HFD: Kriminalvårdsanställdas namn ska maskas i disciplinbeslut

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har fällt avgöranden i två separata mål där de sedan i somras nya reglerna om personaladministrativ sekretess har prövats. Överdomstolen slår i dessa fast att den nya sekretessbedömningen, som innebär att namnen på tjänstemän som blir föremål för disciplinära påföljder kan maskeras i disciplinbesluten hos vissa myndigheter, ska gälla. I båda fall har journalister begärt att kammarrätten ska lämna ut disciplinbeslut gällande anställda på Kriminalvården – ett varningsbeslut, respektive ett beslut om löneavdrag – med namnen synliga. Kriminalvården hade maskerat namnen och hänvisade till den nya bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen, 39 kap. 3 § andra stycket OSL, som vidgar sekretessen i personaladministrativ verksamhet hos myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men. Kriminalvårdsanställda omfattas av dessa regler, enligt en ändring (SFS 2025:583) som samtidigt gjordes i offentlighets- och sekretessförordningen, 9 b § OSF.

Den föredragande juristen hos Kriminalvården vände sig i två snarlika skiljaktiga meningar emot att namnen maskerades med motiveringen att lagändringen i fråga inte har gjorts med respekt för grundlagarna och att lagstiftaren därmed har ”gett regeringen omotiverat långtgående befogenheter att inskränka handlingsoffentligheten”. Myndighetens offentlighets- och sekretessjurist underströk att det därför stod i domstolarnas makt att pröva den nya sekretesslagstiftningen mot 2 kap. 2 § TF och 2 kap. 21 § RF, som juristen menar att lagändringarna strider emot.

HFD har dock tillämpat det nya lagrummet i OSL och i domskälen framgår inga vidare överväganden om dess kompatibilitet med grundlagarna. Domstolen slår fast att de enskilda anställda kan antas lida men om deras namn lämnas ut. I HFD:s pressmeddelande av den ena domen anges däremot att domstolen har bedömt att ”sekretessbestämmelserna rörande Kriminalvårdens personaladministrativa verksamhet inte stod i strid med överordnade författningar.”

Filmsekvens på spårvagnsresenärer i disciplinärende hemlig

En filmsekvens med identifierbara personer från spårvagnstrafiken i Göteborg är att betrakta som uppgifter som rör enskildas förbindelse med samfärdseltrafiken, och därmed uppgifter om enskilds personliga förhållanden, som omfattas av sekretess. Det menar kammarrätten efter att en reporter hade begärt att få ta del av filmen. Göteborgs Spårvägar AB har tidigare lämnat ut flera andra handlingar i samma disciplinärende, där en anställd först stängdes av och sedan avskedades. Gällande filmen argumenterade journalisten för att en uppgift om att en person åkt spårvagn bör kategoriseras som harmlös, men får alltså inte medhåll om detta. Att det bakomliggande ärendet avser just en avstängning eller ett avsked gör inte heller att nämnda sekretess begränsas, enligt domstolen.

Kammarrätten bedömer vidare inte att det är möjligt att maska filmen för att reportern ska kunna ta del av den på plats hos myndigheten utan att rubba sekretessen. Inte heller ett utlämnande med förbehållet att alla delar som visar personer på spårvagnen maskas – som reportern begärt i tredje hand – eliminerar risken för men för de berörda, enligt domen.

Riksdagsförvaltningens åtalsanmälan omfattas av förundersökningssekretess

En journalist som begärt ut handlingar kopplat till ett disciplinärende på Riksdagsförvaltningen, där en person har åtalsanmälts, får även i Högsta förvaltningsdomstolen beskedet att dokumenten inte kommer att lämnas ut. HFD, som pekar på att den så kallade förundersökningssekretessen i OSL 18 kap. 1 § även omfattar de myndigheter som bistår polis och åklagare, konstaterar vidare att det är ett nära samband i tid mellan Riksdagsförvaltningens avslag och åtalsanmälan. Det är samtidigt än så länge oklart vilka åtgärder som kommer att vidtas på basis av uppgifterna, skriver domstolen. Sekretessundantaget för disciplinärenden är inte heller tillämpligt i fallet, då de samtidiga sekretessbestämmelserna bedöms ha företräde. Domstolen anser precis som Riksdagsförvaltningen att samtliga uppgifter i handlingarna ska hemlighållas.

