Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
När en reporter kontaktade Kronofogden för att få ut uppgifter om en gäldenär antecknade myndigheten journalistens namn och vilken typ av uppgifter som hade begärts ut i gäldenärens akt. På så sätt blev uppgifterna om journalisten en allmän handling. Gäldenären kom också att begära ut handlingarna i akten och fick ta del av informationen om journalisten.
Justitieombudsmannen konstaterar att det ”mot bakgrund av de intressen som bär upp offentlighetsprincipen och anonymitetsskyddet” var olämpligt att dokumentera vem som hade begärt att få del av uppgifterna, och kritiserar Kronofogden för hanteringen.
En person hade inte rätt att själv söka i allmänhetens diarium i Kronofogdens ärendehanteringssystem ELMA. Det här eftersom myndigheten inte kunde erbjuda någon inloggning där allmänheten enbart fick del av allmänna handlingar och offentliga uppgifter. Det fanns inte heller någon inloggning med enbart läsrättigheter, vilket innebar att personen skulle kunna förvanska och förstöra uppgifter i systemet.
Domstolen poängterade att den inte kan pröva om en myndighet borde ha ordnat sin databehandling på ett annat sätt, så att allmänheten har terminalåtkomst.
En journalist vände sig till Kronofogden och begärde ut alla ansökningar om verkställighet av utbetalning av skadestånd på grund av brott, som hade kommit in till myndigheten under en vecka. Myndigheten lämnade ut ansökningarna men med vissa uppgifter maskerade. Bland annat fick journalisten inte ut de sökandes adresser.
Han överklagade detta till kammarrätten och påpekade att han hade fått ut de sökandes namn och personnummer och därmed lätt kunde ta reda på deras adresser via öppna källor. Men kammarrätten tyckte inte att adressuppgifterna kunde ”anses ha gjorts tillgängliga genom utlämnandet av uppgifterna om sökandenas namn och personnummer”. Det blev avslag med andra ord.
En anställd på Kronofogdemyndigheten i Älvsborgs län begärde att få se handlingar som en extern konsult hade lämnat till länskronodirektören. I stället för att pröva begäran förstörde länskronodirektören de begärda handlingarna. Den anställde anmälde direktören till justitiekanslern, JK. I ett yttrande till JK försvarade sig direktören med att handlingarna inte var allmänna utan ”arbetshandlingar” som dessutom innehöll hemliga uppgifter. Det spelade ingen roll, enligt JK. ”Har en handling begärts utlämnad får myndigheten givetvis inte – oavsett om myndigheten bedömt handlingen vara en allmän handling eller inte – förstöra handlingen. Myndigheten har i stället att pröva om handlingen kan lämnas ut och i förekommande fall, avvakta en eventuell överprövning av frågan”, skrev JK i sitt beslut. JK såg ”mycket allvarligt” på det inträffade.
En journalist begärde hos Kronofogden att få kopior av åklagares framställningar till domstol om kvarstad, domstolarnas beslut i dessa ärenden samt de handlingar hos Kronofogden som visade att kvarstadsbesluten hade verkställts av myndigheten. Kronofogden lämnade bara ut handlingarna som visade att kvarstadsbesluten hade verkställts. Journalisten överklagade och kammarrätten slog fast att även övriga handlingar skulle lämnas ut. I första hand eftersom uppgifterna dessa handlingar var helt offentliga hos domstolen samt till viss del framgick av de handlingar som myndigheten hade lämnat ut.
En advokatbyrå fick delvis rätt i kammarrätten och fick därmed ut ytterligare uppgifter ur en skiljedom som förvarades hos Kronofogden.
Kronofogden kritiserades för att inte ha lämnat ut registerutdrag om utmätningar med hänvisning till att det var semestertider och att man därför saknade resurser för att ta fram de begärda utdragen.