Arbetsförmedlingen tillrättavisas om uppställt formkrav för begäran

En person som begärde ut handlingar från Arbetsförmedlingen blev två gånger om hänvisad till ett särskilt webbformulär, något som nu resulterar i kritik från Justitieombudsmannen (JO). Det finns inget lagstöd för en myndighet att ställa upp formkrav för att en begäran ska göras på ett visst sätt, påminner JO myndigheten om. Arbetsförmedlingen får även bakläxa för att personens begäran i ett initialt skede ”i princip” inte hanterades alls, trots att intentionen var uppenbar, och att myndigheten inte gjorde några ansträngningar för att reda ut vilka handlingar som avsågs. Den saktfärdiga handläggningen fortsatte sedan ärendet igenom och vid tidpunkten för beslutet var det fortsatt oklart om önskemålet helt tillgodosetts, konstaterar JO.

JO-kritik mot standardsvar i strid med skyndsamhetskravet

En person begärde ut en sammanställning av information från Halmstads tingsrätt, om vilka tjänstemän som lämnat ut vissa handlingar som begärts ut av adresser tillhörande en viss domän under en viss period. Tingsrätten uppgav att begäran inte skulle hanteras förrän sex dagar senare på grund av tillfällig arbetsanhopning, och informerade sökanden om rätten att begära ett beslut vid missnöje med beskedet. Sökanden begärde ett beslut. Vid det angivna datumet svarade tingsrätten på begäran om sammanställning.

Justitieombudsmannen, JO, inledde utredning. Tingsrätten skrev i sitt yttrande till JO att det kunde ifrågasättas om man borde ha ”påmint om förbudet mot att efterforska vem som begärt ut en allmän handling”. Den tjänsteman som kommunicerat med klaganden uppgav att svaret som skickades var ett standardsvar.

JO betonade att standardsvaret innehåll inte är förenligt med det grundlagsstadgade kravet på skyndsamhet. Tingsrätten borde dessutom skyndsamt ha underrättat klaganden om att begäran inte kunde tillmötesgås och om möjligheten att begära ett överklagbart beslut. Tingsrätten kunde inte undgå kritik för bristerna i handläggningen.

Gällande det tingsrätten framfört om efterforskningsförbudet påpekade JO att förbudet mot att efterforska identiteten på någon som har begärt att få ta del av en allmän handling (2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen) riktar sig till myndigheter, inte enskilda. En skriftlig begäran om att få ta del av en allmän handling blir ofta en allmän handling i sig när den kommer in till en myndighet. Om den i sin tur begärs ut av en annan enskild ska myndigheten lämna ut en efter sedvanlig sekretessprövning. Namnet på den som gjort den ursprungliga begäran är då i regel inte en sekretesskyddad uppgift.

Anlitad konsult fick ansvara för utlämnande – JO kritisk

Uppgiften att lämna ut handlingar i ett ärende på Tyresö kommun överläts av förvaltningen till ett externt ombud i form av en anlitad konsult. En hantering som står i strid med grundlagen, har kommunen för egen del medgett i ett yttrande i det anmälda ärendet. Justitieombudsmannen (JO) instämmer nu i den bedömningen i ett kritikbeslut i ärendet. JO:s kritik mot kommunstyrelsen gäller även det faktum att begäran besvarades först efter sex veckor, samt att den berörda personen inte informerades om möjligheten att begära ett överklagbart myndighetsbeslut gällande de handlingar som inte lämnades ut.

Kriminalvården agerade inte på kammarrättsdom – får skarp JO-kritik

Trots en dom i kammarrätten som innebar att Frivården i Vänersborg åter skulle behandla en persons begäran om att få ta del av epostmeddelanden – där hans namn förekom – avslutade myndigheten helt sonika ärendet. Detta med hänvisning till att begäran hade modifierats och redan tillgodosetts genom tidigare utlämnanden i ärendet. Men Kriminalvården missade att domen i själva verket avsåg en initial begäran som inte var begränsad till vissa specifika mejladresser, och agerade först efter att Justitieombudsmannen (JO) inlett en granskning i fallet. Det resulterar nu i skarp kritik från JO:s sida. Kritikbeslutet gäller även att Kriminalvården dröjde i en vecka med att återkoppla på mannens inledande begäran om handlingar.

JO-kritik mot nekad fotografering av allmänna handlingar i polishus

Den grundlagsstadgade rätten att ta del av allmänna handlingar står ”självfallet” över ett administrativt, muntligt meddelat beslut om avbildningsförbud. Det påpekar Justitieombudsmannen (JO) för Polismyndigheten, efter att en person som nekats fotografera allmänna handlingar hos Göteborgspolisen i fjol ifrågasatt lagligheten i agerandet, och tagit fallet vidare. JO betonar att inte heller ett skriftligt förbud mot avbildning med hänvisning till skyddslagen hade trumfat handlingsoffentligheten enligt tryckfrihetsförordningen. Vid ett sådant förbud borde personen istället ha erbjudits att fotografera handlingarna på en annan plats som inte är klassad som skyddsobjekt, skriver JO.

Polismyndigheten har beklagat händelsen och uppgett att ett särskilt mötesrum, där avbildning av allmänna handlingar är möjlig, nu har inrättats på polisstationen. Samtidigt har ett formellt avbildningsförbud innanför skalskyddet i polishuset inrättats.