Fel av högskola att neka journalist uppgifter i disciplinärende om trakasserier

En journalist som ville ta del av ett disciplinärende om sexuella trakasserier på Högskolan i Skövde fick ut stora delar av handlingen i maskerat skick, med hänvisning till risken för att enskilda kan lida men om uppgifterna röjs. Men högskolans bedömning rivs nu upp i domstol, efter att journalisten överklagat och yrkat på att maskeringen ska reduceras i möjligaste mån.

Kammarrätten betonar i sin dom att sekretessbestämmelsen som gäller för integritetskänsliga uppgifter runt enskilda människors hälsa och sexualliv är generell, och att utformningen av skaderekvisitet i den berörda paragrafen i OSL medför en stark offentlighetspresumtion. Det måste i förekommande fall kunna antas att berörda enskilda – eller någon närstående till dem – kommer att lida betydande men vid ett röjande, påpekar rätten vidare. De villkoren bedöms inte vara uppfyllda i det aktuella fallet, varför uppgifterna inte omfattas av sekretess.

Psykolog som anklagats för kladdande var hemlig

Inspektionen för vård och omsorg nekade en nyhetsbyrå uppgifter om identiteten på en psykolog som skulle ha gjort fysiska och verbala närmanden av sexuell karaktär mot en patient. Uppgifterna förekom bland annat i en anmälan med följebrev som hade kommit in från en chefsläkare på Region Kalmar.

Nyhetsbyrån överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Majoriteten i kammarrätten tyckte att de hemlighållna uppgifterna ”i sitt sammanhang” var ”av sådan integritetskänslig art” att det kan antas att berörd hälso- och sjukvårdspersonal eller närstående till denne led ”betydande men” om de maskerade uppgifterna röjdes.

Den skiljaktiga ledamoten hänvisade däremot till förarbetena där uppgifter om ”allvarlig brottslighet” tas upp som exempel på sådant som kan hemlighållas med stöd av bestämmelsen. Den skiljaktiga ledamoten menade att de fysiska och verbala närmanden som psykologen skulle ha utsatt patienten för visserligen var klandervärda men inte utgjorde allvarlig brottslighet.

Namnen på avstängda var offentliga

En journalist hade rätt att få ut namnen på de tre anställda vid Region Stockholm som vid tillfället var avstängda från sin arbeten. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Han hade däremot inte rätt att ta del av deras personnummer eftersom dessa uppgifter skyddas av en förstärkt sekretess när det gäller vårdpersonal.

Skiljande från anställning var inte ärende om anställning

Två ärenden i Polisens personalansvarsnämnd och ett ärende i Kriminalvårdens motsvarighet rörande skiljande från anställning omfattades av den personaladministrativa sekretessen. Det ansåg kammarrätterna i Stockholm och Jönköping i dessa domar. Enligt domstolarna är skiljande från anställning inte ett sådant ”ärende om anställning” som är undantaget från sekretessen. Domstolen hänvisade till uttalanden i förarbetena som tyder på att ”ärenden om anställning” syftar på tjänstetillsättningar.

Jämför med KR Sthlm 4201-18 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning.

KR Sthlm 4262-12

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd hade inte rätt att hemlighålla var en person, som tidigare hade haft svensk läkarlegitimation, planerade att arbeta om han skulle få tillbaka legitimationen. Det slog kammarrätten fast i denna dom och gav den klagande journalisten rätt.

KR_Sthlm_4262_12

KR Sthlm 3592-12

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, hade inte stöd för att sekretessbelägga var en anmäld läkare arbetade eller hade arbetat. Det slog kammarrätten fast. Kammarrätten poängterade att det bara är särskilt integritetskänsliga uppgifter som kan sekretessbeläggas enligt den bestämmelse (OSL 25:8 b) som gäller hos ansvarsnämnden.

KR_Sthlm_3592_12

KR Sthlm 4919-11

Socialstyrelsen hade inte stöd i lag för att maskera identiteten på en läkare som anmälts till myndigheten av sin arbetsgivare. Det slog kammarrätten fast i den här domen och bestämde att anmälan mot läkaren skulle lämnas ut i sin helhet. Av anmälan framgick att läkaren, på grund av en ansträngd arbetssituation, sviktat i sin yrkesetik och skrivit ut för mycket narkotikaklassade läkemedel. Enligt kammarrätten var det inte sådana ”särskilt integritetskänsliga uppgifter” som krävs för sekretess.

SthlmKRdom_4919_11

OBS! OSL 25:8 a är ändrad efter denna dom. Numera är det Inspektionens för vård och omsorg, IVO, som handlägger den aktuella ärendetypen. Socialstyrelsen har alltså bytts ut till Inspektionen för vård och omsorg i paragrafen.