Namn på anstalts kökspersonal skyddas inte av försvarssekretess

En person begärde ut sammanställningar av namnuppgifter, titlar och löner avseende samtliga anställda vid två kriminalvårdsanstalter. Begäran avslogs med hänvisning till försvarssekretessen i 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att en ingående kartläggning av myndigheter som ingår i Sveriges totalförsvarsplanering typiskt sett kan antas medföra risker för skada för landets försvar eller vålla fara för rikets säkerhet på något annat sätt. Ett utlämnande av en handling, som innefattar en sammanställning med uppgifter om identiteten på samtliga anställda vid en kriminalvårdsanstalt kan – oberoende av anstaltens storlek och klassning från säkerhetsskyddssynpunkt – mot den bakgrunden normalt antas medföra risker för de intressen som skyddas av bestämmelsen om försvarssekretess.

Ett utlämnande av personalens verksamhetsställe och tjänstetitlar ansåg man dock inte skyddades av någon sekretessbestämmelse. Uppgifter om namn på omkring 15 anställda, som var kökspersonal, hälso- och sjukvårdspersonal och lärare, ansåg domstolen inte heller skyddades av försvarssekretessen. Det finns inte något som tyder på att begäran om utfående av de aktuella uppgifterna ingår i en kartläggning som kan antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet, menade Högsta förvaltningsdomstolen.

HFD: Kriminalvårdsanställdas namn ska maskas i disciplinbeslut

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har fällt avgöranden i två separata mål där de sedan i somras nya reglerna om personaladministrativ sekretess har prövats. Överdomstolen slår i dessa fast att den nya sekretessbedömningen, som innebär att namnen på tjänstemän som blir föremål för disciplinära påföljder kan maskeras i disciplinbesluten hos vissa myndigheter, ska gälla. I båda fall har journalister begärt att kammarrätten ska lämna ut disciplinbeslut gällande anställda på Kriminalvården – ett varningsbeslut, respektive ett beslut om löneavdrag – med namnen synliga. Kriminalvården hade maskerat namnen och hänvisade till den nya bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen, 39 kap. 3 § andra stycket OSL, som vidgar sekretessen i personaladministrativ verksamhet hos myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men. Kriminalvårdsanställda omfattas av dessa regler, enligt en ändring (SFS 2025:583) som samtidigt gjordes i offentlighets- och sekretessförordningen, 9 b § OSF.

Den föredragande juristen hos Kriminalvården vände sig i två snarlika skiljaktiga meningar emot att namnen maskerades med motiveringen att lagändringen i fråga inte har gjorts med respekt för grundlagarna och att lagstiftaren därmed har ”gett regeringen omotiverat långtgående befogenheter att inskränka handlingsoffentligheten”. Myndighetens offentlighets- och sekretessjurist underströk att det därför stod i domstolarnas makt att pröva den nya sekretesslagstiftningen mot 2 kap. 2 § TF och 2 kap. 21 § RF, som juristen menar att lagändringarna strider emot.

HFD har dock tillämpat det nya lagrummet i OSL och i domskälen framgår inga vidare överväganden om dess kompatibilitet med grundlagarna. Domstolen slår fast att de enskilda anställda kan antas lida men om deras namn lämnas ut. I HFD:s pressmeddelande av den ena domen anges däremot att domstolen har bedömt att ”sekretessbestämmelserna rörande Kriminalvårdens personaladministrativa verksamhet inte stod i strid med överordnade författningar.”

Kriminalvården agerade inte på kammarrättsdom – får skarp JO-kritik

Trots en dom i kammarrätten som innebar att Frivården i Vänersborg åter skulle behandla en persons begäran om att få ta del av epostmeddelanden – där hans namn förekom – avslutade myndigheten helt sonika ärendet. Detta med hänvisning till att begäran hade modifierats och redan tillgodosetts genom tidigare utlämnanden i ärendet. Men Kriminalvården missade att domen i själva verket avsåg en initial begäran som inte var begränsad till vissa specifika mejladresser, och agerade först efter att Justitieombudsmannen (JO) inlett en granskning i fallet. Det resulterar nu i skarp kritik från JO:s sida. Kritikbeslutet gäller även att Kriminalvården dröjde i en vecka med att återkoppla på mannens inledande begäran om handlingar.

Försvarssekretess gäller för kockar inom Kriminalvården

En person som begärde ut namnen och befattningarna för samtliga anställda lärare, bespisnings- eller hälso- och sjukvårdspersonal vid två av Kriminalvårdens anstalter nekades dessa och överklagade myndighetens avslagsbeslut till kammarrätten i Jönköping. Kriminalvården hade argumenterat att myndigheten är en del av totalförsvaret och att lämna ut uppgifter om samtliga dessa anställda utgör en säkerhetsrisk, de skulle kunna användas för att kartlägga myndighetens kapacitet eller för otillåten påverkan.

Efter att avslagsbeslutet hade överklagats till kammarrätten begärde en annan person ut samma uppgifter, men från domstolen, som hade tagit emot dem från Kriminalvården. Kammarrätten avslår den sökandes begäran på samma rättsliga grunder. Domstolen slår i sitt beslut fast att handlingarna är en sammanställning av personal hos Kriminalvården, som är en del av totalförsvaret och därför omfattas av försvarssekretess, men utvecklar inte skälen vidare.

