tillämplig i stället.
Fackförbund fick rätt till adresser för utskick
Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.
KR Sthlm 5834-13
En person hade rätt att få ut namn och adress på samtliga gode män som tillhörde Västerås överförmyndarnämnd. Personen tänkte använda uppgifterna för att kontakta de gode männen och göra marknadsföring. En oenig kammarrätt konstaterade att uppgifterna kunde lämnas ut utan att men för de gode männen.
KR Sthlm 4265-12
Den som blir kontaktad av en journalist kan inte antas lida betydande men av det. Det gäller även om personen i fråga är föremål för utredning hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det konstaterade kammarrätten och bestämde att en journalist hade rätt att få ut kontaktuppgifter till en läkare från HSAN.