JO kritisk till särbehandling vid myndighets utlämnanden

När Justitieombudsmannen (JO) inspekterade Arbetsförmedlingens utlämnanderutiner i fjol hade ett 30-tal granskade ärenden handlagts under mycket lång tid – som allra längst över tre år – utan att några åtgärder satts in. En så långsam och passiv hantering är helt uppenbart inte förenlig med skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen. Det konstaterar JO, som ser med stort bekymmer på förhållandena hos myndigheten, i ett beslut. Att Arbetsförmedlingen har prioriterat vissa personers begäran framför andras går samtidigt stick i stäv med de grundlagsstadgade likhets- och objektivitetsprincipernas förbud mot särbehandling, understryker JO, som i ärendet har riktat in sig på hanteringen av särskilt omfattande och frekventa begäran vid myndigheten.

Arbetsförmedlingen har uppgett att nya rutiner tagits fram för att bemästra den kategorin framställningar, bland annat med fokus på dialog med den enskilde. Det räcker dock inte att utforma principer för att följa grundlagens krav ”utan dessa principer måste efterlevas i praktiken”, skriver JO, som allt som allt är kritisk till de betydande brister som uppdagats vid inspektionen.

JO: Oacceptabelt med handlingar på stället enbart på myndighets huvudkontor

Arbetsförmedlingen inskränker enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar på ett oacceptabelt sätt genom att endast hänvisa till sitt huvudkontor i Solna för att ta del av handlingar på stället. Det anser Justitieombudsmannen (JO) som efter en inspektion av myndighetens utlämnande av allmänna handlingar riktar kritik på flera punkter. JO konstaterar förvisso att hanteringen överlag präglas av skyndsamhet, men noterar samtidigt att myndigheten vid inspektionen i höstas fortsatt hade ett 30-tal pågående ärenden – flera av dem omfattande – där begäran hade gjorts mellan 2021 och 2023. Arbetsförmedlingen hänvisade i dessa fall till en särskild turordningsregel, som JO kommer att granska särskilt i en fördjupad utredning. Kritik riktas även mot brister vid registrering av handlingar och dokumentation av uppgifter.

JO-kritik mot lång väntan på förundersökningsprotokoll

En journalist som begärde ut ett förundersökningsprotokoll från Uppsala tingsrätt fick vänta i drygt två veckor innan en maskad kopia av protokollen lämnades ut. En handläggning som inte var förenlig med skyndsamhetskraven i TF, konstaterar Justitieombudsmannen (JO) i ett beslut. Tingsrätten har beklagat bristerna i ärendet, och klargjort att handläggaren som tog emot begäran omgående borde ha tagit kontakt med ansvarig domare för en sekretessprövning – istället för att lämna besked om att handlingarna som helhet omfattades av sekretess. JO betonar samtidigt att journalisten borde ha fått en snar återkoppling om handläggarens felaktiga hantering.

Samtliga medarbetare på tingsrätten ska nu på nytt informeras om rutinerna kring utlämnande- och sekretessfrågor av ansvarig domare, enligt domstolens yttrande. Även den interna kommunikationen på området kan komma att ses över.

Klargörande om krav på förskottsbetalning för allmänna handlingar

Det finns inget rättsligt utrymme för ett generellt beslut om att avgift för utlämnande av allmänna handlingar alltid ska tas ut i förskott. Det påminner Justitieombudsmannen (JO) om i ett beslut. Endast i undantagsfall – exempelvis då en begäran är omfattande eller resurskrävande – kan det bli aktuellt med förskottsbetalningar, enligt JO. Bakgrunden är ett klagomål från en intagen på Kumla-anstalten om bland annat utformningen på betalningskravet. Kriminalvården hänvisade i sitt beslut till en särskild bestämmelse i 6 kap. 1 a § i OSL gällande förskottsbetalningar, men myndighetens tolkning är enligt JO ofullständig. Bestämmelsen ifråga reglerar dessutom endast tidpunkten för betalning och inte hur avgiften ska tas ut, då den som begär en allmän handling generellt kan betala antingen kontant alternativt via postförskott eller faktura, kommenterar JO. I beslutet understryker JO även att Kriminalvården, vid beslut i frågor om när och hur en avgift för allmänna handlingar ska tas ut, bör ta hänsyn till de svårigheter som omgärdar ett frihetsberövande.

JO: Offentlighetsprincipen central när digitala kontaktvägar införs

Det är av största vikt att offentlighetsprincipen beaktas vid valet av nya tekniska lösningar och kontaktvägar hos myndigheterna. Det påminner chefs-JO Erik Nymansson om i ett beslut riktat mot Region Dalarna, mot bakgrund av en anmälan om bristfällig hantering av en persons begäran om journalhandlingar. Chefs-JO konstaterar att regionen – som har inrättat en gemensam utlämningsfunktion med en rutin med telefonbeställningar till ett automatiserat system – av allt att döma inte haft offentlighetsprincipen i förgrunden. Varken myndighetens organisatoriska indelning eller dess arbetssätt får leda till att ”principen om allmänna handlingars offentlighet beskärs”, till men för de som inte vill eller kan använda sig av digitala kontaktvägar, skriver Justitieombudsmannen (JO).

Regionen får i det enskilda ärendet kritik för att de begärda handlingarna lämnades ut först efter två månader, i uppenbar strid med skyndsamhetskravet i TF. Anmälaren fick i samband med sin begäran beskedet att han skulle bli uppringd två veckor senare, och att det inte gick att beställa journalkopiorna via e-post.