Kammarrätten i Jönköping har även fattat ett likalydande beslut i ett snarlikt ärende, där dock uppgiften om personalens löner bedöms kunna lämnas ut.

Klargörande om krav på förskottsbetalning för allmänna handlingar

Det finns inget rättsligt utrymme för ett generellt beslut om att avgift för utlämnande av allmänna handlingar alltid ska tas ut i förskott. Det påminner Justitieombudsmannen (JO) om i ett beslut. Endast i undantagsfall – exempelvis då en begäran är omfattande eller resurskrävande – kan det bli aktuellt med förskottsbetalningar, enligt JO. Bakgrunden är ett klagomål från en intagen på Kumla-anstalten om bland annat utformningen på betalningskravet. Kriminalvården hänvisade i sitt beslut till en särskild bestämmelse i 6 kap. 1 a § i OSL gällande förskottsbetalningar, men myndighetens tolkning är enligt JO ofullständig. Bestämmelsen ifråga reglerar dessutom endast tidpunkten för betalning och inte hur avgiften ska tas ut, då den som begär en allmän handling generellt kan betala antingen kontant alternativt via postförskott eller faktura, kommenterar JO. I beslutet understryker JO även att Kriminalvården, vid beslut i frågor om när och hur en avgift för allmänna handlingar ska tas ut, bör ta hänsyn till de svårigheter som omgärdar ett frihetsberövande.

Bakläxa för Kriminalvården om försvarssekretess i internrevisionsrapport

Kriminalvårdens beslutade i fjol – efter en begäran från en journalist – att hemlighålla en tidigare utkommen internrevisionsrapport om myndighetens rekrytering, med hänvisning till försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL. Det godtas dock inte utan vidare av Kammarrätten i Jönköping. Beslutet att inte lämna ut handlingen i någon del bygger på en alltför svepande bedömning där myndigheten inte närmare har övervägt vilka typer av uppgifter det är fråga om, anser domstolen. Kammarrätten konstaterar att uppgifterna i rapporten visserligen kan sägas röra sådan verksamhet som avses i lagrummet, men påminner samtidigt om att bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, med presumtion för offentlighet. Det blir nu upp till Kriminalvården att sekretesspröva handlingen på nytt.

Journalisten betonade i sitt överklagande i fallet att det handlade om en äldre rapport som knappast återspeglar aktuella förhållanden, vilket ytterligare talar emot Kriminalvårdens bedömning.

HFD: Ingen kriminalvårdssekretess i överklaganden till kammarrätten

En begäran om att få ta del av handlingar kopplade till namngivna personer intagna på anstalter avslogs delvis av Kriminalvården, i två separata ärenden. Fallen överklagades till kammarrätten, och när andra personer sedan begärde att få ta del av överklagandet, respektive ett yttrande kopplat till överklagandet, fick de avslag.

Kammarrättens avslag har nu prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i separata domar som kommer fram till att handlingarna inte har ”förekommit i någon sådan verksamhet som omfattas av bestämmelsen om sekretess inom Kriminalvården”. Ingen annan grund för sekretess finns heller, enligt HFD, som beordrar att de begärda uppgifterna ska lämnas ut av kammarrätten.

Kammarrätten var fel besvärsinstans vid nekad partsinsyn

Den som nekas partsinsyn i ett ärende kan överklaga till förvaltningsrätten i den ordning som gäller för överklagande av beslutet i grundärendet. Kammarrätten var alltså inte rätt besvärsinstans i ett fall där en person hade nekats partsinsyn i ett disciplinärende vid Kriminalvården. Det slog domstolen fast i denna dom.

Ny bakläxa efter domstolstrots

Övervakningsnämnden i Eskilstuna hade inte stöd för att sekretessbelägga ledamöternas personnummer med stöd av OSL 39:3 3 st. Det slog kammarrätten fast redan första gången beslutet överklagades. Men när kammarrätten skickade tillbaka ärendet till övervakningsnämnden för ny prövning avslog nämnden igen med hänvisning till samma sekretessregel. Nämnden tog stöd av ett avgörande från en annan kammarrätt som hade prövat motsvarande fråga och kommit fram till att sekretessregeln är tillämplig vid övervakningsnämnder.

Sökanden överklagade och kammarrätten konstaterade att man redan hade tagit ställning i frågan om OSL 39:3 3 st är tillämplig vid övervakningsnämnden och kommit fram till att den inte är det. Domstolen uttalade följande på tal om att övervakningsnämnden trotsat kammarrättens tidigare avgörande:

Oavsett anledningen till att ett mål återförvisas är huvudregeln att domstolens sakprövning, sådan den kommer till uttryck i beslutsmotiveringen (domskälen), ska godtas av beslutsmyndigheten då denne senare meddelar sitt beslut.

Gisslantagning hindrade utlämnande på stället

Anstalten Hällby var inte skyldig att lämna ut allmänna handlingar på stället under en pågående gisslantagning på anstalten. Det slog kammarrätten fast i denna dom. I den rådande situationen förelåg betydande hinder mot att låta sökanden ta del av handlingarna i anstaltens lokaler, enligt domstolen.