Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: disciplinärende
Fel av högskola att neka journalist uppgifter i disciplinärende om trakasserier
En journalist som ville ta del av ett disciplinärende om sexuella trakasserier på Högskolan i Skövde fick ut stora delar av handlingen i maskerat skick, med hänvisning till risken för att enskilda kan lida men om uppgifterna röjs. Men högskolans bedömning rivs nu upp i domstol, efter att journalisten överklagat och yrkat på att maskeringen ska reduceras i möjligaste mån.
Kammarrätten betonar i sin dom att sekretessbestämmelsen som gäller för integritetskänsliga uppgifter runt enskilda människors hälsa och sexualliv är generell, och att utformningen av skaderekvisitet i den berörda paragrafen i OSL medför en stark offentlighetspresumtion. Det måste i förekommande fall kunna antas att berörda enskilda – eller någon närstående till dem – kommer att lida betydande men vid ett röjande, påpekar rätten vidare. De villkoren bedöms inte vara uppfyllda i det aktuella fallet, varför uppgifterna inte omfattas av sekretess.
Psykolog som anklagats för kladdande var hemlig
Inspektionen för vård och omsorg nekade en nyhetsbyrå uppgifter om identiteten på en psykolog som skulle ha gjort fysiska och verbala närmanden av sexuell karaktär mot en patient. Uppgifterna förekom bland annat i en anmälan med följebrev som hade kommit in från en chefsläkare på Region Kalmar.
Nyhetsbyrån överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Majoriteten i kammarrätten tyckte att de hemlighållna uppgifterna ”i sitt sammanhang” var ”av sådan integritetskänslig art” att det kan antas att berörd hälso- och sjukvårdspersonal eller närstående till denne led ”betydande men” om de maskerade uppgifterna röjdes.
Den skiljaktiga ledamoten hänvisade däremot till förarbetena där uppgifter om ”allvarlig brottslighet” tas upp som exempel på sådant som kan hemlighållas med stöd av bestämmelsen. Den skiljaktiga ledamoten menade att de fysiska och verbala närmanden som psykologen skulle ha utsatt patienten för visserligen var klandervärda men inte utgjorde allvarlig brottslighet.
Namnen på avstängda var offentliga
En journalist hade rätt att få ut namnen på de tre anställda vid Region Stockholm som vid tillfället var avstängda från sin arbeten. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Han hade däremot inte rätt att ta del av deras personnummer eftersom dessa uppgifter skyddas av en förstärkt sekretess när det gäller vårdpersonal.
Skiljande från anställning var inte ärende om anställning
Två ärenden i Polisens personalansvarsnämnd och ett ärende i Kriminalvårdens motsvarighet rörande skiljande från anställning omfattades av den personaladministrativa sekretessen. Det ansåg kammarrätterna i Stockholm och Jönköping i dessa domar. Enligt domstolarna är skiljande från anställning inte ett sådant ”ärende om anställning” som är undantaget från sekretessen. Domstolen hänvisade till uttalanden i förarbetena som tyder på att ”ärenden om anställning” syftar på tjänstetillsättningar.
Jämför med KR Sthlm 4201-18 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning.
KR Sthlm 4262-12
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd hade inte rätt att hemlighålla var en person, som tidigare hade haft svensk läkarlegitimation, planerade att arbeta om han skulle få tillbaka legitimationen. Det slog kammarrätten fast i denna dom och gav den klagande journalisten rätt.
KR Sthlm 3592-12
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, hade inte stöd för att sekretessbelägga var en anmäld läkare arbetade eller hade arbetat. Det slog kammarrätten fast. Kammarrätten poängterade att det bara är särskilt integritetskänsliga uppgifter som kan sekretessbeläggas enligt den bestämmelse (OSL 25:8 b) som gäller hos ansvarsnämnden.
KR Sthlm 4919-11
Socialstyrelsen hade inte stöd i lag för att maskera identiteten på en läkare som anmälts till myndigheten av sin arbetsgivare. Det slog kammarrätten fast i den här domen och bestämde att anmälan mot läkaren skulle lämnas ut i sin helhet. Av anmälan framgick att läkaren, på grund av en ansträngd arbetssituation, sviktat i sin yrkesetik och skrivit ut för mycket narkotikaklassade läkemedel. Enligt kammarrätten var det inte sådana ”särskilt integritetskänsliga uppgifter” som krävs för sekretess.
OBS! OSL 25:8 a är ändrad efter denna dom. Numera är det Inspektionens för vård och omsorg, IVO, som handlägger den aktuella ärendetypen. Socialstyrelsen har alltså bytts ut till Inspektionen för vård och omsorg i paragrafen.
KR Sundsvall 1388-11
Västerbottens läns landsting hade inte lagligt stöd för att maskera namnet på den anställda när myndigheten lämnade ut en kopia på ett disciplinbeslut. Det konstaterade kammarrätten i denna dom.
RegR 6174-09 (RÅ 2010 ref. 20)
En journalist fick rätt att ta del av namnen på tidigare anställda vid Luftfartsverket som blivit uppsagda efter att ha porrsurfat på jobbet. Att uppgifterna lämnades ut kunde inte antas leda till att de enskilda eller någon av deras närstående skulle utsättas för våld eller lida annat allvarligt men.